Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

The goal of the thesis is to analyse the possibilities to apply the concept of age management within human-rights focused non-profit organizations in the context of risk factors of the age groups youth, middle age, old age, especially connected to their actual situation on the labour market. Author analyses the possibilities to react on such risks with age management on public, organizational and individual level and explains the connection with key problematics, such as active ageing. Own qualitative research is focusing on how managers of selected organizations approach the areas, which are key in terms of the possibilities to adapt the principles of age management. Key words: age management, ageing of society, ageism, personal management, personal activities, non-profit sector, protection of human rights

Background: The aim with this study is to explore how elderly care homes in Sweden plan activities in order to counteract the feeling of perceived involuntary loneliness for its elderly service users.  Method: The study is based on collected qualitative data that centers around eight semi-structured interviews with elderly care homes unit managers (SÄBO).  The result: The interviewees perceived involuntary loneliness differently depending on the elderly individual's perspective and the acceptance of their new life process. The range of activities are aimed to activate and socialize the elderly and implicitly counteract involuntary loneliness. The interviewees hint that it is often a matter of profound loneliness rooted in life’s final phase, identified as existential loneliness – a feeling of being separated from other people and the universe itself. Conclusion: The study indicates that there are multiple hues of loneliness such as feelings of existential loneliness, and the effects of the elderly’s changed life situation. The interviewees express a want for a counsellor for the elderly, with whom they can talk about life and death.  Keywords: elderly, elderly homes, involuntary loneliness, activities, gerotranscendence, ageism, person-centered care. / Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreboenden i Sverige samordnar aktiviteter för att motverka den upplevda ofrivilliga ensamheten bland de äldre brukarna.  Metod: Studiens insamlade kvalitativa data baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med enhetschefer på särskilt boende (SÄBO).  Resultatet: Intervjupersonerna uppfattade ofrivillig ensamhet olika beroende på den äldre individens perspektiv och acceptans av deras nya livsprocess. Aktivitetsutbudet syftar till att aktivera och socialisera de äldre och implicit motverka ofrivillig ensamhet. Intervjupersonerna antyder att det ofta handlar om djupgående ensamhet rotad i livets slutfas som identifieras som existentiell ensamhet – en känsla av att vara separerad från andra människor och själva universum.  Slutsats: Undersökningen indikerar att det finns flera nyanser av ensamhet, så som känslor av existentiell ensamhet och effekterna av de äldres förändrade livssituation. Intervjupersonerna uttrycker en önskan om en äldre-kurator, med vilken de äldre kan prata med om livet och döden. Nyckelord: äldre, särskilt boende, ofrivillig ensamhet, aktiviteter, gerotranscendens, ålderism, personcentrerad vård.

Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

The aim of this study is to investigate how older adults were affected by the COVID-19 restrictions that were put in place by the Swedish Health Authority during the first wave of the COVID-19 pandemic to protect them and the roles played by social workers during the pandemic. A qualitative study was conducted whereby two older adults aged seventy and two practising professional workers were interviewed, and their responses analyzed using thematic analysis. The results showed that one of the older adults felt isolated, while the other did not have the same experience. The social workers on the other hand felt that they were responsible for the lives of their clients as well as that of their staff.

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.

Hur medier omskriver ett fenomen påverkar allmänhetens inställning till det berörda fenomenet. I denna uppsats presenteras en studie av om, och i så fall hur, stigma framkommer då svenska medier skildrar äldre med depression. För att få en uppfattning om huruvida skildringarna är under förändring studeras och jämförs två tidsperioder, år 1995–1999 samt 2015–2019.  Studien som presenteras är en kvalitativ dokumentstudie av massmediedokument. Tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna samlats in utifrån ett kriteriestyrt urval. Dessa tidningsartiklar har sedan analyserats och tematiserats genom en textanalys. Av resultatet framkommer att stigma är vanligt förekommande i skildringar av äldre med depression. Två teman framkommer; Missgynnande med anledning av ålder och Skildringar med negativa attribut. Mellan de båda tidsperioderna som studerats finns det såväl likheter som skillnader. Stigma framkommer under båda perioderna men skillnader har skett i hur skildringar görs i enskilda frågor utifrån rådande synsätt. Dessutom förekommer skillnader i hur olika negativa attribut präglar medias rapportering. Den skillnad som tydligast föreligger är att äldre med depression i hög grad skildras i relation till ensamhet under den senare tidsperioden. Det har också skett en utveckling i hur olika behandlingsmetoder skildras. Uppsatsen är relevant i förhållande till socialt arbete då äldre personer med depression i stor utsträckning är de kommunala socialtjänsternas ansvar. Det är därför viktigt att känna till hur äldre med depression skildras i medier då det har inverkan på allmänhetens kännedom om, och inställning till, åldrande och depression. / How the media writes about a phenomenon has an impact on the public´s perception of the concerned phenomenon. In this thesis a study is presented. The aim of the study is to investigate if, and in that case, how, stigma occurs when Swedish media portray elderly people with depression. To get an idea of whether the descriptions are changing, two time periods are studied and compared, 1995–1999 and 2015–2019. The study presented is a qualitative document study of mass media documents. Newspaper articles from the four largest Swedish daily newspapers were collected based on a criteria-driven selection. These newspaper articles have then been analyzed and thematized through a text analysis. The results show that stigma is common in descriptions of the elderly with depression. Two themes occur; Disadvantages due to age and Descriptions with negative attributes. Between the two time periods studied, there are both similarities and differences. Stigma occurs during both periods, but differences have occurred in how descriptions are made in specific issues based on prevailing views. In addition, there are differences in how different negative attributes characterize media reporting. The most obvious difference is that older people with depression are largely portrayed in relation to loneliness during the later time period. Also, there has been an evolvement in how different kinds of treatment are portrayed. The thesis is relevant in relation to social work as older people with depression are to a large extent the responsibility of the municipal social services. It is therefore important to know how the elderly with depression are portrayed in the media as it has an impact on the public's awareness of, and attitude towards, aging and depression.

Sammanfattning Titel: I mötet med depressiv ohälsa på äldreboenden Handledare: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Forskning pekar på en betydande omfattning av depressiv ohälsa bland äldre på äldreboende, något som medför mänskligt lidande och hög belastning på samhället. Mot den bakgrunden ämnar följande studie undersöka förekomst och symtombild av denna ohälsa utifrån vård-och omsorgspersonals erfarenheter. Studien syftar även till att utforska de bemötande- och arbetsstrategier som medarbetarna använder i sina yrkesroller samt om olika yrkesbakgrund förefaller utgöra grund för skillnader i arbetet med depressiva äldre på äldreboenden. I syfte att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med elva yrkesverksamma personer. Bearbetning av empirin har skett utifrån en tematisk ansats och med stöd av teorierna kring ålderism och livslopp.  Den upplevda förekomsten av depressiv ohälsa varierar utifrån intervjupersonernas erfarenheter, men flertalet upplever att problematiken är omfattande bland de äldre på boenden. Symtomen för depressiv ohälsa skiftar, men det råder samstämmighet bland de intervjuade att symtomen ofta är diffusa och sällan uttrycks med konkreta ord. Personalen beskriver att de utifrån sin kompetens och i nära samarbete inom arbetsgruppen använder sig av olika övergripande bemötandestrategier som anpassas utifrån de individuella behoven och förutsättningarna med ambitionen att bedriva en god vård. Mindre skillnader mellan yrkesgrupperna har iakttagits i det att sjuksköterskorna förefaller ge uttryck för en starkare tilltro till kliniskt medicinsk vård medan omvårdnadspersonalen i större utsträckning lyfter dess risker och i stället framhåller vikten av nära relationer för att skapa god vård och omsorg.  Begränsade förutsättningar i tid och kompetens utgör dock hinder och belyser behovet av att förhålla sig till ålderistiska föreställningar och tillskapa resurser för att leva upp till samhällets ambitioner för en äldreomsorg som möter allt fler äldre med komplex problematik. Det är av vikt att rikta forskning mot hur vård-och omsorgspersonalens uttryckta behov av ökad individuell kompetens avseende depressiv ohälsa bland äldre kan understödjas på ett optimalt sätt. / Abstract Title: Dealing with depressive illness in nursing homes Tutor: Anna Siverskog Examinator: Klas Borell Research indicates a significant extent of depressive illness among the elderly in nursing homes, something that causes human suffering and a high burden on society. The following study intends to investigate the prevalence and symptoms based on the experiences of health and care professionals. The study also aims to explore the treatment and work strategies that employees use in their professional roles and whether different professional backgrounds seem to form differences in working with depressed elderly people in nursing homes. Eleven semi-structured interviews were conducted with professionals in the specified field of work in order to answer the questions. The empirical data was processed using a thematic approach supported by theories of ageism and life course.   The perceived incidence of depressive illness varies based on the interviewees' experiences, but the majority experience this to be extensive among the elderly in nursing homes. The symptoms of depressive illness vary, but there is a consensus among the interviewees that the symptoms are often diffuse and rarely expressed in specific words. Care and nursing staff describe that, based on their competence and in close collaboration within the team, they use various overall treatment strategies based on the individual needs and conditions with the ambition of conducting good care. Minor differences between professional groups have been observed, nurses seem to express a stronger reliance on clinical medical care, while other nursing staff are more likely to highlight its risks and instead emphasize the importance of close relationships in providing good care and support. However, the study points towards that limited time and individual skills obstruct as well as highlight the need to address ageist notions and provide resources to meet society's ambitions for elderly care, which is facing an increasing number of older people with complex problems. It is important to focus research on how to optimally support the expressed needs of health and social care professionals, for increased individual competence in relation to depressive illness in older people.

The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.

No description available.