From point 1 Introduction: The annual conference GeNeMe „Communities in New Media“ discusses online communities in particular from an integral perspective on several disciplines such as computer science, media technology, economics, education and information science, as well as social and communication science. As a forum for transdisciplinary dialogue, GeNeMe facilitates the exchange of experience and knowledge between participants from a wide range of disciplines, organizations and institutions with a focus on both research and practice.

This study focuses on the factors influencing the diffusion of FinTech in the Gulf Cooperation Council countries, analysing both financial institutions and technology companies. The research acknowledges the challenges associated with the spread of FinTech and aims to address these issues. The research employs Institutional Theory. To achieve comprehensive insights, a qualitative technique is employed. The initial phase involves an extensive literature review to understand FinTech and identify gaps in academic research. Subsequently, the impact of PESTEL factors is highlighted based on the literature. In the third stage, semi-structured interviews are conducted with 25 participants, representing three to four individuals per country. The Thematic Analysis approach is employed to analyse the interview data. The study's findings reveal that several factors significantly influence the adoption of FinTech services as a preferred transaction method. Perceived utility, security, and social impact concerns are identified as drivers of behavioural intentions. Additionally, the technical attributes and ease of use of digital tools impact behavioural patterns. Furthermore, the innovation and technical features embedded within FinTech products and services contribute to their diffusion and acceptance. The research has practical implications for both academia and practitioners in the FinTech industry. It assists financial service providers and institutions in designing user-centric FinTech products and services. Enhancing security and usability is crucial to improving the user experience and consumer confidence. By considering technological and behavioural characteristics and analysing the impact of PESTEL elements, this study contributes to the existing literature on technology diffusion, providing valuable insights to academics and practitioners.

Background: Chatbots have developed from simple algorithmic tools to advanced systems that automate and personalise B2B customer interactions, therefore improving CRM through the efficiency of service and customer satisfaction. Purpose: The purpose of this thesis is to explore the potential of chatbots as a solution to address the challenges faced by B2B customer service in today's business environment. Method: This chapter explains the utilisation of semi-structured interviews in relation to discovering challenges and later on the possible chatbot solutions for B2B customer service. It includes details on the selection of participants, data collection, and methods for data analysis. Findings: The study explores challenges and strategies in B2B customer service, where high inquiry volumes, after-hours contact, and the need for more staff are prominent issues. Factors for quality service include time, staff training, and efficient communication channels. Trust and consistency are upheld through internal communication tools and CRM technology. The participants commented on the need for quick responses and discussed the future use of technologies like chatbots. Conclusion: This thesis focuses on how chatbots can enhance B2B customer service through efficient handling of high-volume inquiries, ensuring GDPR compliance, and balancing automated responses with personalised engagement. These capabilities further service responsiveness and personalization, leading to increasing customer satisfaction and loyalty in B2B environments.

Digital transformation within incumbent organisations is an ongoing issue as they grapple with knowing how to proceed. This research aims to guide incumbents on how to organise for digital transformation (DT) by asking the question, how does internal complexities within a peripheral production unit affect its digital transformation? To answer this question, a case study was conducted utilising the Gioia methodology, interviews, and observations. The findings illustrated different levels of digitalisation within the Factory, and that a lack of vision inhibits DT. The study contributes to DT research by adding empirical research in the context of DT and traditional industries. Moreover, it highlights how internal conditions for DT vary, resulting in asymmetrical efforts to transform across the Factory.

Digital transformation beskriver omfattande organisatoriska förändringar med digitalateknologier som grund och har en fundamental betydelse för organisationer idag. En viktiggrund för att transformeras till en datadriven organisation startar med att lita på data och etableraen datadriven kultur, vilket ofta kräver stora organisatoriska förändringar.Syftet med studien är att undersöka betydelsefulla organisatoriska förmågor som beslutsfattareuppfattar påverkar transformationen till högre grad av datadrivna beslutsprocesser samt hinderför att utveckla dessa organisatoriska förmågor i tillverkningsföretag inom den privata sektorn.En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer genomförts medfem personer som arbetar med beslutsfattande på ledningsnivå.Resultaten har analyserats utifrån en konceptuell modell baserad på identifieradeorganisatoriska förmågor berörande tre aspekter människa, kultur och data från tidigareforskning. Studien visar att de organisatoriska förmågorna människa, kultur och data påverkari hög grad transformationen mot en högre grad av datadrivna beslutsprocesser. Uppfattadehinder i transformationen inkluderar bristande datakvalitet, förståelse- och kunskap inomorganisationen, gamla system och att bryta gamla mönster. För att motverka dessa hinder visarstudien på utbildning, kommunikation, ledarskap samt strukturerad hantering av data.Resultaten belyser vikten av att adressera både tekniska och framför allt mänskliga aspekter föratt möjliggöra en digital transformation mot datadrivna beslutsprocesser.

[ES] La incursión de las tecnologías emergentes y los procesos de digitalización están presentes en la mayoría de los sectores productivos de la sociedad. En el caso del sector cultural, esta relación todavía no está completamente desarrollada. Por ello, está investigación tiene como objetivo el análisis de la aplicación de la transformación digital en las empresas de Gestión Cultural en España como forma de impulsar su innovación y rentabilidad. Todo esto, considerando que las empresas con el giro de gestión cultural se dedican al desarrollo, ejecución y evaluación de proyectos transversales a todos los subsectores de las industrias culturales y creativas. La metodología por emplear consiste en 3 fases: 1) una revisión bibliográfica para aterrizar los conceptos, 2) un mapeo de las empresas de Gestión Cultural en España y una muestra estadística (encuestas, entrevistas y grupos de discusión) con sus profesionales y directivos, y 3) el diseño de una herramienta que permita medir el grado de madurez digital para las empresas de gestión cultural. Los objetivos que se persiguen tienen como eje hacer un mapeo del estado de las empresas dedicadas a la gestión cultural, sus metodologías, servicios y los indicadores clave que permitirán su proceso hacia la transformación digital. El producto resultante de esta investigación consistirá en el desarrollo de una metodología que permita medir los indicadores y el grado de madurez digital en las empresas objeto de estudio. / [CA] La incursió dels processos de digitalització i les tecnologies emergents estan presents en la majoria dels sectors productius de la societat i el sector cultural no és alié a l'evolució de les estratègies de transformació digital. Per això, està investigació té com a objectiu l'anàlisi de l'aplicació de la transformació digital en les empreses de gestió cultural a Espanya com a manera de millorar les seues condicions i per a impulsar la seua innovació. Tot això considerant que les empreses amb el gir de gestió cultural es dediquen al desenvolupament, execució i avaluació de projectes transversals a tots els subsectors de les indústries culturals i creatives. La metodologia va consistir en: 1) una revisió documental de l'estat de l'art de les estratègies digitals, 2) un mapatge de les empreses actives de gestió cultural a Espanya i 3) l'aplicació de dos instruments de recol·lecció de dades, entrevistes a profunditat i una enquesta dirigida a professionals i especialistes del sector. Els resultats van permetre aterrar la definició d'empreses de gestió cultural, les bones pràctiques en la implementació d'estratègies de transformació digital i la percepció de millora en les entitats. / [EN] The incursion of digitalization processes and emerging technologies are present in most of the productive sectors of society and the cultural sector is no stranger to the evolution of digital transformation strategies. Therefore, this research aims to analyze the application of digital transformation in cultural management companies in Spain as a way to improve their conditions and to boost their innovation. All this, considering that cultural management companies are dedicated to the development, implementation and evaluation of cross-cutting projects in all subsectors of the cultural and creative industries. The methodology consisted of: 1) a documentary review of the state of the art of digital strategies, 2) a mapping of active cultural management companies in Spain and 3) the application of two data collection instruments, in-depth interviews and a survey of professionals and specialists in the sector. The objectives allowed to ground the definition of cultural management companies, good practices in the implementation of digital transformation strategies and the perception of improvement in the entities. / Fragoso Mora, M. (2024). La transformación digital en las empresas de gestión cultural en España [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/203437

This thesis project was conducted at Sandvik and builds on a previous project, also conducted at Sandvik by the same authors, during the autumn of 2019. The work is part of a newly established ambidextrous development team that is split into an innovation branch and an execution branch, with the goal to become a digital factory. A part of this thesis project is to conduct Research-to-Development (RTD) work for a future product possibility. However, the product being developed is dependent on underlying technology and infrastructure that the execution branch is simultaneously developing and establishing. Furthermore, the aim of the team is to improve Sandvik’s digital offering within the mining and construction industry which remains quite non-digitalised. The recent push for digital transformation within this industry is challenging large international companies to discover new ways of communicating advanced product ideas while working with product innovation, but also to identify and overcome organisational implementation obstacles and build lasting co-creation relationships with Business-to-Business (B2B) customers. Therefore, the purposes of this thesis were to: (1) find an optimal way of conducting RTD projects to develop product concepts that are validated with both customers and the organisation; (2) find ways of initiating and establishing a lasting co-creation relationship with B2B customers and to efficiently communicate product ideas and concepts that are dependent on underlying technology and infrastructure that have not been developed, implemented, or established yet; and (3) find a suitable way of collaborating within ambidextrous organisations when conducting RTD projects, and to clearly define the contents of a product handover. The results are based on literature, qualitative interviews with innovation experts and stakeholders, four separate user tests, and questionnaires. The findings were evaluated and improved by performing qualitative analysis and incorporating received stakeholder feedback, which led to the development of a framework for co-creation with B2B customers called the Temporary Innovation Space that can be applied to develop and validate product concepts with both customers and the internal organisation. It also addresses how to build a lasting co-creation relationship with B2B customers. Additionally, a part of the results clearly defines the contents of a product handover in an ambidextrous setup. Finally, interesting reflections and observations regarding collaboration, communication, cross-functional integration, co-creative relationships, effects of the COVID-19 pandemic, and more are discussed, and a few suggestions for further research are presented. / Det här arbetet utfördes på Sandvik och baseras på ett tidigare projekt som också utfördes på Sandvik av examensarbetets författare under hösten 2019. Arbetet är en del av ett nyligen etablerat och ambidextriöst utvecklingsteam som är uppdelat i en innovationsdel och en exekveringsdel med målet att bli en digital fabrik. En del av detta arbete inkluderar att utföra forskningsarbete till utvecklingen av en framtida produktmöjlighet (Research-To-Development, RTD). Samtidigt så är produkten som utvecklas beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som inte ännu har utvecklats eller etablerats av exekveringsbenet. Fortsättningsvis så är teamets mål att förbättra Sandviks digitala produkturval inom gruvindustrin vars digitalisering fortfarande är i ett relativt tidigt stadium. De kliv som gruvindustrin nyligen har tagit mot digital transformation utmanar dessa stora företag att upptäcka nya sätt att kommunicera avancerade produktidéer, men även att identifiera och överkomma organisatoriska implementeringshinder och bygga upp varaktiga samarbeten med Business-to-Business-kunder (B2B). Arbetets syften var att; (1) hitta ett optimalt sätt att utföra forskningsarbeten för utveckling av produktkoncept som är validerade hos både kunder och organisationen; (2) hitta sätt att initiera och etablera varaktiga samarbeten med B2B-kunder och metoder för att effektivt kommunicera produktidéer som är beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som ännu inte har utvecklats, implementerats eller etablerats; och (3) hitta ett lämpligt sätt att kollaborera inom en ambidextriös organisation medans RTD-projekt utförs och att tydligt definiera innehållet i en produktöverlämning. Resultaten är baserade på litteraturstudier, kvalitativa intervjuer med innovationsexperter och andra intressenter, fyra tester med slutanvändare, och frågeformulär. Resultaten utvärderades och förbättrades genom att utföra kvalitativ analys och genom att inkludera återkoppling från intressenter. Utifrån detta utvecklades ett ramverk för samskapande, kallat Temporary Innovation Space, som kan appliceras för utveckling och validering av produktkoncept med både kunder och den interna organisationen. Ramverket kan även användas för att etablera varaktiga förhållanden med B2Bkunder. Dessutom föreslår resultaten från detta projekt vad en produktöverlämning bör innehålla i ett ambidextriöst team. Slutligen diskuteras även intressanta observationer angående kollaboration, kommunikation, tvärfunktionell integration, samskapande samarbeten, effekterna av COVID-19 pandemin, med mera. Avslutningsvis ges flera förslag för framtida forskning.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

Bakgrund: Det råder en obalans i den svenska välfärdssektorn på grund av den demo­grafiska utvecklingen. Äldreomsorgen är ett välfärdsområde där digitaliseringen kan skapa stora möjligheter genom att tänka och arbeta på nya sätt i kombination med att använda digital teknik och e-hälsa men för att nyttja digitaliserings möjligheter behö­ver anpassningar göras inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassning till förutsättningar vision, kompetens, belöning, resurser och handlings­plan kan främja förändring vid en digital transformation av en kommuns äldreomsorg. Metod: Genom en kvalitativ fallstudie genomfördes tre fokusgrupps­intervjuer med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen i en mindre kommun. Urvalet av informanter baserades på ett generiskt ändamålsstyrt urval och fokus­gruppsintervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet analyse­rades genom kvalitativ riktad innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån byggsten­arna i Thylefors förändringsmodell. Resultat: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar till förutsätt­ningar kan främja digital transformation inom äldreomsorgen i en kommun beskrivs samt chefers och medarbetares behov av stöd i förändringen. Totalt tio subkategorier identifierades till Thylefors byggstenar vision, kompetens, belöning, resurser och handlingsplan. Slutsats: Chefers och medarbetares erfarenheter av hur anpassningar kan främja för­ändring inom äldreomsorgen vid en digital transformation, i den kommun där studien genomfördes, visar att vision, förändringsledning och digital kompetens spelar en central roll. Chefers och medarbetares erfarenheter av stöd i förändringsprocessen vi­sar på behov av tid för utbildning och innovation samt en handlingsplan som bör in­kluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Chefer och medarbetare erfar liknande behov av anpassningar och stöd vilket skulle kunna indikera att resultatet kan beaktas vid digital transformation inom äldreomsorgen i en liknande kontext. Förslag till framtida forskning är bland annat att undersöka hur digital transformation inom äl­dreomsorgen kan främja ett hållbart ledarskap och utvecklande medarbetarskap. / Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care.  Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care.  Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model. Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan.  Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.

Sweden has the ambition to be the world leading country leveraging the opportunities of digitalization in the healthcare sector. In parallel, the Swedish Research Council highlights that conducting more clinical studies is essential to improve the healthcare. Henceforth, considering the need for increased operational efficiency as an enabler for increased clinical activity, a digital transformation of the industry was identified as a potential catalyst. The study thus utilizes a cognitive work analysis framework to investigate the potential benefits and risks of digitizing the functional operations at a contract management department for clinical studies at a Swedish university hospital. The aim is thereafter to determine the appropriate properties necessary to consider managing a digital transformation. The analysis identified three key benefits from a digitization. 1) transparent data sharing, 2) standardized contract management and 3) efficient operations. These three aspects are currently insufficient at the department hindering the objective of increasing the clinical activity. The study found that a digital transformation would be suitable in order to mitigate these insufficiencies and consequently facilitating the achievement of the objectives. Thereafter, the study found the key properties to consider managing a digital transformation to be interoperability, quality, adaptability and usability. In addition, safety was found critical to be considered in the transformation as the contract management department acts under rigid laws and regulations on ethics and patient security with which digitized processes must comply. The results contribute to the field of cognitive systems engineering. However, the study has limitations regarding the reliability and generalizability of the results. The findings are based on a single case study, which may not be representative for the industry in general nor for university hospitals in particular. In addition, since no actual digitalization effort was performed at the organization during the study, appropriate properties key to consider in the digital transformation are speculative by design. Consequently, it is necessary to study an actual implementation process in future research and whether the proposed considerations are sufficient in order to realize the suggested benefits of such a digitalization. / Sverige har ett övergripande mål att vara det ledande landet när det gäller att dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom sjukvården. Dessutom understryker Vetenskapsrådet att det är centralt för förbättrad sjukvård att öka antalet kliniska studier i landet. Följaktligen, med tanke på behovet av en ökad operativ effektivitet, identifierade författarna det av intresse att studera digitalisering av branschen. Studien tillämpar således ett kognitivt ramverk för arbetsanalys i syfte att undersöka de potentiella fördelarna eller riskerna med att digitalisera den funktionella verksamheten hos en kontrakthanteringsavdelning för kliniska studier vid ett stort svenskt universitetssjukhus. Målsättningen är därefter att ta fram lämpliga egenskaper som är nödvändiga att beakta vid hanteringen av den digitala transformationen. Kontrakthanteringsavdelningen fanns att inneha brister i sina arbetsprocesser gällande transparens, effektivitet och standardisering vilket hindrar målet avseende ökad klinisk aktivitet. Studien visade att en digital transformation skulle vara nödvändig för att motverka dessa brister, samt för att möjliggöra en uppskalning av organisationen. Ett annat specifikt förbättringsområde som skulle underlättas av en digital transformation visade sig vara förbättrad synkronisering mellan arbetsprocesser. Vidare fann studien att de mest kritiska egenskaperna nödvändiga att beakta, vid hantering av en digital transformation, skulle vara interoperabilitet, kvalitet, anpassningsförmåga och användbarhet. Dessutom är säkerhet en egenskap som visat sig vara kritisk att beakta vid digitalisering då kontrakthanteringsavdelningen lyder under stränga lagar och föreskrifter beträffande etik och patientsäkerhet. Resultaten bidrar till forskningsområdet cognitive systems engineering. Studien har dock vissa begränsningar gällande tillförlitlighet och generaliserbarhet. Resultaten är baserade på en enfallstudie, som eventuellt inte är representativ för branschen i allmänhet eller för universitetssjukhus i synnerhet. Dessutom, då ingen digitaliseringsinsats utfördes under studien är de viktiga egenskaperna att beakta i den digitala transformationen enbart spekulativa. Således är det i framtida forskning viktigt att studera en faktisk implementation och då studera om föreslagna beaktanden är tillräckliga för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.