Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Beslutsfattare i Sverige och internationellt har kommit fram till att undervisning i programmering är viktigt. I Sverige infördes således 2018 programmering i den svenska läroplanen där delar av programmeringsundervisningen ska bedrivas i matematikämnet. Många matematiklärare känner sig dock osäkra på hur denna undervisning ska utföras rent praktiskt. Syftet med detta arbete är att studera programmering i matematikämnet ur högstadieelevers perspektiv, och speciellt vad gäller matematiskt lärande och att lära sig hur man tänker vid programmering (datalogiskt tänkande). Detta görs som en fallstudie i en niondeklass som undervisades i programmering under 6 lektioner vid 5 tillfällen. Studien består av klassrumsobservationer, korta enkäter samt intervjuer med eleverna. Slutsatsen av fallstudien är att eleverna är övervägande positiva till programmering i matematik och ser det som något nytt och annorlunda. De ser programmeringen som kreativ jämfört med andra matematiklektioner och uppskattar den direkta responsen datorerna ger. Däremot har de svårt att se direkt lärande i matematik, förutom att de får använda variabler. Det räcker inte att programmeringsuppgifterna innehåller matematik för att eleverna ska uppleva att de lär sig matematik när de programmerar. Vilka tecken på datalogiskt tänkande som visar sig efter programmeringslektionerna beror på hur datalogiskt tänkande definieras. I detta arbete indelas datalogiskt tänkande i sex huvudkoncept: abstraktion, algoritmiskt tänkande, automatisering, nedbrytning i komponenter, felsökning och generalisering, varav eleverna i detta arbete visar tecken på algoritmiskt tänkande, uttrycker att de uppskattar automatisering och lär sig arbeta genom felsökning. Dessutom beskriver de att de samarbetar och kommunicerar mer på programmeringslektionerna än på andra matematiklektioner och uppskattar att få skapa egna programmeringsuppgifter och arbeta med öppna problem. / Decision makers in Sweden and internationally have come to the conclusion that teaching programming is important. In Sweden, programming was thus introduced in the Swedish curriculum in 2018, where parts of the programming education will be conducted in the subject of mathematics. Many mathematics teachers, however, feel uncertain about how this teaching should be carried out. The purpose of this work is to study programming in the subject of mathematics from the perspective of students in year 7-9, and especially in terms of mathematical learning and how to think when programming (computational thinking). This is done as a case study in a class in ninth grade that was taught programming during 6 lessons on 5 occasions. The study consists of classroom observations, short questionnaires and interviews with students. The conclusion of the case study is that the students are predominantly positive about programming in mathematics and see it as something new and different. They see programming as compared to other math lessons and appreciate the direct response the computers give. However, they have difficulty seeing direct learning in mathematics, except that the use of variables. It is not enough that the programming tasks contain mathematics for the students to experience that they learn mathematics when they program. What signs of computational thinking appear after the programming lessons depends on how computational thinking is defined. In this work, computational thinking is divided into six main concepts: abstraction, algorithmic thinking, automation, decomposition, troubleshooting and generalization, of which the students in this work show signs of algorithmic thinking, express that they appreciate automation and learn to work through troubleshooting. In addition, they describe that they collaborate and communicate more in the programming lessons than in other mathematics lessons and appreciate being able to create their own programming tasks and work with open problems.

Syftet med detta arbete är att utifrån begreppet differentierad undervisning undersöka, analysera och jämföra hur differentierad undervisning i religionskunskap för årskurs 7–9 möjliggörs och förändras i läroplanerna, lgr11 och lgr22. I kapitlet tidigare forskning analyserar och tolkar jag hur differentierad undervisning är relevant för ämnet religionskunskap. För att få svar på frågorna så har jag genom hermeneutisk ansats analyserat läroplanerna utifrån begreppet differentierad undervisning. Resultatet visar att det redan i Lgr 11 fanns ett starkt stöd för att differentiera undervisning i religionskunskap och att detta utrymme ökat till följd av de förändringar som skett i Lgr 22.

The aim of this essay is to analyse the progression between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school that help students to evolve their history consciousness. The study examined how two textbooks each from three different history courses presented the Industrial Revolution and if there is a progression in content between the textbooks. To examine this, texts, study questions and illustrations were examined with a comparative analysis. The results showed that progression occurs between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school. This is foremost seen quantitatively, in an increasing amount of facts. However, this increase is not great and can mainly be seen as an increase of facts in combination of the portraiture of new perspectives e.g. the industrialisations impact on society and democracy.

Mycket forskning har ägnats åt att kartlägga skolelevers (ofta negativa) attityder till matematik. Denna studie undersöker attityder till matematik hos nio deltagare och tidigare deltagare i Matteklubben för högstadiet i Stockholm. Matteklubben är en frivillig efter skolan-aktivitet för unga som gillar problemlösning, där fler med positiv attityd kan tänkas finnas. Studien har utgått från TMA-modellen - en tredimensionell modell för attityd till matematik, med de tre dimensionerna Syn på matematik - Känslomässig inställning till matematik - Upplevd egen förmåga, där varje dimension kan ha en positiv respektive negativ pol. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades data med hjälp av tematisk analys. Sammantaget framträder en positiv attityd till matematik hos deltagarna. Deltagarnas syn på matematik framträder i hög grad som relationell, där de betonar matematikens strukturella och logiska uppbyggnad i sina beskrivningar av vad man uppfattar att matematik är. Alla respondenter uttrycker en positiv känslomässig inställning till matematik, även om de gör tydliga distinktioner mellan vad de gillar i matematik och vad de ogillar. Den matematiska aktivitet man tycker om handlar om ”problemlösning på riktigt”, där man vill möta utmanande problem av en passande svårighetsgrad, få tänka kreativt och gärna kunna finna lösningar med flera olika metoder. Ett undertema handlar om matematiska sammanhang och gemenskaper. Här framkommer flera erfarenheter av skolans matematik som ett mer ensamt sammanhang, där deltagarna ofta utövar matematik på egen hand, med liten lärarinteraktion och där man ger snarare än får hjälp. Vissa deltagare har dock kunnat samarbeta med klass- eller skolkamrater i sitt matematikutforskande, vilket har bidragit till en mer positiv upplevelse och inställning till ämnet. I Matteklubben beskriver deltagarna att man är mer en del av ett sammanhang, där man arbetar med samma matematiska problem och kan diskutera lösningar med andra deltagare och ledare i något högre utsträckning. Särskilt Matteklubbens tävlingar ses som sociala tillfällen, då man får diskutera problem och lösningar även med personer man inte kände innan. Vad gäller den egna upplevda förmågan så uttrycker deltagarna i stort en god tilltro till att kunna klara av skolans matematik, även om gymnasiestarten upplevts som mer utmanande. Att få yttre bekräftelse på sitt kunnande var inte oviktigt, även om flera betonade vikten av förståelse, snarare än ha många korrekt lösta uppgifter. Många deltagare har haft en stabil matematikbana, med tidigt intresse för och framgång i matematik, med uppmuntran och intresse i familjen. Några respondenter återger dock vändpunkter eller särskilda händelser, som har ändrat eller påverkat deras syn på matematik, på den egna förmågan och den känslomässiga inställningen till matematik. / A lot of research attention has been directed towards school pupils (often negative) attitudes towards mathematics. This study explores the attitude towards mathematics among nine participants and former participants in the Math club for grade 7-9 in Stockholm. The Math club is an after school activity for young people who enjoy mathematical problem solving, where possibly more positive attitudes can be found. The theoretical framework for the study is TMA - the three-dimensional model for attitude towards mathematics, with the three dimensions; Vision of mathematics – Percieved competence – Emotional disposition. Data was collected through semi structured interviews and analyzed by using thematic analysis. Overall the participants expressed positive attitudes towards mathematics. The participants express a mostly relational vision of mathematics, where they notice and appreciate the logical structure of the subject. Although all participants express their liking of mathematics, they make distinctions about what they like and dislike in mathematics, both regarding content, tasks and social context. In general there is an appreciation of creative problem solving. Many participants experienced mathematics in school as a mostly separate activity with limited help from teachers, although some have had friends with whom they shared the interest. The Math Club seemed to have offered a context in which participants worked on the same problems and could get help and discuss solutions among each other, especially during competitions. The participants were confident about their own mathematical competence, at least until the start of secondary school. Confirmation of competence were appreciated, but many participants stressed that understanding of concepts were more important than getting many right answers. Though most participants described a stable trajectory in their appreciation of math, with early interest, success and encouragement from families as common features, some incidents of turning points or special events, that led to a sudden change of vision of mathematics, the own perceived competence and liking of mathematics were described.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik. Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys. Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv. Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen. Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå. Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter. Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning. / The thesis is about examining how certain current textbooks in technology at the lower secondary school and technology 1 in the upper secondary school address sustainable development (SD). The textbooks have been compared with current curricula for both Lgr11and Gy2011 as well as some external sources, the UN's 17 Global Goals and the magazine Nyteknik. As a method, a thematic analysis has been chosen according to Brown and Clark (2008), fromthe contextual perspective. The different themes have been analyzed and counted with regard to occurrences in the various sources, which has resulted in both a quantitative and qualitative analysis. The analyses have been linked to literature on research in three main areas; technical subject and HU, teacher - student and knowledge and textbook perspective. It can be stated that the textbooks do not contain as much percentage (%) of SD text mass, paragraphs, which the course and subject plans contain. The textbooks do not adhere specifically to the direction of the curricula, but SD seems to have been added to the existing content of previous editions, rather than having been worked in from scratch in new editions.This means that SD is sometimes regarded as an optional complementary activity in the teaching. The curricula do not follow the 17 new global goals for SD. This is because they are at different levels and synchronization with the global goals is done with a great delay. First, synchronization is made to the national level, then to the institutional level and last to the course and subject level (curricula). As it is now, the technical subject in the curricula seems to emphasize the importance of thinking about SD, rather than highlighting technologies relating to sustainable development and sustainable products. The conclusion is that textbooks and curricula need to be updated and the technology topics would integrate SD in a more concrete and genuine way, not as today, at a generally educational level. This is to emphasize the importance of SD in society and to achieve a current and equivalent teaching and acquiring knowledge and skill.