Global ETD Search

41	Use of IBM Collaborative Lifecycle Management Solution to Demonstrate Traceability for Small, Real-World Software Development Project Chawla, Lovelesh 01 January 2015 (has links) The Standish Group Study of 1994 showed that 53 percent of software projects failed outright and another 31 percent were challenged by extreme budget and/or time overrun. Since then different responses to the high rate of software project failures have been proposed. SEI’s CMMI, the ISO’s 9001:2000 for software development, and the IEEE’s JSTD-016 are some examples of such responses. Traceability is the one common feature that these software development standards impose. Over the last decade, software and system engineering communities have been researching subjects such as developing more sophisticated tooling, applying information retrieval techniques capable of semi-automating the trace creation and maintenance process, developing new trace query languages and visualization techniques that use trace links, applying traceability in specific domains such as Model Driven Development, product line systems and agile project environment. These efforts have not been in vain. The 2012 CHAOS results show an increase in project success rate of 39% (delivered on time, on budget, with required features and functions), and a decrease of 18% in the number of failures (cancelled prior to completion or delivered and never used). Since research has shown traceability can improve a project’s success rate, the main purpose of this thesis is to demonstrate traceability for a small, real-world software development project using IBM Collaborative Lifecycle Management. The objective of this research was fulfilled since the case study of traceability was described in detail as applied to the design and development of the Value Adjustment Board Project (VAB) of City of Jacksonville using the scrum development approach within the IBM Rational Collaborative Lifecycle Management Solution. The results may benefit researchers and practitioners who are looking for evidence to use the IBM CLM solution to trace artifacts in a small project. Thesis University of North Florida UNF Dissertations Dissertations Academic -- UNF -- Computing traceability clm alm collaborative lifecycle management Computer Engineering Engineering Other Computer Engineering
42	Coronaminnen : Hur ett arkivmaterial blir till / Corona memories : How an archival collection is created Kaijser, Ella January 2021 (has links) In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science. Questionnaires Mass-Observation Projects contemporary documentation ALM immaterial monuments dialogue post-custodial Covid-19 Corona pandemic Corona memories Frågelistor Frågelistinsamling samtidsdokumentation ABM immateriella monument dialog postcustodial Covid-19 Coronapandemin Coronaminnen Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
43	金融控股公司風險管理之實務運作-以J金控公司為例楊敦仁, Yang, Tun Jen Unknown Date (has links) 自從美國於1999年11月通過金融現代化法案（Gramm-Leach-Bliley Act），排除銀行不得兼營證券及銀行控股公司不得兼營保險業務之規定，准許原銀行控股公司可申請改制為金融控股公司，並以此金融控股公司來經營銀行、證券及保險業務後，我國為尋求國內金融機構能與國際接軌，順應國際金融集團跨業經營之趨勢，遂於2000年通過「金融機構合併法」及「銀行法部分條文修正案」，隨後再於2001年6月26、27日通過包括「金融控股公司法」等之金融六法，期望透過金融機構間之合併與成立金融控股公司，整合銀行、證券、保險、票券等金融相關產業擴大金融機構之規模，透過金融控股公司之跨業平台來滿足客戶之需求，發揮金融資源整合之綜效(Synergy)，進而得以提升競爭力與獲利能力。然而，本國金融控股公司自成立以來發展至今，有關金融控股公司之風險管理之組織、功能與執掌，除了金管會發布之「金融控股公司內部控制及稽核制度實施辦法」之第11條、第12條及第13條，規範金控須訂定適當之風險管理政策與程序，建立獨立有效風險管理機制、應設置獨立之專責風險控管單位，並定期向董事會提出風險控管報告及風險控管機制應包括之內容等原則性規範外，並未有其他較為詳盡之法令或可遵循之規範。本論文以個案金融控股公司之實務運作為探討，期望可提供國內金融控股公司風險管理之運行之參考，吾人從此次2007及2008次貸風暴所形成之2008世紀金融大海嘯，亦可深知風險管理之重要性，金融機構之風險管理就如同蓋一棟大樓一樣，風險管理之制度與機制是該大樓之鋼樑與鋼柱，每個樓地板是金融機構之各項業務，而串連各樓層之樓梯或電梯為風險管理與各業務部門間之溝通管道，但要大樓不倒，重點在於地基的扎實與穩固，而此大樓之地基即是所謂的「風險管理文化」，透過該地基穩固的支撐每個鋼樑鋼柱及樓地板，才能有效防止並保護大樓能夠屹立不搖。因此，重視風險管理文化之深耕，建立金融機構全員之共識與確實遵循，乃是保有地位與安全之不二法門。金融控股公司風險管理文化市場風險信用風險作業風險資產負債風險 Financial Holding Co. Risk Culture Market Risk Credit Risk Operation Risk ALM Risk
44	Ett generationsneutralt avkastningsmål : Asset Liability Management analys för buffertfonderna i det svenska pensionssystemet / A Generation Neutral Target Return : Asset Liability Management Analysis for the Buffer Funds in the Swedish Pension System Nyström, Erika, Wirell, Viktoria January 2016 (has links) Syftet med detta arbete var att fastställa det avkastningsmål som buffertfonderna bör ha för att bidra till största möjliga nytta för det svenska pensionssystemet samt att analysera styrkan och känsligheten i systemet. För att besvara syftet genomfördes en Asset Liability Management analys, där risk och avkastning optimerades samtidigt som hänsyn togs till pensionssystemets skulder och rättvisa mellan generationer. Ett nyckeltal definierades för att ta hänsyn till generationsneutralitet. Nyckeltalet visar hur mycket en generation procentuellt sett får ut i pension relativt vad de har betalat in till pensionssystemet och det anses vara rättvist om detta nyckeltal är samma för samtliga generationer. Utifrån nyckeltalet togs en stokastisk optimeringsmodell fram som minimerade förluster och orättvisor mellan generationer. Avkastningsmålet som fastställdes genom optimeringen blev 3,6 procent realt, vilket är lägre än samtliga buffertfonders nuvarande avkastningsmål. Känslighetsanalysen visade att pensionssystemet mest sannolikt ser starkt ut framöver. Pensionssystemet är framförallt känsligt för demografiska förändringar, medan förutsättningarna på de finansiellamarknaderna får mindre påverkan för systemets långsiktiga stabilitet. / The aim of this thesis was to determine the target return that the buffer funds should have to generate maximum possible benefit for the Swedish pension system and to analyse the strength and sensitivity of the system. An Asset Liability Management analysis, with optimization of risk and return with respect to the pension system’s liabilities and equality between generations, was performed. A key ratio was defined to illustrate the generation-neutrality in the pensions system. The key ratio shows how much pension one generation will receive compared to how much they have paid to the pension system and it is considered to be fair if the ratio is the same for every generation. A stochastic optimization model that minimized losses with respect to the key ratio was developed. The target real return that was determined in the optimization was 3.6 percent, which is lower than all the buffer funds’ current target returns. The sensitivity analysis showed that the pension system most plausible is strong in the future. The system is mainly sensitive for demographic changes while the condition of the financial market has less impact on the system’s long-term stability. Asset Liability Management ALM analys buffertfonder fond allokering portföljteori finansiell optimering svenska pensionssystem generationsneutralt avkastningsmål avkastning rättvisa målavkastning optimering optimera optimeringsmodell målfunktion modell risk skulder tillgångar rättvisa nyckeltal stokastik generationer pension minimera förluster Geometrisk Brownsk rörelse Scenariogenerering Jump diffusion Variansreducerande tekniker Latin hyperkub sampling Antitetisk sampling CAPM simulering Balansering
45	Sjednocení procesu testování v bankovní instituci / Unification of the testing process in banking company Cestr, Jan January 2015 (has links) In the present, there are several programmes used for testing in this company. This may lead to a certain mutual inconsistency of the data within the system, as well as to the decrease of orientation and efficiency among the employees, that are in charge of the quality of the developed applications. There is approximately 200 employees in the IT department who focus on the development of the software. The biggest percentage has, though, the position of the tester. The aim of this thesis is to analyse the situation and the testing process in the selected bank company. Simultaneously, we would like to reach certain possibilities to unify the process of testing.
46	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
47	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

Page generated in 0.4071 seconds