Syftet med denna studie är att undersöka vilka intentioner svensklärare har med sin högläsning samt på vilka grunder de väljer ut den skönlitteratur som ska högläsas i klassrummet.Forskning på området visar att faktorer som är framgångsrika för att få till en lyckad högläsning är att välja skönlitteratur utifrån elevernas intressen samt att välja skönlitteratur ur olika genrer för att låta eleverna möta en litterär mångfald. Även om det saknas en litterär kanon i den svenska skolan finns exempel på val av skönlitteratur som tycks baseras på ett bildningsideal snarare än elevernas intressen.Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i årskurs 4–6 i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att de intentioner lärarna i studien har med sin högläsning kan sammanfattas i tre punkter: språkutveckling, att få till lugna stunder samt att uppmuntra till läsning. När det gäller de skönlitterära val som görs gällande högläsning utgick lärarna främst från eleverna och deras intressen. De skönlitterära titlarna som lärarna i studien uppgav att de använder i undervisningen visar på att det ofta finns en medvetenhet när det gäller att eleverna ska få möta skönlitteratur i varierande genrer. / <p>Svenska</p>

Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse. / Reading aloud is one of the activities that has the greatest impact on children’s language and communication. In order to gain an insight in how preschool teachers and guardians express themselves about reading aloud, this study was conducted. The purpose of the study was to investigate how preschool teachers and guardians express themselves about children’s use of language and communication in connection with reading aloud. The study also examined how the adults, both preschool teachers and guardians, expresses his or her attitude towards reading aloud and how it may affect interest in language and communication. Written interview questions were sent to participating respondents and as they were done answering the questions, they sent them back.  The result shows that both preschool teachers and guardians believe that reading aloud is important for children’s language development and that reading aloud positively affects children’s language and communication during both planned and spontaneously reading situations. The result also shows that the reader’s attitude towards read-aloud is important for the children’s interest and focus. If the reader shows an interest and a positive attitude towards books and reading, it becomes easier to capture the children’s interest.

Att undersöka uppfattningar och ta del av lärares erfarenheter rörande högläsning, boksamtal kopplat till elevernas språkutveckling inom årskurs 1–4 ger en bild av hur verkligheten i skolorna ser ut gällande ovannämnda moment av svenskaundervisningen. Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka pedagogiska syften lärarna har med högläsning och boksamtal samt hur dessa moment används i undervisningen. Denna studie har även som syfte att bidra med insikter om hur lärarnas arbetsmetoder bidrar till en språkutvecklande undervisning vid högläsning och boksamtal. För att uppnå syftet formulerat för denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av semistrukturerade intervjuer som bygger på ett frågeschema med trettio nyckelfrågor. I resultatet framkommer det att samtliga respondenter använder sig av högläsning och boksamtal i sin svenskaundervisning. Resultatet visar även att lärarna arbetar på varierande sätt beroende på de egna uppfattningarna om vad högläsning och boksamtal som moment fyller för syfte. I resultatet fastställds likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar och arbetssätt. Variationer bland lärarna kan härledas till skillnader inom klassernas ålder och årskurs. Lärarna i studien delar uppfattningen att språkutveckling har en central roll i undervisning vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Since the discovery of transfer RNAs (tRNAs) as decoders of the genetic code, life science has transformed. Particularly, as soon as the importance of tRNAs in protein synthesis has been established, researchers recognized that the functionality of tRNAs in cellular regulation exceeds beyond this paradigm. A strong impetus for these discoveries came from advances in large-scale RNA sequencing (RNA-seq) and increasingly sophisticated algorithms. Sequencing tRNAs is challenging both experimentally and in terms of the subsequent computational analysis. In RNA-seq data analysis, mapping tRNA reads to a reference genome is an error-prone task. This is in particular true, as chemical modifications introduce systematic reverse transcription errors while at the same time the genomic loci are only approximately identical due to the post-transcriptional maturation of tRNAs. Additionally, their multi-copy nature complicates the precise read assignment to its true genomic origin. In the course of the thesis a computational workflow was established to enable accurate mapping of tRNA reads. The developed method removes most of the mapping artifacts introduced by simpler mapping schemes, as demonstrated by using both simulated and human RNA-seq data. Subsequently, the resulting mapping profiles can be used for reliable identification of specific chemical tRNA modifications with a false discovery rate of only 2%. For that purpose, computational analysis methods were developed that facilitates the sensitive detection and even classification of most tRNA modifications based on their mapping profiles. This comprised both untreated RNA-seq data of various species, as well as treated data of Bacillus subtilis that has been designed to display modifications in a specific read-out in the mapping profile. The discussion focuses on sources of artifacts that complicate the profiling of tRNA modifications and strategies to overcome them. Exemplary studies on the modification pattern of different human tissues and the developmental stages of Dictyostelium discoideum were carried out. These suggested regulatory functions of tRNA modifications in development and during cell differentiation. The main experimental difficulties of tRNA sequencing are caused by extensive, stable secondary structures and the presence of chemical modifications. Current RNA-seq methods do not sample the entire tRNA pool, lose short tRNA fragments, or they lack specificity for tRNAs. Within this thesis, the benchmark and improvement of LOTTE-seq, a method for specific selection of tRNAs for high-throughput sequencing, exhibited that the method solves the experimental challenges and avoids the disadvantages of previous tRNA-seq protocols. Applying the accurate tRNA mapping strategy to LOTTE-seq and other tRNA-specific RNA- seq methods demonstrated that the content of mature tRNAs is highest in LOTTE-seq data, ranging from 90% in Spinacia oleracea to 100% in D. discoideum. Additionally, the thesis addressed the fact that tRNAs are multi-copy genes that undergo concerted evolution which keeps sequences of paralogous genes effectively identical. Therefore, it is impossible to distinguish orthologs from paralogs by sequence similarity alone. Synteny, the maintenance of relative genomic positions, is helpful to disambiguate evolutionary relationships in this situation. During this thesis a workflow was computed for synteny-based orthology identification of tRNA genes. The workflow is based on the use of pre-computed genome-wide multiple sequence alignment blocks as anchors to establish syntenic conservation of sequence intervals. Syntenic clusters of concertedly evolving genes of different tRNA families are then subdivided and processed by cograph editing to recover their duplication histories. A useful outcome of this study is that it highlights the technical problems and difficulties associated with an accurate analysis of the evolution of multi-copy genes. To showcase the method, evolution of tRNAs in primates and fruit flies were reconstructed. In the last decade, a number of reports have described novel aspects of tRNAs in terms of the diversity of their genes. For example, nuclear-encoded mitochondrial-derived tRNAs (nm-tRNAs) have been reported whose presence provokes intriguing questions about their functionality. Within this thesis an annotation strategy was developed that led to the identification of 335 and 43 novel nm-tRNAs in human and mouse, respectively. Interestingly, downstream analyses showed that the localization of several nm-tRNAs in introns and the over-representation of conserved RNA-binding sites of proteins involved in splicing suggest a potential regulatory function of intronic nm-tRNAs in splicing.

This study aimed to investigate how some teachers talk to students in grade 4-6 about fiction, more specifically, how the teachers in their reading aloud teaching enable students to develop imaginary worlds through conversation. The material was analyzed based on Langer’s (2005) theory about imaginary worlds. Two questions were formulated to answer the study’s aim: How do some teachers plan their conversations about fiction in reading aloud teaching? Moreover, how do teachers’ conversations about fiction vary in reading aloud teaching? The results showed that all teachers plan their conversations about fiction in the reading aloud teaching in different ways. Three of the teachers plan their conversations by reading the fictionin advance to get acquainted with the story and the characters. One teacher plans her conversations about fiction after reading aloud. The result also showed that all teachers vary their conversations about fiction in reading aloudin different ways, such as text extracts from chapters, work with illustrations, book conversations, and keeping the book secret from the students so that they can imagine what the characters and the environment can look like. Finally, the result showed that through the teachers’ conversations, the students were given opportunities to build imaginary worlds and an increased understanding of the text.

Denna litteraturstudies syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare använder sig av högläsning i svenskämnet som en didaktisk metod och hur detta påverkar elevers ordförråd. Högläsning kan ske på olika sätt men i detta fall menas det att en person så som en lärare läser upp en bok eller en text högt. Frågeställningen lyder: Hur utvecklas ordförrådet då lärare och elever interagerar under högläsning? Med högläsning avses i denna studie den aktivitet där en lärare läser högt för sina elever oberoende av vilket ämne texten läs samt sker en interaktion mellan läraren och eleverna. Adelmann (2002) anser att lyssnandet är en central del i skolans värld där eleverna till mesta del får sitta och lyssna på olika genomgångar eller annan typ av undervisning. Inom svenskämnet syftar läroplanen att eleverna ska få möjlighet att utveckla deras kunskaper kring det svenska språket (Skolverket, 2019). I läroplanen (Skolverket, 2019) framgår det att elever ska få möjligheter till att utveckla sitt tal- och skriftspråk. Detta blir betydelsefullt i elevernas förståelse över att kommunicera och att det kan ske i olika sammanhang för en utveckling av deras språkbruk. Litteraturstudiens resultat har blivit framtaget genom att ta del av vetenskapliga artiklar och avhandlingar där olika vetenskapliga metoder tillämpas. Sökningarna har genomförts både manuellt och via databaser med stöd av sökord. I resultatdelen framkommer det forskning som stödjer att lärarens interaktion och närvaro med eleverna ger ett utvecklat ordförråd. Ordförrådet utvecklas mer hos eleverna om man har ett samtal gällande texten som läraren läser. Andra åsikter och hinder för högläsning synliggörs, som tillexempel lärarens roll, tidsaspekten samt hur samtalet kring boken ska framkomma. Dessa delar är viktiga för hur givande högläsningstillfället kommer att bli för eleverna.

The study discussed investigates the range and variability of cultural and linguistic diversity as represented in interdisciplinary text sets for science read-alouds in Grades K–3. Presenters share their analysis, discuss implications, and offer alternatives for locating texts that include culturally and linguistically relevant depictions of target topics.

Pitch Technologies specializes their work on the HLA standard, a standard that specifies data exchange between simulators. The company provides a solution for recording HLA data into a database as raw byte data entries. In this thesis, different design solutions to store and organize recorded HLA data in a manner that reflects the content of the data are proposed and implemented, with the aim of making the data possible to query and analyze after recording. The design solutions impact on storage, read- and write performance as well as usability are evaluated through a suite of tests run on a PostgreSQL database and a TimescaleDB database. It is concluded that none of the design alternatives is the best solution for all aspects, but the most promising combination is proposed.

Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare i årskurs F-3 har av högläsning inför klassen i svenskämnet för att stimulera elevernas läs- och språkutveckling. Via semistrukturerade intervjuer valde jag att söka svar på vad lärare säger sig ha för didaktiska syften med sin högläsning samt hur de använder sig av samtal i anslutning till högläsningen. Resultatet av denna studie analyserades med stöd i ett sociokulturellts perspektivs idéer om att människan utvecklas och formas i samspelet med andra människor samt att kommunikation och språk är centrala i människans lärande. Vid insamlandet av empiri genomfördes sex intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att lärare väljer att använda sig av högläsning i syfte att utveckla elevernas ordförråd samt ord- och begreppsförståelse. Vidare berättar lärarna hur de med hjälp av högläsning vill skapa en läsglädje och ett läsintresse hos sina elever, samtidigt som de använder högläsningen till att modellera lässtrategier som eleverna sedan kan använda sig av vid enskild läsning. Avslutningsvis motiverar lärarna högläsning med att det gynnar elevernas språkutveckling på flera plan. Gällande samtal berättar lärarna att elevernas egna erfarenheter är en viktig komponent i dessa, samtidigt som samtalen genomförs i syfte att eleverna ska få en förståelse för hur de kan använda sig av förutsägelser. Via samtal ges eleverna även en förståelse för ord och dess betydelse. Resultatet visar även att lärare väljer mellan lärarstyrda samtal och elevstyrda samtal, samt att lärarna har skilda motiveringar till detta. / <p>Svenska</p>