Rapid expansion, globalization and companies always wanting bigger market shares are just a few of the reasons why digital internal communication is a must in organisations today. In parallel, digital development has increased rapidly during the last decades and organisations that keep up with technological innovations can gain competitive advantages. But how does digital technology affect organisational members? The COVID-19 pandemic has forced digital communication and remote work to many organisations. Making sense of digital communication and maintaining employee engagement are new challenges that organisations need to manage in the digital format. The purpose of this thesis is to explain how to make sense of digital internal communication and how this affects employee engagement. A case study of Organisation X digital communication consisting of four qualitative interviews and secondary data has been conducted to investigate this. A theoretical framework consisting of theories about sensemaking and employee engagement are combined to construct an analysis model that explains this relationship. The results show that digital communication through video-calls and informal communication channels are effective for sensemaking in the digital environment. The results also show that social interactions decrease in digital communication due to more planned communication, which affects employee engagement.

Old media meets new media - a case study of public service and social media. More traditional media such as public service-radio have faced challenges when digitalization allowed audiences to change platforms and use new medias. The aim of this study is therefore to analyse the way that the public service-radio in Sweden, Sveriges Radio P1 and P3, use Instagram and Facebook to complete the gap of their core activity, and how these are used to take place in the new media landscape. Three questions were asked to answer the aim, how do they use social media to complete the gap, how do they use them to connect with the audience, and in what amount is it done. Aspects of digitalization (Appelgren and Leckner 2019) and affordances (Treem and Leonardi 2013) together with concepts of public service (Hjarvard 2018) were applied as the theoretical framework. The methods used were qualitative and quantitative content analysis. The themes that were found during the qualitative analysis created the foundation for a quantitative content analysis. The results show that there are both differences and similarities in the way that the two radio stations use social media, however the results show that most of the posts contained information or marketing towards their core activities, such as radio and podcasts. Results also show that little effort was done to try and get closer to the audience except for occasional attempts by P3. The frequency of how they operated their social media indicated that the channels did use social media for different purposes. / De traditionella medierna som public service-radio har mött utmaningar när digitaliseringen möjliggjort för publiken att byta plattformar och använda nya medier. Syftet med denna studie är därför att analysera hur public service-radio i Sverige, Sveriges Radio P1 och P3, använder sociala medierna Instagram och Facebook för att komplettera kärnverksamheten, och hur dessa används för att ta plats i det nya medielandskapet. Tre forskningsfrågor ställdes för att besvara syftet, hur använder de sociala medier för att komplettera kärnverksamheten, hur använder de sociala medier för att komma närmare lyssnarna, och i vilken utsträckning görs det. Aspekter av digitalisering av Appelgren och Leckner (2019) och affordances av Treem och Leonardi (2013) tillsammans med koncept om sociala medier av Hjarvard (2018) användes som teoretiskt ramverk. De använda metoderna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. De teman som funnits i den kvalitativa analysen skapade grunden för den kvantitativa analysen. Resultatet visar att det både finns skillnader och likheter i hur radiokanalerna P1 och P3 använder sociala medier, likväl visade resultatet att majoriteten av inläggen innehöll information om eller marknadsföring av kärnverksamheten som radio och podcasts. Resultatet visade även att det var lite som gjordes för att komma närmare lyssnarna utöver några enstaka försökt från P3. Resultatet av i vilken omfattning som radiokanalerna använde sociala medierna kunde styrka att de använder för olika ändamål.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av hur digitaliseringen har förändrat arbetet inom ekonomiskt bistånd. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från samma kommun där verksamheten nyligen genomgått en digitaliseringsprocess. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med hjälp av det strukturella perspektivet samt tidigare forskning som berör dokumentation, administrativt arbete samt digitalisering i socialt arbete och offentliga verksamheter. Resultatet visade att det administrativa arbetet minskat till följd av digitaliseringen samt att det är enkelt och tidseffektivt för socialsekreterare. Avsikten med digitaliseringen var att klientkontakten ska öka när de administrativa arbetsuppgifterna minskar. Detta har utifrån studiens resultat inte kunnat ske då rådande pandemi, Covid-19, fört med sig en rad restriktioner i syfte att minska smittspridningen. Pandemin har tvingat verksamheten att ändra sitt arbetssätt vilket resulterat i att nya digitala lösningar växt fram. Resultatet visade även att det finns en förhoppning hos socialsekreterarna att digitaliseringen ska förändra synen på den professionella rollen och göra arbetet inom ekonomiskt bistånd mer attraktivt. En slutsats av studien var att det finns tekniska förutsättningar inom socialtjänsten för att ytterligare anpassa arbetet efter klienters enskilda behov och de förändringar som sker i samhället. / The aim of this study was to explore social workers experiences of how digitalization has changed the work within financial aid. The study is based on five qualitative interviews with social workers from the same municipality, where the organization has recently undergone a digitalization process. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The results were analyzed with the help of the structural perspective and previous research concerning documentation, administrative work and digitization in social work and public organizations. The results showed that the administrative work has decreased as a result of digitalization and that it is simple and time-efficient for both social workers and clients. The purpose of the digitalization was that client contact would increase when the administrative tasks decrease. Based on the results of this study, this has not been possible as the current pandemic, Covid- 19, has brought with it a number of restrictions in order to reduce the spread of infection. The pandemic has forced the organization to change its way of working, which has led to the emergence of new digital solutions. The results also showed that there is hope among the social workers that digitalization will change the view of the professional role and make the work within financial aid more attractive. One conclusion of the study was that there are technical opportunities within the social services to further adapt the work to clients' individual needs and the changes that take place in society.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av arbetssituationen inom äldreomsorgen i den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter från tre olika kommuner i Norrbotten. Bearbetning av insamlad data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, vilket resulterade i tre kategorier. Resultat: Kategorin Tidfördelning mellan olika arbetsuppgifter speglar arbetsterapeuternas upplevelse av hur tidfördelning påverkar arbetssituationen och klientarbetet. Kategorin Organisationens inverkan på arbetssituationen beskriver möjligheter och utmaningar som arbetsterapeuter inom den kommunala hälso- och sjukvården upplever i sitt arbete. Sista kategorin Digitalisering kan både ta tid och skapa förutsättningar belyser ökade förutsättningar för effektiv och kvalitetssäker vård samtidigt som digitaliseringen kan innebära ökat krav på kompetensutveckling. Resultatet visade att arbetsterapeuters dagliga arbete bestod av många tidskrävande arbetsuppgifter som på olika sätt och omfattning påverkade klientarbete och arbetsmiljö. Ledarskapets inställning, stöd och engagemang upplevdes i hög grad påverka det kliniska arbetet. Slutsats: Studiens resultat visade att bristfälligt ledarskap, organisatoriska förändringar samt begränsade resurser och bristen på tid påverkade arbetsterapeutens arbete. Studien indikerade att deltagarna verkade i en högintensiv miljö där omfattande krav ställdes på både generell- och fördjupad kunskap, vilket innebar att kontinuerlig fortbildning samt kompetens- och evidensbaserat arbete upplevdes avgörande för att möta de krav som ställs på vården idag. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vikten av kunskap och vidareutbildning där vårdprioriteringar har ett tydligt arbetsterapeutiskt fokus. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experiences of their work situation for elderly care in municipal healthcare. Method: To answer the aim of the study nine semi-structured qualitative interviews were conducted with working occupational therapists from three different municipalities in northern Sweden. Collected data were analyzed with a qualitative content analysis and an inductive approach which resulted in three categories. Result: The category Time allocation between different work tasks reflects occupational therapists experience of the effect of work situation and client work. The category Organizational impact on work situation describes possibilities and challenges that occupational therapist experience within the municipal healthcare. Final category Digitalization can take time and create opportunities highlights increased conditions for effective and quality care while digitalization concurrently can entail increased demand for competence development. The result showed that occupational therapists work consisted of many time- consuming work tasks that in different ways and extent affected client work and work environment. The leaderships attitudes, support and engagement were experienced to highly influence the clinical work. Conclusion: The result of the study showed that inadequate leadership, organizational changes, limited resources, and lack of time affected the occupational therapists´ work. The study indicated that the participants worked in a highly intense environment with extensive demands regarding general and advanced knowledge which implied that continues education as well as evidence-based practice were paramount for meeting the demands in healthcare of today. Further research is needed to illustrate the importance of knowledge and education for healthcare priorities with a distinct occupational therapy focus.

På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre?  Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och digitala ersättningar som något som oftast förenklar vardagen. Däremot skildrar många äldre en snabb utveckling som ständigt ställer krav på anpassning gentemot samhällets nya förutsättningar och en risk eller rädsla för att falla undan och förlora sin tillgång till väsentliga tjänster och sin tillhörighet. Flera äldre upplever att den yngre generationen använder teknologi på ett annat sätt och befinner sig i en annan kulturell sfär som är svår att relatera till. De äldre som är frånkopplade från det digitala skildrar en tillhörighet som präglas av ett utanförskap, där de digitala ersättningarna har skapat ett hinder för samhällsdeltagandet och man har blivit utelåst från stora delar av samhället. Varma experter spelar en stor roll för äldres sociala och kulturella inkludering genom att agera som stöd, hjälp vid problem och introducera nya typer av produkter och tjänster. Även de som hanterar EICT bäst har ett behov av varma experter vilket innebär att de som står utan får en mer utmanande tillvaro. / In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of:  (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults? The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive and the digital substitutions often simplify the everyday life. On the other hand, many elderly describe a fast development that constantly creates demands for adjustment according to society's new prerequisites as well as risk or fear of losing their abilities and therefore losing their access to essential services and their societal belonging. Many elderly perceive that younger people use technology in a different way and therefore exist in a different cultural sphere that is difficult to relate to. The disconnected elderly depicts a belonging defined by exclusion, where the digital substitutions act as an obstacle and hinder societal participation. Warm experts play a pivotal role for elderly's cultural and social inclusion by offering support and help with difficulties as well as introducing new products and services. Even those who are the most comfortable with EICT describe a need for warm experts which indicates that those who have no one to support them are faced with a more difficult life.

Introduction: Since the start of the digital age back in the 70s, digital technology has become a main tool for us humans to work, communicate, and enjoy ourselves on a day-to-day basis. The major push that set this new chapter of human life was due to the first military-manufactured computers of the time. The usage and development since then have grown exponentially all across our lives, affecting everything from hospital visits in Hong Kong to a late-night shopping experience in Stockholm. This leads us to today, where businesses are taking technological advances every day to keep their customers happy and satisfied, but also setting the bar higher and higher between their competitors. Some store owners have even figured out that physical human presence is not even needed in physical stores. The benefit is that the upkeep costs drop and almost no employees are needed; this is beneficial for small store locations in sparsely populated areas. In Sweden, it has become a huge problem that small towns and villages slowly die due to high upkeep costs for store owners. With these unmanned stores, the trend could change to the possessive. However, it is also pressured by the very technology-demanding Generation Z. Setting pressure on this retail sector to keep up and find the right way to proceed with their businesses in a way that fits Generation Z’s demand long term.  Purpose: This specific study will try to explain how different enhancers and inhibitors affect consumer acceptance according to Generation Z for this store concept in Sweden. The researchers of this thesis believe that this study is needed because of the vast growth of unmanned stores and the lack of research it has, especially in Scandinavia. Methodology: In order to answer the research question, nine different hypotheses were created with different inhibitors and enhancers derived from previous research. Furthermore, a combination of online and face-to-face questionnaires was conducted, whereby 133 valid respondents were collected. The data was then analyzed with the help of a multiple regression analysis. Conclusion:  From this research, it can be concluded that for the investigated enhancers: high levels of technology readiness, usefulness, and enjoyment were all factors affecting Gen Z´s acceptance of unmanned convenience stores. Furthermore, that lack of human interaction affects Gen Z´s resistance towards unmanned convenience stores. These results can be used for future research and for companies targeting Gen Z to shop at unmanned convenience stores.

Det finns tydliga riktlinjer för hur en förväntas uppföra sig som revisor. Dessa riktlinjer harmed tiden omvandlats till ritualer i syfte att underlätta revisorerna i deras arbete. Dethuvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur revisorer upplever förändringar irevisionsritualer som föranletts av digitaliseringen. Detta då yrkesverksamma inom branschenvittnar om hög arbetsbelastning är det av yttersta vikt för organisationer att förstå hurrevisorer reagerar på olika förändringar som påverkar deras arbetsrutiner. Då revisorernavittnar om att de använder dessa ritualer och i viss utsträckning är beroende av dem för attoptimera sina arbetssätt för att klara av denna höga arbetsbelastning blir det viktigt att forskai hur revisorerna påverkas av att dessa förändras. Tidigare forskning behandlarrevisionsritualer och hur dessa förändras som en konsekvens av digitaliseringen men detsaknas forskning kring hur revisorerna upplever dessa förändringar. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign och semistrukturerade intervjuer sominsamlingsmetod av empiri har vi fått en djupare förståelse över hur revisorer upplever dessaförändringar i ritualer. Med hänsyn till vårt analysverktyg har vi delat upp ritualernashuvudsakliga funktioner i tre kategorier, dessa är: Stabilitet, Gemenskap och Identitet.Stabilitet är huvudsakligen känslan av trygghet och förtroende. Gemenskap är huvudsakligenhur revisorerna framställs som en sammanhängande grupp som följer specifika normer.Identitet är i många fall hur revisorer bör agera eller beteende som exempelvis språkbruk ellerklädsel. Studien kan konkludera att revisionsritualerna har i många fall förändrats på grund avimplementering av olika digitala verktyg i revisorns arbetslåda. Revisorerna uppger bådepositiva och negativa upplevelser med att deras arbetssätt har förändrats på grund avdigitaliseringen. Vi lade även märke till, vilket förespråkar vidare forskning inom ämnet, attmajoriteten av revisorerna inte är medvetna om dessa ritualer. Vi anser att det föreligger storoutnyttjad potential i att medvetandegöra revisorerna om dessa ritualer för att genom att varamedveten om dessa kan en också optimera dem utefter egna personliga behov. / There are clear guidelines for how one is expected to behave as an auditor. Over time, theseguidelines have been transformed into rituals in order to facilitate the auditors in their work.The main purpose of this study is to investigate how auditors experience changes in auditrituals brought about by digitization. As professionals in the industry testify to highworkloads, it is of the utmost importance for organizations to understand how auditors reactto various changes that affect their work routines. As the auditors testify that they use theserituals and to a certain extent depend on them to optimize their working methods to cope withthis high workload, it becomes important to research how the auditors are affected by thesechanges. Previous research deals with audit rituals and how these change as a consequence ofdigitalization, but there is a lack of research on how auditors experience these changes. By using a qualitative research design and semi-structured interviews as a collection methodof empirical evidence, we have gained a deeper understanding of how auditors experiencethese changes in rituals. With regard to our analysis tool, we have divided the main functionsof the rituals into three categories, these are: Stability, Togetherness and Identity. Stability ismainly the feeling of security and trust. Togetherness is mainly how the auditors areportrayed as a cohesive group that follows specific standards. In many cases, identity is howauditors should act or behavior such as language or dress. The study can conclude that auditrituals have changed in many cases due to the implementation of various digital tools in theauditor's workbox. The auditors state both positive and negative experiences that their way ofworking has changed due to digitization. We also noticed, which advocates further researchon the subject, that the majority of auditors are not aware of these rituals. We believe thatthere is great untapped potential in making auditors aware of these rituals because by beingaware of them one can also optimize them according to one's own personal needs.

Energibolaget Borlänge Energi vill hitta sätt att minska energiförbrukningen i Borlänge kommun. I samarbete med konsultföretaget Sogeti AB syftar denna rapport till att hjälpa Borlänge Energi i detta uppdrag, särskilt inom området digitalisering. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Borlänge Energi kan bidra till att minska sina kunders hushållsenergiförbrukning genom att utnyttja digitalisering. I projektet genomfördes först en litteraturstudie för att samla insikter och information inom ramen för arbetet. Sedan genomfördes en intervjustudie för att ytterligare undersöka möjligheter och utmaningar specifikt för Borlänge Energi inom digitalisering, samt undersöka moderna tillvägagångssätt inom digitalisering och energilösningar. Slutligen genomfördes en enkätundersökning bland Borlänge Energis kunder för att samla information om deras boendesituation, energiförbrukningsvanor och vilja att delta i att minska energiförbrukningen, för att få en insikt i kundernas rutiner, behov och önskemål. Resultaten från litteraturstudien lyfte fram betydelsen av individuell feedback samt behovet av enkelhet vid utformning av lösningar för kunderna. Intervjustudien visade behovet av en sammanhängande plan för digitalisering inom Borlänge Energi och insikt om vilka ambitionerna för digitalisering är för företaget idag. Dessutom undersöktes ett tillvägagångssätt för att minska hushållens energiförbrukning genom att integrera en centralt datoriserad plattform. Slutligen visade enkätundersökningen ett positivt intresse för att få mer information om energiförbrukning samt önskade sätt att få information. Baserat på resultaten från intervjustudien och enkäten utvecklades en lösning genom prototyper, samarbetsmöten och utvärdering. Lösningen består av en prototyp i två delar, där den ena är en applikation som levererar data till kunden. Den andra är ett flödesschema som föreslår ett system för datatrafik inom Borlänge Energi. Resultaten och bidragen från arbetet ger insikter i de utmaningar som kommuner står inför vid införandet av digitalisering och de möjligheter det innebär. Dessutom erbjuder arbetet en mall för att genomföra liknande forskning i andra kommuner. Slutligen presenterar resultaten nya möjligheter till innovativa och praktiska lösningar för Borlänge Energi.

Samhället blir alltmer digitalt och digitaliseringen är viktig för samhällsutvecklingen. Av den anledningen är det inkluderat i FN:s Agenda 2030 och EU:s digitala kompass. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en digital miljö för Plan- och bygglagen (PBL). De flesta av de digitala tjänster som krävs för att utbyta information metodiskt är utvecklade ochfinns tillgängliga på Boverkets webbplats, men det är fortfarande de tryckta kopiorna som är juridiskt bindande.BIM har blivit allt vanligare i Sverige men då det inte finns några nationella krav på att använda BIM är det upp till varje aktör att implementera arbetssättet efter egen förmåga. I takt med att byggnader blir alltmer komplexa ökar även installationerna som behövs i en byggnad i både antal och komplexitet. Trots den ökade användningen av BIM har antalet problem med installationer varit oförändrade eller i vissa fall ökat under de senaste tio åren.Syftet med denna rapport är att undersöka om digitaliseringen genom BIM kan förenkla installationssamordningen i byggprojekt samt vilka utmaningar som kan uppstå vid implementeringen och användandet av BIM.Enkätstudier och observationer har genomförts på konsultbolaget KAMTech i Örebro, Sverige, för att undersöka installationssamordnarens arbete och deras användning av BIM.Litteraturstudier har gjorts för att undersöka tidigare forskning inom ämnet och för att se potentialen för digitalisering, i form av BIM, inom installationssamordning. De givna enkätsvaren visar att tydlig kommunikation, gemensam planering och ömsesidiga krav är viktiga för en lyckad installationssamordning. Respondenterna anser även att BIM ger klarhet och bättre översikt samt att tidiga kollisionskontroller ger positiv inverkan för projektets välgång. Däremot framgår det av enkätsvar och observationer att det är en utmaning att se till att alla arbetar i den senast uppdaterade modellen i projekten.Studien visar att dagens installationssamordnare huvudsakligen använder BIM för att genomföra kollisionskontroller. Installationssamordnarna tror att möjligheten att upprätta protokoll för samordnade kontroller som är kopplade till ritningar och beskrivningar genom hyperlänkar skulle underlätta deras arbete. Slutsatsen är att digitalisering genom BIM kan förenkla installationssamordningen i byggprojekt genom att samla all data på ett ställe och skapa tydlighet samt struktur. Användning av BIM kan också bidra till ökad effektivitet och produktivitet i projekt genom att ge en visuell överblick av hela projektet. Implementeringen av BIM kan dock vara utmanande på grund av bristen på lagstadgade krav och standarder i Sverige. / The digitalization in the society is increasing and it is crucial for societal development, and it is therefore included in the UN Agenda 2030 and the EU's Digital Compass. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedishgovernment to develop a digital environment for the Planning and Building Act (PBL). Most of the digital services are developed and available on the National Board's website, but hard copies are still required according to the law.Building Information Modeling (BIM) has become increasingly common in Sweden, but since there are no national requirements or standards for BIM, it is up to each company to implement the working method according to their own abilities. As buildings become more complex, the number and complexity of installations required within these structures hasincreased. Despite the growing adoption of BIM, the number of issues related to installations has remained stagnant or even increased during the past decade.The aim of this report is to investigate whether digitization through BIM can simplify the Mechanical, Electrical, and Plumbing (MEP) coordination in construction projects, as well as the challenges that may arise during the implementation and utilization of BIM.Survey studies and observations have been conducted at the consulting company calledKAMTech in Örebro, Sweden, to investigate the MEP coordinator's work and their use of BIM. Literature studies have been conducted to investigate prior research within the field and to explore the potential for digitization in MEP coordination through the implementation of BIM.The survey results show that clear communication, shared planning, and requirements are essential for successful MEP coordination. According to the responders, the use of BIM in projects offers a sense of clarity and improved project overview. They also express that early clash detections have a positive impact of the project’s result. Survey results and observations also indicate that there are challenges to keep the model updated to the latest version in theprojects.Currently, BIM is primarily utilized by MEP coordinators to conduct clash detections. The MEP coordinators believe that having capability to establish protocols for coordinated checks, accompanied by hyperlinks to drawings and descriptions, would facilitate their work.The conclusion is that digitization through BIM can simplify the MEP coordination in construction projects by gathering all data in one place to organize and create clarity. The utilization of BIM can enhance efficiency and productivity in projects through its ability to provide a visual overview of the entire project. However, the implementation of BIM can be challenging due to the lack of legislated requirements and standards in Sweden.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg. Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt. Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen. Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat. Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement. Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion. / The digitalization of the construction industry has not advanced significantly compared to other industries, but there is a growing recognition that increased digitalization can lead to significant efficiency improvements. This study focuses on investigating the use of digital tools, particularly the 3D model, in the production phase. Therefore, the goal of this report is to propose ways to develop the workflow in production to increase the use of the 3D model and achieve a more efficient work process within construction companies. By exploring and identifying the potential benefits of using the 3D model in the production phase. The methodology employed in this study encompasses both qualitative aspects, such as interviews, and quantitative elements, through literature reviews. The interviews were conducted with five construction supervisors involved in different projects within a major construction company in Malmö. The interview findings indicate that construction supervisors currently utilize digital tools and the 3D model in production to a limited extent. While resources are available for their use, there is a lack of clear methodologies. Other challenges highlighted in the report include various deficiencies in the 3D model, which make it less reliable and increase the difficulty of its utilization. The study concludes that a significant emphasis should be placed on establishing a clearly presented workflow at the beginning of a project. Construction companies should develop approaches that inform, demonstrate, and educate all construction supervisors about the functionalities of the 3D model, how it can streamline daily work, and how it can be utilized. Furthermore, the study highlights the importance of maintaining an updated 3D model throughout the project and enhancing detail management from the design phase as a prerequisite for increased usage of the 3D model in production.