Ragnhilde – mitt barn. Det är namnet på min kortroman om änkemannen Axel Vidar Blom som en kylig vinterdag bär hem en liten flicka från Växjösjön, där hon varit nära att drunkna. Axel bär på en djup sorg efter att hans hustru gått bort fyra år tidigare. Dessa ensamma år har han ägnat sig åt arbete och blivit en mycket framgångsrik affärsman. Sovrummet har varit stängt och tillbommat och han har både ätit, sovit och arbetat i sitt arbetsrum. Med flickan i sin famn väcks något till liv inom Axel. Hon påminner om hans hustru Mathilde och deras längtan efter det barn de aldrig fick. Kärleken och ljuset letar sig in i Axels liv och han bestämmer sig för att flickan ska stanna hos honom. Dagar blir till veckor och Axel anser att flickan har kommit till honom som en gudagåva och han tänker använda all sin makt för att hon ska bli hans barn. Flickan, Ragnhild, kommer från en fattig familj. Hennes mor är sömmerska och sjuk i den svåra influensa som härjade i staden vid den här tiden, ryska snuvan. Fadern målar tavlor och tar till flaskan istället för att sörja för sin familj. Flickans storebror Ragnar är den som försöker hålla samman familjen och hjälpa sin mor som så snart hon blir frisk, vill ha hem sitt barn. Ragnar som förväntas vara vuxen och bidra till försörjningen, men som samtidigt bär tonåringens osäkerhet, ilska och längtan efter ömhet.

By examining the British satirical magazine Punch's presentation of the Irish during the Repeal-movement, this study explores how satire can be used as a tool for colonial powers to establish dominance over differing nationalities through print media. This has been examined by extracting traits attributed to the Irish in Punch's illustrations and articles from 1842 - 1848, the Repeal independence movements most active years. The study is split into three seperate categories: "The Irish in relation to the Repeal politician Daniel O'Connell"; "The political Irish"; and "Paddy" (the Irish outside of politics). Within these categories the study also found a chronological pattern of Young Ireland gaining increasingly negative attention in Punch as a result of Daniel O'Connell, one of Repeals leaders, leaving the political scene during the last years of his life 1846/1847. The increased attention for Young Ireland is attributed to Punch's rivalry with the Irish nationalist magazine The Nation; Young Irelands mouthpiece.      The study found that Punch's disdain towards Repeal supporters such as The Nation, Young Ireland, and Daniel O'Connell extended to their view of the Irish as a people. Although Punch's Irishman is almost exclusivly portrayed as violent and stubborn, these are seen as virtues rather than flaws when used to resist Repeal advocates and Irish politicians. Further, Punch's rivalry with The Nation creates a polemic relationship of British upper-class versus Irish nationalist commoner which can be used as a press historian scale model of the Anglo-Irish conflicts of the 19th century.

Undersökningen ämnar att besvara frågor rörande dagstidningars rapportering kring sinnessjukvården i Uppsala under 1800-talets andra hälft. Med hjälp av sökorden ”hospital” och ”dårhus” har material från de fyra dagstidningar som ges ut under perioden sammanställts och kategoriserats för att identifiera generella trender. Analysen tar även stöd i mediateorin för att visa på det inflytande dagstidningar kan ha över den allmänna opinionen i ett samhälle och att materialet och frågeställningarna därmed är intressanta att ställa.  Analysen berör problematik som platsbrist, underkvalificerad personal och psykiskt sjuka som skadar sig själva eller andra, hotbilder i form av religiösa trossamfund, berusningsmedel och starka känslor som framkallar sinnessjukdom samt inspärrningshistorier och felaktiga intagningar. I och med dels det lokala Upsala hospital, men även den svenska moderna psykiatrins framväxt och expansion i stort  är ämnet högaktuellt och mycket omdiskuterat under perioden. Mötet mellan gamla restriktioner och nya humanitetsambitioner uppstår i sympati och intresse för att vården ska bli bättre och mer lättillgänglig, samtidigt som gränsdragningar mellan vi och dem, friskt och sjukt, normalt och onormalt är fortsatt tydlig. Resultaten visar att synen på de sjuka och den generella utvecklingen av psykiatrin stämmer överens med tidigare forskning men att vissa teman, såsom det stora intresset för hospitalens expansion och den hotbild som frälsningsarmén utgör är mer oväntade. I jämförelse med forskningsläget är synen på psykiatrin mer nyanserad och sympatisk än vad som tidigare kanske getts sken av.

Uppsatsen behandlar Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap. Med genusperspektiv som teoretisk grund undersöker Två kvinnors konstnärskap – Ett nedslag och analys av Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap hur det såg ut för kvinnor och kvinnliga konstnärer i Sverige under 1800-talet. Då många kvinnor har blivit bortglömda eller dolda bakom sina manliga kolleger har Emma Ekwall och Anna Nordgren lyfts fram som verksamma konstnärer under 1800-talet. Analysen som genomförs av fyra olika verk belyser respektive konstnärskap och synliggör underliggande strukturer som har påverkat konstnärerna både motiviskt och hur motiven framställs. Genom att Emma Ekwall främst skildrade barn, rörde hon sig inom typiskt kvinnliga genremotiv, samtidigt som faktumet att hon var kvinna låste henne på ett sätt som skiljer som från männen under samma årtal. Här visas att även Anna Nordgren rörde sig till viss del inom vad som ansågs typiskt kvinnliga motiv, men hade däremot en bredare repertoar. Anna Nordgren var mer mobil och utvecklade såldes sitt konstnärskap mer tekniskt, men syntes även mer på konstscenen utomlands. I båda konstnärernas verk har kvinnor och flickor skildrats annorlunda från vad pojkar har gjorts. Detta visar på skillnaden mellan synen på män och kvinnor, samt hur århundradets sociala och politiska underliggande strukturer hade en väsentlig del i det hela.

The aim of this thesis is to characterise the shifting relationship between public and private education in nineteenth-century Sweden. It does so by a study of modern language teaching in Stockholm 1800–1880. Whereas modern languages had long been taught by private language masters, German, French and English were only officially recognised as subjects of public grammar schools in 1807. The study shows that, unlike the impression given by earlier studies, the introduction of public teaching of modern languages did not bring an end to private language instruction. The study further demonstrates that although private language teaching continued to thrive alongside the expanding public language education, the relationship between the two types of education changed over time. Until the 1840s, both private and public education operated as competitors in a local educational market, adjusting their language teaching to local demand and mutual competition. A crucial condition for this competition was the fact that state curriculums still had a relatively limited impact on the actual teaching of public schools. In the later part of the century, the language teaching within public schools became more influenced by the idea of formal education, leading to an increased focus on grammar. Simultaneously, the role of private language instruction evolved into complementing public teaching, primarily by providing the practical proficiency neglected in public schools. While the study questions the importance and effects of central reforms, especially in the earlier decades of the 19th century, it points to other significant factors that influenced the local education market. In particular, the gradual centralisation and systematisation of public schools diminished their ability to cater for local demand. But the growing importance of formal credentials meant that public schools had less need to compete for students. Students were no longer necessarily attracted by the practical usefulness of schooling, creating both the possibility of the specific form of language teaching that developed within public schools, as well as the need of supplementary private instruction.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845? Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.

<p>Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: <em>Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?</em></p><p>Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.</p>

Den här uppsatsen utgör en undersökning av konstnärsrollen som den representeras i ett urval av självporträtt av konstnärerna David Klöcker Ehrenstrahl och Ander Zorn. Utifrån Michael Baxandalls teorier om the Period Eye så belyses ett antal kulturella omständigheter och sociala förhållanden som kan ha påverkat de två konstnärernas självporträtt och hur det kan anses relatera till samtida föreställningar om konstnärsrollen. Ur Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv ses självporträtten som en del i ett framträdande där konstnärsrollen iscensätts. Detta innebär ett försök att närma sig ett synsätt som är samtida med konstnärerna och en nyanserad tolkning av konstverken. / : This essay consists of an investigation into the role of the artist as represented in a selection of self-portraits by the artists David Klöcker Ehrenstrahl and Anders Zorn. In accordance with Michael Baxandalls theories regarding the Period Eye, a number of cultural and social circumstances relating to the role of the artist influencing the self-portraits are investigated. From Erving Goffmans dramaturgical perspective the selfportraits are viewed as part of a performance where the role of the artist is acted out. This amounts to an attempt of a nuanced interpretation and a view contemporary to the artists time.

Between 1810 and 1819, the Church of Sweden adopted three new books: the new handbook from 1811, archbishop Lindblom’s new explication of Martin Luther’s Small Catechism and Wallins new hymn book from 1819.  A few years earlier, a Lutheran revival movement had arisen in upper Norrland. The members of the revival movement, generally named “new readers”, reacted strongly to the influence of Enlightenment inspired theology (neology) in the new books. In 1848, the opposition of the most radical new readers led them to separate from the Church.  This master thesis examines the opposition to the new Swedish hymn book from 1819 in the area which since 1904 has been the diocese of Luleå. The study is limited to the period between 1819 and 1903. It is based on a qualitative problem-oriented source study through a close reading of the visitation documents for the parishes in the area. Opposition can be expressed in many ways and there can be many different indicators of it. The study’s inductive approach means that these indicators are not determined in advance, but rather are discovered through the close reading of the visitation documents.  The main questions discussed in the thesis are: • How long did it take before the parishes in upper Norrland introduced the hymn book of 1819? • What signs of opposition to the new hymn book are found in the visitation documents, and for how long? • How did the opponents motivate their resistance to the hymn book of 1819? • How was the new Sami hymn book from 1849 which was partly a translation from parts of the Wallinian hymn book received?  The study shows that it took a while before the new hymnal was introduced in most upper Norrland's Swedish-speaking parishes. More than half of those parishes had not introduced the new hymnal in 1829. This changed in many parishes during Bishop Franzén's visits in 1835. Opposition to the hymn book was largely expressed in parishes where the radical reading- movement had an influence. People expressed opposition to the hymn book in different ways during different phases. The opposition was usually explained in the visitation documents based on doctrinal reasons. The Sami hymnal, which was published in 1849 and which was partly based on the Wallinan hymnal, met with criticism from both the clergy in northern Lapland and the Sami. The priests criticized the translation, that it was difficult to understand for those who spoke the northern dialects. What the Sami were critical of is unknown.  The study shows that the new hymn book seemed to have been used in all Swedish-speaking parishes before 1903, but in parallel with the hymn book from 1695 in at least two parishes. This parallel use lasted for a very long time, perhaps during the entire investigation period. The old hymn book continued to be important to many people in upper Norrland.

The purpose of this essay is to examine the patients who were cared for at Stockholm's psychiatric hospital during three periods in history: 1890–1895, 1905–1910 and 1920–1925. The variables examined in the statistical part of the essay are the number of newly admitted patients per period and the diagnoses these people receive. The second part of the essay takes a closer look at how patients from different payment classes are described in the application documents. The focus has been on compiling positively and negatively value-laden words to see which and how many words are used and whether there are differences between the different classes and genders. Another class aspect that has been investigated is how daily life in the hospital has differed between the classes.           The findings show that the number of patients per year is constantly increasing. There is only a small change between the first and the second survey period, from 1910 until and during the years 1920–1925, an enormous change takes place. Many people in the country are in line to be admitted to a hospital, which means that patients who are not judged as seriously ill or as a danger to themselves and others are discharged at a high rate. The diagnostic system undergoes several changes during the examined period, which makes it difficult to follow individual diagnoses over time.           The discourse analysis of the application documents shows that the men in the first class were the ones who were given by far the best reviews, both by relatives and by the chief physician. The focus was on their intelligence and good mood. First-class women also generally received good marks, but they commented more on her calmness and dignity, completely in line with the bourgeois ideal that prevailed then. Third-class patients did not enjoy the same amount of positive words at all. Their bodies and ability to work arouse the most interest in the doctor and the amount of information about their background is less. Everyday life also separates the classes. Tasks, leisure activities and food are adapted to the classes' previous lives to facilitate care and read justment to society, which means that in the first class you devote a lot of time to reading and writing, while in the third class you work with the physical operation of the hospital. The food would also mimic the one you were used to before, which meant that the food for first class was more than twice as expensive per person per day compared to the food you ate in third class.