Maternal health has been found to lag significantly behind in medical innovations compared to other branches of medicine such as radiology. Prenatal care, being part of maternal health, seems to be no different. Driven by this fact, this study first attempts to investigate the state of innovation implementation within the context of prenatal care in Sweden. Then, it continues with the identification of critical barriers and facilitators for the implementation of medical innovations within the same field and context as medical innovations are at some point necessary. Considering the nature of the issues at hand a qualitative study was deemed more suitable and hence was conducted. The overall work consists of a literature review alongside a planned and executed empirical study. The empirical study was conducted as a single case study comprising of three stakeholder groups that were of interest. These were: doctors, midwives, and healthcare managers. Participants were approached using a combination of convenience and snowball sampling. A series of semi-structured interviews were conducted with actors located throughout Sweden. With the help of thematic analysis, a holistic view supported by all three stakeholder groups was able to arise leading to multi-faceted insights. Results show that the medical innovation implementation state within prenatal care in Sweden could have been characterised as lethargic before the arrival of the COVID-19 pandemic as no significant medical innovations had emerged in the field until then. However, it is discovered that COVID-19 signalled the end of this reality and abruptly moved the existing innovation implementation climate. Furthermore, regarding the potential introduction of medical innovations in prenatal care, important barriers and facilitators were discovered. The findings of the study can be of use to actors attempting to implement medical innovations in the future within prenatal care or other clinical areas and contexts.

Technological advancements have altered all aspects of human life, undeniably impacting all domains of commercial entities. Current digital technologies have the most pre-eminent influence on the supply chain management of corporations, irrespective of their diverse industry and operations. Remarkably, emerging markets with rapid economic growth, becoming appealing for foreign investments, are transmuting their supply chains with innovative hi-tech for smooth, effective, and efficient business processes and operations.The commencement of supply chain alterations in developed countries for facilitating international business has been part of various erstwhile studies that need more information on emerging markets. This thesis contributes to the prevailing research concerning the cited phenomenon by pursuing and expounding the answers to the research questions; "Considering the challenges and opportunities, how do digital technologies (blockchain, Cloud, IoT, AI) affect supply chain management and logistics in emerging markets?" and "What role does the supply chain's digital transformation play for businesses operating in emerging markets engaged in international business?".Fundamentally, the prime purpose of this research is to provide in-depth comprehension regarding the impending gratuities of supply chain revolutions availed by emergent markets expediting their international business with significant hindrances in the process. Also, this study uses a modified theoretical framework created under the idea of dynamic capabilities theory by Teece (2007) to illustrate the pertinent concepts. Furthermore, qualitative case studies of the syndicates from countries Iran, Pakistan and Bangladesh were conducted through semistructured interviews using an inductive approach under the interpretive methodology concept.The study demonstrates that despite market and industry, human errors and manual processes resulting in extra cost, time and energy limiting a firm's overall capacity have been the crucial challenges optimised by supply chain renovations. Lastly, the research provides the theoretical and managerial implications to define the topic in future regarding comparative analysis across industries and mitigating risks in international supply chains due to hi-tech, along with future recommendations.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

Digitalization has become a topic of several presentations and discussions in real estate industry seminars in recent years. Often the speeches are about why the real estate industry needs digitalization, presenting threats and opportunities for the participants of the seminars. Still, real estate industry is conservative by nature and thus far property owners have not needed to innovate in order to stay in business. Therefore, a question arises that how do real estate owners react to the growing expectations about digitalization. On the other hand, relatively little is known about the innovativeness of real estate firms, as innovation research in built environment sector has largely focused on building project management phase organizations and facility management firms. Still, the real estate owners have a central role and a long-term perspective on the innovation in the built environment sector as a whole, as they are clients in all building life-cycle phases. Thus, this thesis purpose is to increase understanding of digitalization as a phenomenon in the real estate and facility management sectors: 1) by distinguishing the phenomenon in relation to existing research and 2) by generating new knowledge on digitalization in the field by explorative research. In order to distinguish the phenomenon in relation to existing research, the thesis provides a structured literature review that focuses on digitalization in the real estate and facility management sector. The main conclusion is that digitalization is a complex phenomenon, including multiple perspectives and conceptualizations, although, the literature converges on rather distinct topics of digital systems and methods, technology adoption and organization and management. Additionally, the review provides a discussion of opportunities for further research. An argument is made for sociotechnical perspective to provide opportunities for better managerial comprehension on the complex phenomenon. In order to generate new knowledge on digitalization in the field, particularly, on the innovativeness of real estate firms, the thesis provides summaries of two papers. The first paper focuses on the innovation processes in the real estate owner organizations and the second paper focuses on the innovation ecosystem that comprises of actors that contribute towards common innovation goals. The papers are based on interviews with the various real estate industry actors and document analysis. The papers converge on results, concluding that the real estate owners have invested in resources and capabilities for innovation, but it is still challenging for them to act on the digital threats and opportunities. Additionally, the second paper develops an operationalizable definition and methodology for research on innovation ecosystems, which has relevance for the more general literature on innovation and strategy. Thus, this thesis distinguishes digitalization as a phenomenon in the built environment management sectors and increases understanding on the innovativeness of real estate firms’ and other actors that contribute to the innovativeness of the real estate sector as a whole. / Digitalisering har blivit ett ofta återkommande ämne för ett stort antal seminarier inomfastighetsbranschens under de senaste åren. En återkommande fråga har varit hurfastighetsbranschen hanterar digitaliseringen, samt om vilka hot och möjligheterdigitaliseringen innebär för branschen. Fastighetsbranschen uppfattas ofta som konservativoch hittills har fastighetsägare inte tvingats vara särskilt innovativa för att kunna fortsätta sinverksamhet. En intressant fråga i sammanhanget är därför hur fastighetsägare reagerar på deväxande förväntningarna om digitalisering från omvärlden. Relativt lite är känt ominnovationsförmågan hos fastighetsföretag, eftersom innovationsforskningen inom byggdmiljö till stor del har fokuserat på byggprojekt och fastighetsförvaltning. Fastighetsägarna hardock fortfarande en central roll och borde ha ett långsiktigt perspektiv på innovationer inomden byggda miljön som helhet, eftersom de är verksamma inom byggnadens alla faser ilivscykeln.Mot denna bakgrund är avhandlingens syfte att öka förståelsen för digitalisering som fenomeninom fastighetsförvaltningen: 1) genom att analysera fenomenet i förhållande till denbefintliga forskningen och 2) genom att generera ny kunskap om digitalisering inom områdetgenom intervjuer och dokumentanalys.För att särskilja fenomenet digitalisering i förhållande till befintlig forskning innehålleravhandlingen en strukturerad litteraturöversikt som fokuserar på digitalisering inomfastighetsförvaltningen. Den huvudsakliga slutsatsen från denna litteraturöversikt är attdigitalisering är ett komplext fenomen, som innehåller flera perspektiv ochkonceptualiseringar, även om litteraturen fokuserar på ett antal distinkta ämnen: digitalasystem och metoder, anpassning av teknik och organisation samt förvaltning. Dessutominnehåller översikten en diskussion om relevanta områden för vidare forskning. Vidare geröversikten vid handen, att genom att anlägga ett socio-tekniskt perspektiv ges bättremöjligheter att förstå digitalisering.För att skapa ny kunskap om digitalisering, särskilt vad gäller fastighetsföretagensinnovativitet, innehåller avhandlingen två artiklar. Den första artikeln fokuserar påinnovationsprocesser inom fastighetsföretag och den andra artikeln fokuserar påinnovationsekosystemet som består av ett antal olika aktörer som bidrar till gemensammainnovationsmål. Artiklarna bygger på intervjuer med olika aktörer inom fastighetsbranschenoch dokumentanalys. Artiklarnas resultat pekar åt samma håll, och slutsatsen som kan dras äratt fastighetsägarna har investerat i resurser och kapacitet för innovation, men det ärfortfarande en stor utmaning för dem att agera på digitala hot och möjligheter. Dessutomutvecklar den andra artikeln en definition och metod för forskning om innovationsekosystem,som har relevans för forskning inom innovation och strategi. Således särskiljer denna avhandling digitaliseringen som ett fenomen inom den byggda miljönoch ökar förståelsen för fastighetsföretagens innovationsförmåga och andra aktörer sombidrar till innovationer inom fastighetssektorn som helhet. / <p>QC 20200127</p>

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Digitalization, fueled by the innovation of new technologies and new ways of operating, is disrupting both society and business. This includes laboratories, where new technologies alter the way business can be made, thus requiring changes in key business elements such as corporate strategy, business model and organizational structure. Due to the requirement of alternations on both a strategic and operational level, performing a digital transformation presents numerous challenges for a laboratory. Challenges which, if identified and understood, can be mitigated to improve the chance of a successful transformation. Even though the numerous challenges that digitalization presents for organizations, research on the topic is sparse, especially for protocol-driven laboratories where a theoretical gap exists. Consequently, research on how such challenges can be mitigated is lacking. The following thesis therefore aims to explore potential challenges that protocol-driven laboratories are exposed to when performing a digital transformation; and how these can be avoided. To answer the purpose, an inaugural literature research was performed followed by a case study of Pegasuslab to identify and analyze relevant challenges. Thereafter a subsequent gathering and interpretation of literature was conducted, aimed at identifying areas of solutions to mitigate the previously identified challenges. From the analysis, nine overarching themes of challenges were identified, namely: Culture; Strategy; Value Creation; People &amp; Skills; Relations; Security &amp; Regulations; Technology; Governance &amp; Structure; and Leadership. Further, aggregated challenges for each theme were analyzed and compared with current literature. From the subsequent gathering and interpretation of literature, four areas of solutions were found, namely: Defining a digital business strategy; Filling the competence gap; Increasing agility through a digital culture; and Using customer data for value. Finally, the thesis concludes with how a digital transformation affects the whole organizations. Thus, challenges for protocol-driven laboratories goes beyond technology and may be encountered on multiple dimensions. To mitigate potential challenges, top management commitment and resources are required to acquire a holistic and unified view of the transformation.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&amp;D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.

С развитием цифровых технологий традиционная система ведения бизнеса была разрушена, и сейчас многие компании больше, чем когда-либо, должны реагировать на цифровизацию. Цифровая трансформация привносит инновации не только в поставку продукта, но и в то, как сегодня ведется бизнес. Очевидно, что пандемия COVID-19 изменила нашу жизнь, и можно точно сказать, что деловая деятельность и бизнес-модели в той или иной форме подверглись цифровой трансформации в связи с пандемией COVID-19. Основной целью данной исследовательской работы было определить, как цифровая трансформация, вызванная пандемией, изменила бизнес-модель выбранной компании в Екатеринбурге, Россия, уточнить определение цифровой трансформации, проанализировать структурированный подход к цифровой трансформации, а также подход, этапы, деятельность и результаты. Поскольку выбранная компания работает в сфере развлечений, данная исследовательская работа представляет собой тематическое исследование. Основные виды деятельности и элементы бизнес-модели выбранной компании до и во время пандемии будут определены с помощью Business Model Canvas, а подход компании к цифровой трансформации будет изучен и проанализирован, чтобы дать дальнейшие рекомендации для других компаний, стремящихся улучшить или изменить свою бизнес-модель посредством цифровизации из-за пандемии COVID-19. Знания, полученные в данном исследовании, показывают, как цифровая трансформация изменила/улучшила бизнес-модель выбранной компании. Выводы данной исследовательской работы предназначены в основном для других компаний, которые рассматривают возможность цифровизации. / With the evolution of digital technologies, the traditional system of doing business has been fractured and many companies now more than ever must react to digitalization. The digital transformation brings innovation not only into the delivery of the product but to the way businesses are conducted nowadays. It is evident that the COVID-19 pandemic has changed our lives, and it is accurate to say that business activities and business models have undergone some form of digital transformation due to the COVID-19 pandemic. The main goal of this research paper was to identify how the digital transformation that was caused by the pandemic has changed the business model of a selected company in Yekaterinburg, Russia, clarify the definition of digital transformation, analyze the structured approach to digital transformation as well as the approach, phases, activities, and results. Because the selected company is operating in the entertainment sector, this research paper is a case study. The basic activities and elements of the business models of the selected company, before and during the pandemic will be identified using the Business Model Canvas, and the company’s approach to digital transformation will be examined and analyzed, in other to make further recommendations for other companies looking to improve or change their business model through the digitization because of COVID-19 pandemic. The knowledge gained in this research shows how the digital transformation changed/improve the business model of the selected company. The conclusions of this research paper are mainly for other companies that are considering their digitalization.

Тренд на цифровизацию экономики существенно меняет экономическую реальность, проникая во все бизнес-процессы компаний. В мировой спортивной индустрии внедрение новейших цифровых инструментов связано, как правило, с повышением качества методик тренировочного процесса, передового анализа разнообразных спортивных показателей. Также цифровизация позволяет упросить процесс организации спортивных мероприятий, взаимодействие с участниками соревнований, в том числе в виртуальном пространстве. На сегодняшний день внедрение цифровых инструментов в сфере физической культуры и спорта в России развито слабо. Несмотря на повсеместную цифровизацию экономики, большая часть спортивных организаций не торопятся внедрять цифровые инструменты. Проблема медленной цифровой трансформации спортивной сферы актуальна по причине непонимания позитивных эффектов такой трансформации и сомнений в их экономической целесообразности. Цель работы – разработка и оценка эффективности проекта цифровой трансформации спортивного клуба «Kwon». Практическая значимость заключается в возможности применения разработанного проекта цифровизации в практике других спортивных клубов, а также последующем масштабировании полученных результатов на различных уровнях: от регионального до федерального. / The trend towards the economy digitalization significantly changes the economic reality, penetrating into all business processes of companies. In the global sports industry, the introduction of the latest digital tools is usually associated with improving the quality of training methods, advanced analysis of various sports indicators. Digitalization also makes it possible to simplify the process of organizing sports events, interaction with participants of competitions, including in virtual space. Nowadays, the introduction of digital tools in the field of physical culture and sports in Russia is poorly developed. Despite the widespread digitalization of the economy, most sports organizations are in no hurry to introduce digital tools. The problem of slow digital transformation of the sports sphere is relevant due to a lack of understanding of the positive effects of such transformation and doubts about their economic feasibility. The purpose of the work is to develop and evaluate the effectiveness of the digital transformation project of the sports club “Kwon”. The practical significance lies in the possibility of applying the developed digitalization project in the practice of other sports clubs, as well as the subsequent scaling of the results obtained at various levels: from regional to federal.