Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk armétaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen.   Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget. Dessa har analyserats utifrån principerna bakom lokal överlägsenhet. Resultatet visar axiomets nära relation till anfallet, viktiga bakomliggande faktorer samt den stora variation i växelverkan som sker mellan de ingående principerna. Resultatet visar också på att det inte finns någon principiell skillnad i hur lokal överlägsenhet förstods på olika taktiska nivåer. / The axiom local superiority has a superior position in Swedish military tactics. It is from local superiority both the officers of today and tomorrow are trained and educated. It is also from this perspective the battles of the future are intended to take place. This study aims to, now when the threat from a qualified, regular opponent undergoes a renaissance, investigate and examine the fundamentals of the Swedish tactics and military approach. These foundation stones have been strongly influenced by the finish war experience obtained during the Second World War, and it is first after the war the axiom local superiority is to be found in the Swedish military’s regulations.   The study has been carried out through a case study on three tactical levels. These levels have been based on three distinguished battle techniques and three different Finnish battles during the Continuation War. These battles have been analyzed from the principles of local superiority. The result shows the axiom’s close relationship to the attack, important underlying factors and the great variety in interaction between the fundamental principles. The result also shows that there is no principal difference in how local superiority is understood on different tactical levels.

Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

Skolan är en av få institutioner som alla medborgare är tvungna att befinna sig i. Samtidigt framstår det som att skolan inte alltid lyckas med uppdraget att ge alla elever en likvärdig utbildning. Rasifierade barn och unga verkar möta en rad hinder och missgynnas systematisk under sin utbildningstid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka hinder och dilemman det finns för lärare att hantera rasism i skolan samt att undersöka hur rasism kan förstås i en skolkontext. Fokus har varit att förstå lärares roller och förhållningssätt kopplat till rasism i skolan. Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie och utgår från sex internationellt publicerade artiklar och en svensk avhandling som sorteras med hjälp av tematisk innehållsanalys utifrån tre olika teman. Dessa tre teman, tillika perspektiv; det socialkonstruktivistiska, det utbildningssociologiska och det svenska perspektivet, ger sammantaget en mer mångfacetterad bild av hur problemet kan förstås. Resultatet visar att det kan uppstå svårigheter i att hantera rasism eftersom den ofta verkar i det dolda och kan vara svår att identifiera. Trots goda ambitioner om lika behandling verkar det dessutom som att lärare inte alltid lyckas med dessa uttalade målsättningar. Det grundar sig framförallt i en bristande förståelse för rasism som någonting större än direkt kränkande handlingar. Vi har funnit att lärare behöver en ökad kunskap om vilka uttrycksformer som rasism kan ta sig samt vilka konsekvenser den kan få, såväl på kort som lång sikt. Vi har även funnit att språkbruket har en viktig roll för hur rasism reproduceras, där de till synes vanliga interaktionerna döljer nedtryckande och sorterande strukturer.

The purpose of writing this essay has been to find out what shape yoga has been given in Stockholm, as social processes have left their mark. With a mixed method we've performed a qualitative research to figure out how people reason regarding the subject and how the discourse forms by the active community. We have interviewed people who either teach yoga or performs yoga on a daily basis. We have also analyzed webpages belonging to yoga studios which are active in Stockholm. The central theories have been Durkheim’s theory about the holy and profane, also his theory about the ritual which has been reworked by Collins who added the theory about the symbol. McLeod’s theory about postcolonialism and Said’s theories about orientalism, exotification and the positioned superiority, has together with Askegaard and Eckhardt’s theory about the shapes of yoga also been important in this thesis. We have discovered that yoga has been shaped into two forms; a holiness which the yoga performers finds within themselves and the second form: a product of consumption which modifies to fit the market. / Syftet med att skriva denna uppsats är att ta reda på vad yoga har fått för form i Stockholm allteftersom sociala processer satt sin prägel. Vi har med blandad kvalitativ metod utfört en undersökning för att ta reda på hur centrala aktörer själva resonerar samt hur diskursen formas av aktörer. Vi har utfört intervjuer med personer som är aktiva som yogalärare alternativt utövar yoga på daglig basis. Vi har även utfört analyser av hemsidor tillhörande yogastudios som är verksamma i Stockholm. De teorier som varit centrala i arbetet är Durkheims teori om det heliga och det profana, samt hans teori om ritualen vilken utarbetats av Collins som även adderat teorin om symboler. Ytterligare teorier som varit centrala är McLeods beskrivning av den postkoloniala värld vi lever i, tillsammans med Saids teori om orientalism, exotifiering och den västerländska positionerade överlägsenheten. Slutligen har vi använt Askegaard och Eckhardts teorier om yogans skepnader. Vår studie resulterade i att vi identifierat två former yoga fått i Stockholm, ena formen är yoga som helighet utövare upplever inom sig och den andra formen är yoga som konsumtionsprodukt med exotiska inslag vilken anpassar sig efter marknaden.

<p>Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.</p>

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.

ABSTRACT: Due to increased tension in the Baltic sea region, the Swedish defense is directed to focus on rebuilding its capacity to defend Sweden on Swedish soil. One of the areas of challenge is the army and its attempts to rebuild its capacity to conduct combined arms fighting in a brigade structure. In 2013 the Swedish army received a new army tactics handbook, to replace the old land doctrine of 2005. Recent research has shown that the old land doctrine was to a great extent, a product influenced by William S Lind´s Maneuver Warfare handbook, written in the mid 80´s. The underlying problem pointed at in this essay, is the consequences connected, when adapting a Handbook written for someone else, in this case the US, with its huge supply of forces and its long history of attrition warfare based on firepower and maximizing blows. The aim of this essay has been to find out if and in that case how, the army tactics handbook also is a product influenced by Lind´s theories, if so, what are the consequences from a Swedish small-army perspective?    The overall mindset for this essay is; Despite being outnumbered, strive for local superiority which can be achieved through maneuver warfare, a development of the indirect approach. The result indicates extensive similarities, but also differences, probably due to the diversity of the audiences. It is also important to stress that there may well be other factors that can produce these similarities.

Along with the development of today’s warfare the use of special operations as an overall asset has increased. Due to this, the request for scientific built theory has also increased. One of the most cited theories of special operations is developed by William McRaven. His theory is used by many other researchers and the principles that he has developed can be traced all the way to the Swedish Doctrine. According to McRaven these principles, if used correct, will increase the probability of a positive outcome in an operation. But what if this highly regarded principles won´t work for the operations it´s supposed to be applicable on? This research aims to falsify McRavens theory by testing it on two successful special operations. The result has shown that McRavens theory is applicable on one of the operations but not on the other. McRavens theory has been considerably weakened by this result and one conclusion is that the theory might not be as relevant for today´s operations as it was for the operations that were examined for his study.

This study examines William H. McRaven's theory of why special operations succeed. The theory is tested on Operation Nimrod which took place after the theory was published and carried out against a non-state actor. Operation Nimrod was a special operation in which the British special forces SAS conducted a hostage rescue operation against six terrorists on the Iranian embassy in London 1980. McRaven's theory contains six principles that need to be utilized to achieve relative superiority. The theory is one of few used in research at the tactical level of special operations and the principles can also be found in the Swedish doctrine. The study aims to test the generalizability of the theory to modern cases since few studies have tried this before. The result of this case study shows that all six principles in McRaven's theory of special operations have been used in Operation Nimrod where relative superiority arose. This shows a connection between the theory and a successful special operation which results in the generalizability of the theory being strengthened through this study.

In 1993 William McRaven developed a theory about how special forces units could achieve relative superiority against a larger, well-defended force. To achieve relative superiority, the unit mustconsider the six principles that in one way or other effects the result and makes the difference between failure and success. But a lot have happened since 1993. September 11, 2001 marks as a turning point in the war against terror when al-Qaeda hijacked airliners and flew them straight into World Trade Center and Pentagon. President George Bush declared war against terror immediately, a war that still is beingfought today. Since then, the use of special operations forces has increased dramatically but studies about them remains far behind. The aim of this study is to analyze if McRavens theory remain relevant in modern conflictsagainst terror organizations. This was achieved by applying McRavens theory on two cases, Operation Neptune Spear and The Raid on Yakla. The result shows that the theory has explanatory power but when operating under highest secrecy, information remains restricted for scholars and researchers. Making it difficult to generalize a theory of units of this character.