Bakgrund: Palliativ vård är i grunden ett förhållningssätt i vården av patienter där sjukdomen inte längre anses möjlig att bota. Den är utformad för att möta patienterna och de närståendes behov i livets slut både fysiskt, psykiskt och socialt. Vården inriktas på att lindra symtom och smärta hos patienterna. Vården bör vara individuellt anpassad och personcentrerad. Syftet: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter att vårda i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Strukturerad litteraturstudie, induktiv kvalitativ ansats. Totalt 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras de tre teman som framkom med totalt sex underteman. De teman som presenteras är omsorgsfullt omhändertagande, vårdande samtal samt tuffa situationer. Omsorgsfullt omhändertagande handlar om erfarenheter av integritet, delaktigtighet, plats för avsked, olika religiösa och andliga erfarenheter samt värdighet. Vårdande samtal handlar om erfarenheter av kommunikation, relationer, känslomässig påverkan, omvårdnad samt utbildning. Tuffa situationer handlar om erfarenheter av frustration, avsaknad av medbestämmande, tvetydigheter och motsägelser. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor gör sitt bästa för att tillgodose en lugn och värdig miljö att ta farväl i. Vård vid livets slut bygger på kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskor, patienter, närstående samt övrig personal. / Background: Palliative care is basically an approach in the care of patients where the disease is no longer considered possible to cure. It is designed to meet the needs of patients and loved ones at the end of life, both physically, mentally and socially. Care is focused on relieving symptoms and pain in patients. Care should be individually tailored and person-centered. The purpose: To describe the intensive care nurse's experiences of caring at the end of life in an intensive care unit. Method: Structured literature study, inductive qualitative approach. A total of 21 articles were included after quality review and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result presents the three themes that emerged with a total of six sub-themes. The themes presented are careful care, caring conversations and tough situations. Careful care is about experiences, integrity, participation, a place for parting, various religious and spiritual experiences, and dignity. Nursing conversations are about experiences of communication, relationships, emotional impact, nursing and education. Tough situations are about experiences of frustration, lack of co-determination, ambiguities and contradictions. Conclusion: Intensive care nurses do their best to provide a calm and dignified environment to say goodbye to. End-of-life care is based on communication between intensive care nurses, patients, relatives and other staff.

SAMMANFATTNING Datum:                       2023-05-31 Nivå:                           Kandidat-/Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:                Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                  Carl Johansson           Ellinor Dahlberg               Jenny Tomstad                                        (98/04/25)                  (01/09/20)                       (98/02/23) Titel:                         Personalintegrering vid ett företagsförvärv Handledare:             Konstantin Lampou  Nyckelord:               HR vid sammanslagningar, transparens, kommunikation,                                          organisationskultur och företagsförvärv Metod:                     Kvalitativ metod i form av intervjuer Forskningsfrågor:     Vilka faktorer är viktigast för att personalintegreringen ska lyckas vid ett förvärv? Bidrar en väl utvecklad  HR-strategi till ett lyckat förvärv?  Syfte: Syftet med denna uppsats är att besvara forskningsfrågorna genom att utföra en kvalitativ undersökning kring hur personalen vid ett företagsförvärv integreras in i det köpande bolagets organisation. Vi vill även undersöka vikten av HRM under ett företagsförvärv och dess påverkan på utfallet. Slutsats:           HR är en bidragande faktor till ett lyckat förvärv men inte avgörande. Kommunikation, transparens samt tydlighet är viktiga faktorer. / ABSTRACT  Date:                               2023-05-31 Level:                             Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                    School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:                          Carl Johansson            Ellinor Dahlberg            Jenny Tomstad                                             (98/04/25)           (01/09/20)                     (98/02/23) Title:                               Personnel integration during a business acquisition Supervisor:                         Konstantin Lampou  Keywords:       HR in Mergers, Transparency, communication,                        organizasionalculture, business acquisitions  Method:                         Qualitative research method in form of interviews  Research questions:                                                             Which factors are important for personal integration to succeed in an acquisition? Does a well designed HR-strategy contribute to a successful acquisition? Purpose:                                                                           The purpose of this essay is to answer the research questions by carrying out a qualitative investigation into how the personnel of a business acquisition are integrated into the purchasing company's organization. We also want to investigate the importance of HRM during a business acquisition and its impact on the outcome. Conclusion:                                             HR is a contributing factor to a successful acquisition, but not decisive. Communication, transparency and clarity are important factors.

Världen över finns idag över 58 miljoner människor som är drabbade av någon form av demenssjukdom och cirka 95% av alla med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD innefattar många olika symtom och några vanliga symtom är fysisk och verbal aggression, depression, oro och apati. Vårdpersonal inom hälso-och sjukvården kommer att möta och vårda dessa personer i sitt arbete och behöver därför besitta rätt kunskap för att bemöta personerna på bästa sätt. För att förstå vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD så behöver detta studeras. Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med BPSD. Författarna valde därför att göra en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier, att ofta möta våld är svårt och känslomässigt utmanande, att lära känna personen samt individanpassa mötet är viktigt, att den fysiska miljön har betydelse men det är svårt att anpassa den, att samarbeta kan vara svårt men skapar möjlighet att se hela personen, brist på vårdpersonal och tid äventyrar vården, att kunskap samt utbildning är nödvändigt och önskvärt. Vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med BPSD visade att det kan vara tungt och utmanande därför behövs mer tid, utbildning och stöd från organisation för att kunna lära känna, bemöta samt vårda personen med BPSD. Mer forskning på hur tidsbrist och kontinuitet påverkar vårdpersonal i vården av personer med BPSD behövs.

This research focuses on how help materials impact on high school students history learning. The concentration lies in putting the students at the center of the research and highlighting their attitude to the method. The essay tries to report statistics and facts about the students' attitude to the learning method. The essay must seek answers to what specific abilities are developed within the didactic area of history and how cause-effect is reasoned. The essay is a preliminary investigation for possibly a more advanced investigation in the future. The sources were provided by student and teacher responses to an aided test. The essay seeks answers to the following questions in order to achieve the purpose of the research: How do aids in examinations affect students' learning? How do students relate to the specific learning method? How do the teacher relate to the specific learning method? Which perspectives on history appear in the student answers?      The survey was carried out in a vocational high school located in a medium sized city in Sweden. 12 students participated in the survey. In the essay, an inventory design study with structured interviews is applied. Structured interviews are often used as a research strategy in both qualitative and quantitative methods.      The results show that the students have a positive attitude towards the learning method and that the method has a positive effect on their subject knowledge within the subject of history. The study as a whole needs to be seen as an initial preliminary investigation into how the method of using aids in examinations affects the students' historical subject progression in history.

Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

E-handelskonsumtionen ökade mer än väntat under pandemiåret 2020 till följd av att fler kundgrupper upptäckte e-handeln och nya kundmönster började rota sig. Hållbarhetsaspekten vid e-handel har fått en ökad uppmärksamhet och blivit en stor fråga för många e-handelsföretag som har problem med onödiga och kostsamma returer. Ett exempel är e-handelsföretaget Boozt som har implementerat en hållbarhetsstrategi där returer får stort fokus. Deras kommunicerade returpolicy ska se till att minska onödiga returer genom att blockera de kunder som returnerar för mycket. Däremot kan en returpolicy påverka konsumenters köpbeslut redan innan en beställning är genomförd beroende på hur en returpolicy är kommunicerad av e-handelsföretaget. Tillsammans med insamlade data om Boozt och en genomförd enkätundersökning på e-handelskonsumenter syftar denna studie att analysera förhållandet mellan Boozts kommunicerade returpolicy och dess inverkan på konsumenter under deras köpbeslut. Insamlade data analyseras med utgångspunkt från den teori som presenteras. Resultatet från studien visar att Boozts kommunicerade returpolicy har ett långsiktigt perspektiv medan konsumenter kan konstateras ha ett mer kortsiktigt perspektiv. Konsumenters köpbeslut påverkas olika beroende på huruvida en e-handelsföretaget tillämpar fria eller kostnadsbelagda returer. En kostnadsbelagd retur leder i större utsträckning till mindre antal beställningar än vad det förhindrar mängden returer.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ”fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor…”. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats. Dessa färdigheter har jag sedan med hjälp av textanalys jämfört med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Jämförelse av färdigheter som nämns i styrdokumenten för biologi och färdigheter som nya studenter behöver vid högre studier i biologi har inte tidigare studierats. Resultatet av studien visar att de färdigheter högskole- och universitetslärare erfar att nya studenter behöver vid högre studier i biologi endast till hälften överensstämmer med de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi enlig Lpf-94. Högskole- och universitetslärarna anser att nya studenter behövde många fler färdigheter än de som nämns i ämnes- och kursplanerna i biologi enlig Lpf-94. Dessutom saknar nya studenter många av de färdigheterna som nämns i ämnes- och kursplanerna för biologi. En förklaring till att många nya studenter saknar flera av de färdigheter som nämns i ämnes- och kursplaner för biologi enlig Lpf-94, kan bero på olika tolkningar av texterna. Texten i ämnes- och kursplanerna i biologi enligt Lpf-94 kan i flera fall öppna upp för olika tolkningsmöjligheter hos gymnasielärarna. Detta bidrar till en heterogenitet bland de färdigheter som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.