Denna studie handlar om språksvårigheter i fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Elever som har annat modersmål än svenska får sällan bra resultat i skolan och det kan därför ses som ett samhällsproblem. Fysik är extra svårt för flerspråkiga elever, eftersom ämnesspråket har många begrepp som är svåra att förstå, särskilt på gymnasienivå. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera uppfattningar hos vuxenstuderande med svenska som andraspråk om språksvårigheter i ämnet fysik. Studien bygger på kvalitativa interjuver med 7 elever som har svenska som andraspråk och studerar fysik på Komvux. Studien har också som en enklare form av aktionsforskning tillämpat ett av elevernas förslag för att underlätta fysikundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Resultatet visar att fysikundervisningen kan underlättas genom att man gör laborationer och att läraren använder ett enkelt språk under undervisningen samt att eleverna använder sitt modersmål som hjälpmedel för att kunna utveckla sina kunskaper.

This study focuses on the Swedish coalition government during World War II. The purpose of this study is to examine the creation of and the resolution of this government and to see if there were any disagreements in the Social Democratic Party during the creation and resolution of this government. The study also focuses on the attitude towards the Swedish Communist Party. The method that has been used is a content analysis and argumentation analysis to see how eventual disagreements has been expressed in the Social Democratic Party. The study is based on the theory of consensus and conflict which we have applied to the material. The empirical material of this essay is based on protocols from the Swedish Labor Movement’s Archives and Library and examines protocols from different political meetings. The study concludes that in general we can see a tendency of political consensus among most of the representatives from the Social Democratic Party even though there were differences of opinions on the way to democratic decisions.

This masters thesis examines children of Holocaust survivors otherwise known as second-generation survivors. The aim is to research how memories from a traumatic past, which affected the survivor’s parents during the Holocaust, lives on and continues to affect the lives of those who were not there to experience them. The study examines the life stories presented by children of Holocaust survivors in Swedish journalist and author Bernt Hermele’s podcast Överlevarna –Andra generationen (English translation Survivors – Second-Generation). The study approaches the second-generation survivor’s life stories via a theoretical framework that combines Jörn Rüsens theory of historical narrative and Marianne Hirsch concept of postmemory. By using this new theoretical approach to children of survivor’s life stories the study manages to investigate how the past become and remain important for children of survivors. From the analysis several results surrounding how, the past remains relevant can be discerned. Firstly, that the second-generation survivors in Sweden exhibits a postmemory. This postmemory however should not always be interpreted as traumatic and does not over necessarily overshadow other joyful family memories. The children of survivors negotiate their identity as second-generation survivors and there is no uniform answer to what it actually means to be a second-generations survivor. The main identity discussed by the second-generation is their Jewish identity. However, their Jewish identity does not mainly come from religious beliefs but rather from their relationship to their parents and their parent’s behaviour during childhood. Due to their postmemory, some second-generation survivors show a continuous search for their parents and their parent’s stories. In lack of answers, they use experiences from the present that can be interpreted and applied on their parents for increased understanding of them. This phenomenon can be referred to as postmemory-continuity. Lastly the act of telling and retelling their own and their parent’s stories is presented as a meaningful act for second-generation survivors. This is due to the fact that telling becomes a way to resist and prevent antisemitism and racism and increase tolerance insociety in the future.

Föreliggande studie syftar till att jämföra, å ena sidan teorier om litterär reception, med som huvudbegrepp de av Iser er Jauss, och å andra sidan, utnyttjandet av litterära texter i fyra läroböcker i franska som andra språk. Målet är att bestämma vilken del av texter och aktiviteter som är förenliga med läsarens sökande efter mening, vilket föreslås av teorierna om litterär reception. Denna analys belyser den begränsade användningen av litteratur i främmande språkklasser. Litterära texter används främst för att svara på praktiska uppgifter om grammatik, ordförråd eller debatter om de nämnda ämnena. Vissa spår tillåter läsarens subjektiva sökande efter mening, men det är i allmänhet upp till läraren att utveckla aktiviteter för att uppmuntra en personlig tolkning hos läsarna.

Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

En ofta förbisedd aspekt inom den historiska forskningen om folkmord och extrema beteenden är den japanska fanatismen under andra världskriget. Denna studie syftar på att analysera och utvärdera kausaliteten mellan Japans historia och deras uppträdande under kriget genom en holistisk och tvärvetenskaplig lins av kulturhistoria, psykohistoria och socialpsykologi. Källmaterialet var en sammansmältning av väster- och österländsk historieforskning om kejserliga Japan, men även till en viss del om Tyskland under det Tredje Riket, där mycket av tidigare förövarforskning har genomförts för att försöka förklara Förintelsen och Nazisternas utrotningspolitik. I kombination med socialpsykologiska teorier, ramar, studier och forskning om lydnadspsykologi, konformitet och kollektivism, syftet var att förklara varför ett land med en lång historia av strikta heders- och stolthetskoder, kunde transformeras till en militaristisk krigsmaskin som begick fruktansvärda brott mot mänskligheten och krigsbrott under 1930- och 40-talet. Resultatet visar en kombination av en lång historia av strikta hierarkier, Konfuciansk- och Zen-konformitet, kollektivism, socialisation, enkulturering, familism, auktoritetsbias, samt en livslång indoktrinering av den japanska befolkningen, förenade med ett metanarrativ och mythistoria om kejsarens gudomliga ursprung, den japanska Yamato-rasens unikhet och överlägsenhet, ledde till den visade fanatismen. Sammanparat med Japans ”heliga uppdrag” att befria det koloniserade Ostasien från det uppfattade hotet från Västs imperialister ledde till många av de handlingarna utförda av Japanerna och dissonansen mellan deras inbillade välvilja och verklighetens avskyvärda handlingar. Indoktrineringen i det japanska skolsystemet och militärskolorna, omtolkningen av Bushidō till ”döden är lättare än en fjäder” och ”döden före vanära”, många japaner var så indoktrinerade att blind lydnad följde utan att ifrågasätta, inklusive befallningar från deras överordnade som utgjorde krigsbrott då deindivideringsprocessen hade slutförts. Detta ledde till en hel nation som var villig att offra sig själva för att stoppa de annalkande Allierade. Många kollektivistiska samhällen betonar samhällelig harmoni, sammanhållning och enhetlighet, därav tidsandan blev de föreskrivna normerna och värden, inklusive hotet och den påföljande dehumaniseringen av Väst, den upplevda resursnöden och levnadsutrymme, samt den efterkrigstida offermentaliteten och rationaliseringen av föregående beteenden.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för engynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickormed ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hadespets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHDproblematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäcktoch tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk ellerutbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera attvuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande äravgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykiskohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn somväxer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld.Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur debemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållandenbättre än andra. Studien grundar sig på informanternas personliga uppfattningar avden verksamhet de arbetar inom. Vi har sedan kopplat studiens resultat till treolika teorier för att se om man kan se ett samband mellan teori och praktik.Vi fann i vårt resultat att alla informanter berättar om att deras roll i verksamhetenär att motivera och stödja barnen i deras utveckling och att de aldrig kan påtvingabarnen en förändring utan att den måste komma inifrån dem själva. Underintervjuerna har alla framhävt vikten av att stärka och lyfta fram olikaskyddsfaktorer hos barnen. Alla har särskilt betonat betydelsen av det socialanätverket för barnen, att de har minst en vuxen person i sin närhet att vända sigtill.

No description available.