This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Throughout our teacher training program, we have noticed that students struggle to see the reason with writing task designs that are short and concludes upon the end of the lesson. Therefore, this degree project aims to gain an insight to whether the methods used in process writing and its various concepts can be used efficiently within schools to assist students in reaching higher grades and have higher rates of academic success, as well as discover the impacts of motivation tied in with the use of these specific task designs. This paper will firstly introduce an overview of the different theories and concepts that are tied to process writing, such as feedback, rubrics use. In prior studies made, researchers have found that academic success is influenced by the use of strategies that correlate to the methods in process writing, and also describes how this impact is made. Secondly, this degree project is based on interviews made with three active 7-9 English teachers and 15 students (in years 8-9) in the southern of Sweden to research the possibility of motivation being affected in any way through the use of these task designs that, according to researchers, will lead the students to higher rates of academic success. The major conclusions of this study are that (I) students and teachers feel that it is useful to utilize the different key concepts tied to process writing in order to gain proficiency in the English language, (II) teachers often use at least one, if not more, of the methods included in process writing, and feel that they have an impact on student learning within the subject, (III) students feel that their motivation can be impacted through the use of these strategies, and be affected differently based on teacher instruction, (IV) many of the schools that were visited have grade-oriented students that can affect student motivation to learn, and the reasons for learning, (V) in addition to how well the students feel engaged to work with a task depending on their interests. (VI) Lastly, it also has an impact at what stage the teacher decides to assess their students, while working with process writing tasks.

Den svenska och den finländska hälsoundervisningen skiljer sig på många sätt men har även många likheter. I Sverige undervisas hälsa och idrott i en ämneskombination medan i Finland blev hälsa ett självständigt ämne, hälsokunskap, år 2001. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om undervisning av hälsa i grundskolan åk 7–9 i relation till idrottsämnet i Sverige respektive gymnastikämne i Finland. I studien har det genomförts sex intervjuer med idrott- och hälsalärare i grundskolan åk 7–9 i Sverige och sex intervjuer med grundskolelärare i hälsokunskap/gymnastik i Finland. I resultatet framkommer det att de intervjuade lärarna upplever att svenska elever har lättare att se en koppling mellan området idrott och området hälsa än vad de finländska eleverna har. De svenska intervjuade lärarna är delvis positiva till att dela upp ämnet idrott och hälsa men har svårt att se hur ett till ämne skulle få plats tidsmässigt i grundskolan åk 7–9. De finländska intervjuade lärarna i studien har svårt att ställa sig positiv till en ämneskombination av hälsokunskap och gymnastik eftersom lärarna anser att den breda hälsoundervisningen som finns i Finland idag skulle försvinna.

This study will investigate the most efficient way of giving and receiving formative feedback. There will primarily be a focus on whether verbal formative feedback or written formative feedback is found to be more efficient by teachers and students. Furthermore, the study will also investigate if formative feedback is motivating for L2 learners. The purpose of our area of interest is that there is little research done on verbal and written approaches to formative feedback. Moreover, the educational authorities in Sweden claim that formative feedback can have little to no impact at all and in some cases even negative effects, which we find to be problematic. This research study is done on secondary school students in grades 7-9. Our findings included in the results section include eight primary sources with a focus on our area of interest. The findings indicate that a verbal approach to formative feedback is highly appreciated by students and teachers, because of its effectiveness. Our findings show that verbal formative feedback can highlight students' strengths and weaknesses. Additionally, it is efficient as it explains misunderstandings and is understood by the learners. To conclude, formative feedback has a twofold aim, on one hand, it motivates students and on the other hand, it is efficient for assigning grades.

Examensarbetet ser över hur väl läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet håller sig till de centrala målen i religionskunskap och skolans värdegrund. Den analyserar även progressionen mellan läroböckerna som används på grundskolan kontra gymnasiet, samt undersöker vilka likheter och skillnader dessa har gentemot varandra. Utifrån hermeneutisk textanalys samt bildkritik studeras de valda läromedlen och analyseras därefter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt och religionsdidaktiskt perspektiv. Analysen visar på att läromedlen håller sig till de centrala läromålen, förankras i skolans värdegrund, samt struktureras på ett religionsdidaktiskt och interkulturellt pedagogiskt tillfredsställande sätt. Läromedlen har mycket gemensamt innehållsmässigt. Progressionen syns främst i hur djupgående och detaljerad informationen är samt att grundskolan ger eleverna mer stöd i texten än läromedlen för gymnasiet. Det fanns ingen märkbar progression mellan grundskolan och gymnasiet angående världsreligionerna. / The thesis reviews how textbooks for year 7-9 and high school adheres to the main goals for religious studies and the fundamental values for Swedish schools. It also analyzes the progression between the textbooks used in middle school versus in high school and the similarities and differences they have respectively. This is done through hermeneutic text analysis and by reviewing the images used in the textbooks, the basis of analysis is intercultural pedagogy and religious didactics. The thesis’ conclusion is that the textbooks adhere to the main goals, are rooted in the fundamental values, and are structured in accordance with religious didactics and intercultural pedagogy in a satisfying way. The textbooks have great similarities in their information. The progression is seen in how detailed and extensive the material is in the high school books and that the year 7-9 have more support in their texts and assignments. There was no noticeable progression between year 7-9 and high school in regard to the world religions.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor. I enkätundersökningen deltog 47 elever och i gruppintervjuerna deltog fyra flickor och fyra pojkar. Resultatet visar att flickor ochpojkar anser att sex- och samlevnadsundervisning är viktigt och att de fått en relevant undervisning under grundskolans senare år. Gemensamt för flickor och pojkar är att de vill ha en varierad undervisning av såväl innehåll som undervisningsmetoder. Viktigt är att den som undervisar i området skall vara väl insatt och ha stora kunskaper inomområdet. Den som undervisar får heller inte, anser eleverna, bli generad och tycka att det är pinsamt när eleverna ställer frågor. Eleverna i undersökningen saknar dock utrymme för diskussion i undervisningen. Studien visar även att eleverna uppfattar att en stor del av undervisningen läggs på frågor rörande sexualitet, könsorganens anatomi,könssjukdomar och preventivmedel. Däremot läggs endast en begränsad del utav tiden på samtal rörande samlevnad, vilket är ett område som eleverna efterfrågar i undervisningen. För att åstadkomma en meningsfull undervisning i sex- och samlevnad ur ett elevperspektiv förutsätts att eleverna får tillgång till information om vad undervisningsområdet skall innehålla. Genom förhandsinformationen kan eleverna ges inflytande i undervisningen. Av stor betydelse för eleverna är att läraren utgår ifrån elevernas frågor och vad eleverna känner är relevant för dem just nu. / Experience and research of sexual education in school shows that the teaching is not valued as satisfaction by young people. To investigate this statement a study of girls’and boys’ perceptions of content and teaching methods in sexual education in secondary school was conducted. How the teaching should be designed to be meaningful is of interest in the study. The study was conducted with a qualitative approach where the key is to get the different views. To gather the data both questionnaires and group interviews were used. The questionnaires study involved 47 students and group interviews four girls and four boys. The result shows that students believe that sexual education is important and that they had received a good education in secondary school. Common for girls and boys is that they want a varied teaching of both content and teaching methods. It's important that anyone who teaches in the area must have good knowledge. The students also think that the teacher must not be embarrassed and think it's embarrassing when students ask questions. Students in the investigation wants more time for discussions. The study also shows that a large part of teaching is on issues related to sexuality, genital anatomy, STD and contraception. On the other hand is only a bit of time about relationships, which is an area that students are asking for. In order to achieve a meaningful education, from a student perspective, requires that students gain knowledge of what the area contains in order to be able to have influence in teaching. By preliminary information students can be given influence in teaching. It's of great importance that the teacher understands students' questions and what students feel is relevant for them right now.

The purpose of this study has been to investigate how math teachers in the last three years in compulsory school and in the upper secondary school perceive how they work with feedback. Another aspect of the study was to describe the context of the feedback given by the teachers and what the teachers focus on in their feedback. In this text, feedback is defined as different ways of giving the student a way to take the learning process to the next level. The theoretical framework has been Hatties and Timperleys (2007) "model of feedback". Qualitative interview was the method chosen for this study. The interviews were semi-structured which is a method that's right in between a questionnaire and an open interview. In total, eight interviews with math teachers were conducted. The result of the study showed that the teachers like to work with feedback, but that the time they are given isn't enough to formulate it in a, for them, satisfactory way. The teachers generally gave feedback directly to the student during the lessons which was centered around the task at hand or directed towards the student. Many of the teachers would like to see a more individualized feedback. They would also like to work more with teaching the students different strategies for feedback, in order to increase their learning. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare som undervisar i årskurs 7–9 och gymnasiet i ämnet matematik, uppfattar att de arbetar med feedback. Syftet har även varit att beskriva vilken nivå lärarna uppfattar att de ger feedback på, samt vad lärarna fokuserar på i sin feedback. Feedback definieras i arbetet som olika sätt att ge eleven återkoppling som för lärandet framåt. Den teoretiska utgångspunkten har varit Hattie och Timperleys (2007) ”model of feedback”. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ intervju. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuform, som ligger mellan den öppna intervjun och ett strikt frågeformulär. Totalt genomfördes åtta enskilda intervjuer med lärare som undervisar i matematik.  Resultatet från studien visade att lärarna gärna arbetar med feedback, men att de upplever att de skulle behöva mer tid för att kunna utforma den på det sätt de skulle vilja. Lärarna gav i huvudsak feedback i stunden som var centrerad till uppgiften som eleverna arbetade med eller till eleven som person. Många av lärarna skulle gärna se en mer individualiserad feedback. De skulle även vilja arbeta mer med att lära eleverna olika strategier för feedback, för att på så vis öka deras inlärning.

Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.