No description available.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid. Undersökningarna finner flera kopplingar mellan de av von Möller beskriva teorierna och det jordbrukets utveckling på Skottorps gods. Det fastslås även att von Möllers betydelse som jordbruksreformator i den halländska historien har reviderats genom undersökningens svar.

No description available.

This essay focuses on crime history and gender. It is a study of female crimes in the beginning of the 19th century in a small parish (Askeryd Socken) in Småland in the south part of Sweden. The method I have used is to study the records of Municipal Court regarding the citizens of the parish of Askeryd. I have then tried to find out whether the female offenders have been treated different than the male offenders, if there is a certain kind of gender-related crimes and in those cases where comparison is possible, I have examined if the females are treated in a lighter way. (”female discount”), or if they were treated as mentally unstable.The essay shows that in this particular parish during the years 1825 to 1830, female offenders were not treated in a lighter manner. There were certain gender-related crimes, which women were more exposed to than men, but women offenders were not treated as mentally disturbed.

År 2005 gjordes ett uppmärksammat fynd på Växjö Stadsbibliotek Det består av fyra arkivkapslar fyllda med folkloristiskt material – ballader, visor, sagor, rim och ramsor, beskrivningar av danslekar, legender, sägner etc. Samlingen har döpts till Växjö Stadsbiblioteks Stephens-samling (VSS) efter den förmodat huvudansvarige för samlingens tillkomst. Samlingens existens har tidigare varit helt okänd. Materialet är synnerligen omfattande och består av långt över 1000 dokument i form av visor och ballader etc. Mängden har gjort det omöjligt att redan nu göra en noggrann beskrivning av innehållet, varför uppsatsen inskränker sig till en översiktlig beskrivning av de olika kapslarnas innehåll, med några nedslag på särskilt intressanta dokument. Samlingen som sådan öppnar för en rad frågor, av vilka två huvudfrågor lyfts fram: när sammanställdes samlingen? vad var syftet med den? Studien resulterar i troliga svar på de två huvudfrågorna. Samlingen består av en ursprunglig kärnsamling, sammanställd av George Stephens och påbyggd efterhand av andra. Kärnsamlingen sammanställdes troligen under åren 1841-1850 och var då Stephens´ privata. Det förmodade syftet med materialet var att välja ut det som skulle utgöra innehållet i fortsättningen på Stephens´ och Hyltén-Cavallius´ planerade Svenska Folkvisor. Namnen George Stephens och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius är centrala i sammanhanget, och i synnerhet den förre pekas ut som den som står för huvudarbetet vid samlingens tillkomst. De båda, som var livslånga vänner och framstående forskare, ges en beskrivning och karaktäristik, Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion runt dels fynden i samlingen och dels av de slutsatser som dragits och argumenterats för.

<p>År 2005 gjordes ett uppmärksammat fynd på Växjö Stadsbibliotek Det består av fyra arkivkapslar fyllda med folkloristiskt material – ballader, visor, sagor, rim och ramsor, beskrivningar av danslekar, legender, sägner etc. Samlingen har döpts till Växjö Stadsbiblioteks Stephens-samling (VSS) efter den förmodat huvudansvarige för samlingens tillkomst.</p><p>Samlingens existens har tidigare varit helt okänd. Materialet är synnerligen omfattande och består av långt över 1000 dokument i form av visor och ballader etc. Mängden har gjort det omöjligt att redan nu göra en noggrann beskrivning av innehållet, varför uppsatsen inskränker sig till en översiktlig beskrivning av de olika kapslarnas innehåll, med några nedslag på särskilt intressanta dokument.</p><p>Samlingen som sådan öppnar för en rad frågor, av vilka två huvudfrågor lyfts fram:</p><p>när sammanställdes samlingen?</p><p>vad var syftet med den?</p><p>Studien resulterar i troliga svar på de två huvudfrågorna. Samlingen består av en ursprunglig kärnsamling, sammanställd av George Stephens och påbyggd efterhand av andra. Kärnsamlingen sammanställdes troligen under åren 1841-1850 och var då Stephens´ privata. Det förmodade syftet med materialet var att välja ut det som skulle utgöra innehållet i fortsättningen på Stephens´ och Hyltén-Cavallius´ planerade Svenska Folkvisor.</p><p>Namnen George Stephens och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius är centrala i sammanhanget, och i synnerhet den förre pekas ut som den som står för huvudarbetet vid samlingens tillkomst. De båda, som var livslånga vänner och framstående forskare, ges en beskrivning och karaktäristik,</p><p>Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion runt dels fynden i samlingen och dels av de slutsatser som dragits och argumenterats för.</p>

This is a study of American Methodist Mission in Sweden and how this mission eventually formed the Methodist Church in Sweden 1876. The mission began as a consequence of returning Swedish emigrants and sailors who had encountered Methodism in America, mainly through the works of Swedish-American missionary Olof Gustaf Hedström on the Bethel ship in New York. During the 1850’s Methodist missionaries were sent to Scandinavia by the American Missions Society. The first to come to Sweden was Johan Peter Larsson, who spent two years in Sweden in 1854 before he was transferred to Norway. He returned in 1865 and was followed by a number of missionaries during the next years. Most important of these were Victor Witting who arrived in Gothenburg at the end of 1867. During 1868 the first congregations and a national association for missionaries were formed. The bylaws of the association for missionaries relates to the section in Doctrines and Discipline of the Methodist Episcopal Church about The Annual Conference. Methodist mission expanded fast in Sweden, at first along the coasts, and during the 1870’s equally fast on land. Up to the forming of a church in 1876 the mission never expanded further north than Orsa. The establishment of the Methodist Church in Sweden shares a lot of similarities with the development in Denmark, Finland and Norway. The expansion in Sweden was faster compared to the other countries. One reason for this was the large amount of missionaries that were sent to Sweden. All four churches formed according to new religious legislation and were the first to do so in all four countries.

No description available.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft. Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras. Fokus ligger främst på att lyfta fram tapetseraren och dennes betydelse för utformandet av stoppmöbler. Även de tekniker, material och rådande trender som var aktuella under 1800-andra hälft har lyfts fram och satts in i sammanhang som knyter ihop dem med samhället och omvärlden. Arbetet har även resulterat i en skissav en möbel som ska fungera som utgångspunkt för historieberättandet där alla moment i en tillverkningsprocess ska kunna demonstreras. I mitt examensarbete vill jag visa på sidor av hantverket som ligger utanför det rent praktiska och undersöka hur hantverket kan användas som ett hjälpmedel i historieberättandet och informationsspridningen på Skansen. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten- Furniture Studies. Upholstery is a broad and comprehensive field which has been made clear during three years of education.In addition to the craft as a practical work, insight into a far more complex and nuanced picture of the field has asserted itself. This report presents the work of developing a basis for the pedagogical tasks carried out in upholstery workshop at Skansen. The work has resulted in storytelling about the current time in the workshop, the late 19th century. The storytelling is based on a piece of furniture which I have found most relevent in reference to the information and stories that are essential for its time and that should be noticed. The focus is primarily on highlighting the upholsterer and her or his importance to the design of upholstered furniture. The techniques, materials and trends that were current in the second half of the 19th century has been highlighted and deployed in the context that connects them with society and the surrounding world. This work has also resulted in an outline of a piece of furniture that will serve as the basis for storytelling in which all steps of a production process can be demonstrated. In my thesis, I want to show aspects of the craft beyond the purely practical and investigate in what way the craft can be used as an aid in storytelling and the spreading of knowledge at Skansen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling. Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna. Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer. Rekonstruktionsförslaget utgörs till stor del av en återgång på kyrkogården till ängsmark, samt nedtagande av planterade parkträd till förmån för lokala trädslag. Äldre brukningsformer kan då med fördel införas som till exempel lieslåtter och hamling. I arbetet diskuteras även etiska frågeställningar kring ingrepp på kyrkogården och vad de medför för sorgearbetet.