[pt] Esta pesquisa qualitativa teve como objetivo principal investigar se existem relações entre os temas das qualidades educacionais, dos Direitos Humanos e da Educação em Direitos Humanos em dados teóricos e empíricos. No que tange ao tema dos Direitos Humanos, a pesquisa traz as concepções hegemônica e contra-hegemônica acerca do tema. Na concepção hegemônica, apoia-se em autores como Dornelles (2018, 2006, 2005); Lindgren Alves (2013, 2000, 1994) e Tosi (2008). Os autores Santos (2018, 2013, 2006) e Herrera Flores (2009) trazem contribuições para a concepção contra-hegemônica dos Direitos Humanos. No tocante à Educação em Direitos Humanos, a pesquisa aborda o desenvolvimento desta no Brasil com ajuda de autores como Monteiro (2005), Candau (2009) e Sacavino (2009). As características da Educação em Direitos Humanos estão presentes através de autores como Candau (2016, 2015) quando toca o tema das diferenças e do empoderamento e Sacavino (2009) com o educar para a democracia, para a formação de sujeitos de direito e para o nunca mais. O tema das qualidades educacionais tem as contribuições de Bonamino e Sousa (2012) quando aborda o desenvolvimento do tema no Brasil. A pesquisa traz também os autores Dourado (2007) e Ximenes (2014) para discorrer sobre as conceituações de qualidade educacional. A parte empírica desta pesquisa foi realizada através de onze entrevistas semiestruturadas feitas como professores, diretores e orientadores atuantes nas escolas públicas do Rio de Janeiro e da Baixada Fluminense. Como resultado principal, a pesquisa apresenta que, tanto os estudos teóricos, quanto as análises dos dados advindos das entrevistas apoiam a proposta contra-hegemônica de qualidade educacional apresentada nesta tese. Uma proposta que abarque o tema dos Direitos Humanos e da Educação em Direitos Humanos, sendo assim, uma proposta mais ampla de qualidade educacional. / [en] This qualitative research aimed at investigating the presence of connections among three themes: educational qualities; Human Rights and Human Rights Education. To achieve this objective, theoretical studies were made and empirical data was collected and analyzed. Concerning Human Rights, this research presents a hegemonic conception and a counter-hegemonic conception. The hegemonic conception privileges authors such as: Dornelles (2018, 2006, 2005); Lindgren Alves (2013, 2000, 1994) and Tosi (2008). Santos (2018, 2013, 2006) and Herrera Flores (2008) bring contributions to the counter – hegemonic conception of Human Rights. Regarding Human Rights Education, this thesis brings Candau (2009), Sacavino (2009) e Monteiro (2005) to present the development of the Human Rights Education in Brazil. The characteristics of Human Rights Education are present through Candau (2009) when she approaches the themes of difference and empowerment. This work also brings Sacavino (2009) when she approaches the education for democracy, the education in order to build subjects of Law and the education for the never more. Concerning the educational quality this thesis presents the development of the educational quality in Brazil through Bonamino and Sousa (2012). Ximenes (2014) and Dourado (2007) contribute for the concepts of educational qualities present in this research. The empirical data was collected in eleven semi-structured interviews with teachers, directors and educational counsellors who work in public schools in Rio de Janeiro e Baixada Fluminense. As a main result, this research concludes that the theoretical studies and the analysis of the empirical data reveal a support for the counter- hegemonic proposal for educational quality this thesis presents. This is a proposal that includes Human Rights and Human Rights Education as basis and therefore is a wider proposal for educational quality.

[pt] Há um processo de apagamento das dinâmicas de produção de conhecimento que, emergem das periferias, de áreas urbanas precarizadas, localizadas em Morros, Favelas, Vilas e Cortiços. A presente pesquisa retoma os esforços de reconhecimento e visibilização dessas produções, tendo como campo de estudo o Museu da Maré e sua relação direta com processos de produção de memórias, em situações distintas e com diferentes atores sociais, imbricados na luta pela permanência e dinamização da cultura museal no conjunto de favelas da Maré. A dissertação analisa as estratégias e dinâmicas dos movimentos sociais locais, através do protagonismo de seus intelectuais orgânicos, as lideranças comunitárias que fundaram um dos primeiros museus de favela do mundo, no ano de 2006. O Museu da Maré se insere no esforço da museologia social em questionar a museologia tradicional, dando voz àqueles que sempre foram privados de protagonizar suas próprias histórias. O seu projeto museal resume em 12 tempos o processo sócio-histórico de produção do espaço urbano da Maré, através da descrição do cotidiano de seus moradores. Através da observação participante e de entrevistas semiestruturadas, o presente trabalho penetra na poética de construção e consolidação da memória coletiva, insurgente e contra hegemônica na Maré. O trabalho de campo acompanhou o conjunto de atividades promovidas pelo Museu, que revela uma práxis organizacional da memória local, em contraponto ao esquecimento gerado pela produção hegemônica do espaço urbano da cidade do Rio de Janeiro, que produz cidade produzindo anti-cidade. / [en] There is a process of erasing knowledge production dynamics that emerge from the peripheries, from precarious urban areas, located in Hills, Slums, Villages and Tenements. The present research resumes the efforts of recognition and visibility of these productions, having as their field of study the Museu da Maré and its direct relationship with memory production processes, in different situations and with different social actors, involved in the struggle for the permanence and dynamization of the museal culture in the set of favelas in Tide. The dissertation analyzes the strategies and dynamics of local social movements, through the role of their organic intellectuals, the community leaders who founded one of the first favela museums in the world, in 2006. The Museum of Maré is part of the effort of social museology in questioning traditional museology, giving voice to those who have always been deprived of leading their own stories. His museum project summarizes the socio-historical process of producing the urban space of Maré in 12 stages, by describing the daily lives of its residents. Through participant observation and semi-structured interviews, the present work penetrates the poetics of construction and consolidation of collective, insurgent and counter hegemonic memory in Maré. The fieldwork accompanied the set of activities promoted by the Museum, which reveals an organizational praxis of local memory, in contrast to the forgetfulness generated by the hegemonic production of the urban space of the city of Rio de Janeiro, which produces a city producing anticity.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

No description available.

Under de senaste åren har flertalet våldsdåd uppmärksammats internationellt, utförda av män som identifierar sig som ofrivilligt celibata - även kallade incels. Motivationen bakom våldsdåden tros komma från känslor som sorg, smärta, frustration och ensamhet. Det är en grupp som ofta förknippas med depression och utanförskap. Syftet med studien är därför att undersöka incels uppfattningar och upplevelser av sin psykiska ohälsa, samt hur de hanterar dessa. Metodvalet har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att öka förståelsen för hur incels själva kan uppleva sin verklighet. Från sju intervjuer framtagna ur fyra dokumentärer där män som identifierar sig som incels, har fyra tematiseringar utkristalliserats och analyserats utifrån teorin om känsla av sammanhang, stigmateori och maskulinitetsteori. Resultatet visar på en mångfald av komplexa faktorer som relaterar till självidentifieringen och upplevelsen av att vara incel, såväl som effekterna av att vara incel. Psykisk ohälsa visade sig vara vanligt förkommande inom gruppen av intervjupersoner och relaterades ofta till känslor av ensamhet, social isolering och tankar på suicid. Oförmågan för dessa män att engagera sig sexuellt eller romantiskt hänvisar till uppfattningar och upplevelser av brister i maskulinitet och fysiskt utseende, vilket lett till att de anammat kontroversiella och misogyna världsåskådningar. De misogyna attityderna uttrycks online i olika forum och kan ses som en motreaktion mot upplevelsen av att vara orättvist behandlad och känslan av att vara oönskad och bortvald. Studien drar slutsatsen att incels behöver uppmärksammas som en heterogen grupp i behov av stöd, snarare än en homogen grupp av våldsamma och misogyna män. Vidare forskning uppmuntras att ytterligare belysa de individuella svårigheterna ofrivilligt celibata män kan uppleva, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde. Därför är det också av vikt och intresse inom socialt arbete att utvidga förståelsen för incels upplevelser och uppfattningar i relation till deras situation, för att kunna bemöta gruppen på ett sätt som inte driver dem längre in i isolering. / In recent years, several acts of violence committed by men who identify themselves as involuntarily celibate, so-called incels, have been given international attention. The motivation behind the violence is believed to come from emotions such as sadness, pain, frustration, and loneliness. It is a group that is often associated with depression and isolation. Hence, the purpose of this study is to examine incels’ perceptions and management of their mental health. The choice of method is of a qualitative approach where a thematic analysis has been used to increase the understanding of the social reality based on how individuals in the environment perceive it. Based on seven interviews from four documentaries in which men who identify themselves as incels, four thematizations have been distinguished and analyzed using the theory of sense of coherence, stigma theory and masculinity theory. The findings portray a complexity of varied factors contributing to the self-identification and experience of being an incel, as well as the effects of perceiving oneself as such. Mental health issues were prevalent within the group of interviewees and were often mentioned in conjunction with feelings of loneliness, social isolation, and thoughts of suicide. The inability for these men to engage sexually or romantically refers to perceptions and experiences of deficiencies in their masculinity and physical attractiveness, which has led them to adopt controversial and misogynistic worldviews. The misogynistic attitudes that are expressed online in various forums can be seen as a counter-reaction to the experience of being treated unfairly and the feeling of being unwanted. The study concludes that incels need to be acknowledged as a heterogenic group in need of support, rather than a homogenic group of violent and misogynistic men. Further research is encouraged to illuminate and broaden the individual struggles of involuntarily celibate men, since it is still a relatively new area of research. Therefore, it is also of importance and interest in the fields of social work to expand the understanding of incels’ experiences and perceptions towards their own situation, in order to respond to the group in a way that prohibits their further isolation.

This literature study aims to investigate women’s violence on men. Intimate partner violence (IPV) is well researched within the context of women as victims and men as perpetrators. However, men who fall victim to female-perpetrated IPV is not a known subject to the general public. The study will therefore study men as victims to IPV where women are perpetrators as well different types of violence such as psychological, physical, sexual and digital violence. Men’s experiences as victims of IPV will also touch on their help-seeking experiences which are affected by hegemonic masculinity, stigma and shame. This literature study has used a lot of empirical material that contains qualitative studies from different countries thus making it difficult to draw general conclusions. The purpose is however to discuss the subject in relation to different theories, highlights and understand men's experiences as victims of female-perpetrated IPV.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur manliga universitetsstudenter mellan åldern 20-30 diskuterar sin maskulinitet i relation till samhällsnormer i en svensk kontext. Vi ville identifiera hur maskulinitetsnormer utspelar sig i vardagliga situationer. För att uppfylla studiens syfte hade vi följande problemformuleringar: "Hur reproducerar unga manliga studenter traditionella maskulinitetsnormer i sitt vardagliga liv?" och “På vilket sätt talar och förhåller sig unga manliga studenter till ny maskulinitet i sitt vardagliga liv?”. För datainsamlingen användes en kvalitativ metod följd av 8 intervjuer med unga män som för närvarande studerar vid universitetet inom olika områden. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna maskulinitet, socialisering, normer och stereotyper. Studien visade att informanterna förstår och diskuterar sin maskulinitet som starkt formad av normer och stereotyper som de dagligen möter. De unga männen gav uttryck för den problematik som uppstår när man inte känner igen sig i den maskulina “riktiga mannen” som dominerar bilden av en man i samhället. Men också att de kan utmana dessa normer och  sträva efter att förändra dem mot en mer positiv och mjukare bild av maskulinitet genom att till exempel visa känslor. Slutsatsen vi kom fram till fick oss att fundera över hur inflytelserika sociala strukturer egentligen är, samt att de kan utmanas, vilket stämmer överens med tidigare studier inom området Män och Maskuliniteter. / The aim of this qualitative study is to investigate how male university students between the ages 20-30 discuss their masculinity in relation to societal norms within the Swedish context. We wanted to identify how masculinity norms play out in their day-to-day lives by asking, “How do the young male students reproduce traditional masculinity norms in their daily lives?” and “In what way do the young male students speak about and relate to new masculinity in their daily lives?”. For our data collection we used a qualitative method and conducted 8 interviews with young men that are currently studying at university in different fields. For our theory we used masculinity, socialization, norms and stereotypes. The study results showed that our interviewees  understand and discuss their masculinity as strongly shaped by masculinity norms and stereotypes that they face daily. For example, they gave expression to the pressure they feel to act like “real men” and how problematic it can be when they do not fit in. However, they also challenge these norms as they strive to change them towards a more positive and softer image of masculinity by for example, showing emotions. The conclusion we reached made us think about how influential social structures really are while at the same time they nonetheless can be challenged, which is consistent with previous studies within the field of Men and Masculinities.

No description available.