Planning of material handling in limited spaces has become more relevant in the construction industry and since material cannot always be delivered at the right time in the right place, a delay in the flow chain is created. Each construction site has unique conditions and thus different solutions.In this thesis, four workplaces at Peab have been visited and inspected. The purpose of the thesis was to explore the problems that arise with the logistics in a limited space and find solutions that can be implemented on future construction projects.The aim of the study was to find the common factors that exist for the workplaces within a small area and find ways of working that can change the planning and execution of logistics.Surveys to professional workers and interviews with site managers and supervisors contributed with information to the report.After compiling the thesis work, the result shows that there are opportunities to change the working method of the work management to increase efficiency and productivity.In the study, it appears that there is a lack of communication in the workplaces as a large number of workers do not know when the next delivery of material takes place. In addition, the professional workers admit that they did not have a great influence over the business. Recommended solutions that were developed in the study were experience feedback and further development of the APD plan.

Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt. / Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management.  To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC.  A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback.   Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.

Trots den nytta som BIM har på ett projekt så finns det fortfarande företag som väljer att skapa sina APD-planer på det traditionella arbetssättet. Det traditionella arbetssättet innebär att APD-planen upprättas på den gamla metoden som vanligtvis görs med 2D. Anledningen bakom att det fortfarande finns företag som upprättar APD-planer på den traditionella arbetsmetoden är att de inte finns någon tillräcklig vilja eller kunskap att ändra arbetsmetod trots att metoden anses vara osäker och tidskrävande. Det har istället förekommit en ny arbetsmetod för att frambringa planer och ritningar som ska ersätta den traditionella arbetsmetoden. Denna arbetsmetod skapar modeller i 3D där de ingående byggkomponenterna även innehåller information. Denna arbetsmetod kallas för BIM som står för byggnadsinformationsmodellering. Modellen som upprättas med BIM och som innehåller information om de tillgängliga byggkomponenterna kallas för BIM-modell. BIM som arbetsmetod kan i sin tur användas för att skapa APD-planer med hjälp av stödjande verktyg som tex SketchUp och Revit vilket medför många fördelar.  Denna studie syftar därför till att undersöka hur APD-plan visualiseras i dagens läge samt upplysa vilka faktorer som samtliga byggföretag ska beakta vid val av verktyg för visualisering av byggarbetsplatsen. Fördelar, nackdelar samt hinder kommer att lyftas fram i denna studie med hänsyn till 3D och BIM i syfte att undersöka vilken dimension det är som lämpar sig bäst för visualisering av APD-planen samt vilken dimension APD-planen visualiseras med i dagsläget. Ytterligare ett syfte är att undersöka var i byggprocessen som APD-Planen bör integreras. Fokus kommer ligga på att påvisa fördelarna med att utöka användandet av 3D respektive BIM-relaterade APD-visualiserings verktyg. Det som tas upp i frågeställningarna är vilka de olika fördelar respektive nackdelar samt hinder som finns med att tillämpa 3D och BIM vid visualisering av APD-plan. Dessutom görs två olika visualiseringar med 3D och BIM verktyg för att visa hur APD-planen visualiseras.       Den mest användbara dimensionen vid visualisering av APD-planen är 2D där APD-planen upprättas med Bluebeam. Det finns vissa företag som har övergått till 3D vid visualisering men som kombinerar med 2D ritningar eller skisser. Att visualisera med BIM har inte varit aktuellt för de samtliga intervjuade företagen. Däremot används de färdigprojekterade BIM modellerna som en del av 3D visualiseringen i syfte att skapa en så verklighetsanpassad visualisering som möjligt. Fördelarna med att visualisera en APD-plan med 3D och BIM-verktyg är att det ger en förverkligad bild på hur byggarbetsplatsen kommer att se ut och att risker, möjligheter och problem som inte skulle kunna upptäckas med 2D-modellen blir upptäckbara. Nackdelen däremot med att visualisera en APD-plan med 3D eller BIM-verktyg är att filerna kan bli alltför tunga vilket leder i sin tur till verktyget blir svår hanterligt samt upplevs som hackigt. Det som dock hindrar många ifrån att implementera 3D och BIM-relaterade verktyg är den mänskliga faktorn som sätter stop för utvecklingen, där människans bekvämligheter och arbetsrutiner är avgörande för implementeringen av verktygen. De absolut viktigaste faktorer som ett företag bör beakta vid val av verktyg vid visualisering av APD-plan är Lönsamhet, användarupplevelse, kompatibilitet och support. / Despite the benefits that BIM has on a project, there are still companies that choose to create their APD plans in the traditional way. The reason why there are still companies that draw up APD plans on the traditional working method is that they do not have sufficient will or knowledge to change working method despite the method being considered uncertain and time consuming. Instead, there has been a new working method for producing plans and drawings that will replace the traditional working method. This working method creates models in 3D where the constituent building components also contain information. This working method is known as BIM as a wound for building information modeling. The model that is established with BIM and which contains information about the available building components is called the BIM model. BIM as a working method can in turn be used to create APD plans with the help of supporting tools such as SketchUp and Revit, which brings many benefits. This study therefore aims to investigate how APD plans are visualized in the current situation and to inform which factors all construction companies must take into account when choosing tools for visualization of the construction site. Advantages, disadvantages and obstacles will be highlighted in this study with regard to 3D and BIM in order to investigate which dimension is best suited for visualization of the APD plan and which dimension the APD plan is visualized with at present. Another purpose is to investigate where in the construction process the APD Plan should be integrated. The focus will be on demonstrating the benefits of expanding the use of 3D and BIM-related APD visualization tools, respectively. What is addressed in the issues is what are the different advantages and disadvantages as well as obstacles that exist with applying 3D and BIM when visualizing APD plans. In addition, two different visualizations are made with 3D and BIM tools to show how the APD plan is visualized. The most useful dimension in visualizing the APD plan is 2D where the APD plan is created with Bluebeam. There are some companies that have switched to 3D in visualization but which are combined with 2D drawings or sketches. Visualization with BIM has not been relevant for all the companies interviewed. On the other hand, the pre-designed BIM models are used as part of the 3D visualization in order to create as realistic a visualization as possible. The advantages of visualizing an APD plan with 3D and BIM tools are that it provides a realistic picture of what the construction site will look like and that risks, opportunities and problems that could not be detected with the 2D model become detectable. The disadvantage, however, of visualizing an APD plan with 3D or BIM tools is that the files can become too heavy, which in turn leads to the tool becoming difficult to handle and perceived as choppy. However, what prevents many from implementing 3D and BIM-related tools is the human factor that puts a stop to development, where human conveniences and work routines are crucial for the implementation of the tools. The most important factors that a company should consider when choosing tools when visualizing APD plans are Profitability, user experience, compatibility and support.

The following research study examines the risk analysis of a construction project during its design phase and its starting point is work involving heavy prefabricated components or heavy shuttering elements and work in a place or area with passing vehicular traffic. The aim of the research study is to identify faults within risk analyzes and the goal is to be able to recommend improvement measures that can be implemented in practice. The research study was carried out over a period of 10 weeks in collaboration with the construction company Veidekke Entreprenad AB. The basis of the research consists of a literature search, interviews and a survey. Seven interviews have been conducted with officials and professionals, as well as a survey. Internal documents have been reviewed and compiled to describe how Veidekke's risk analysis process works. The study shows that currently, there is a certain problem in the approach of carrying out risk analyzes. Reversing vehicles, narrow spaces and poor visibility are the causes of accidents involving vehicles at construction sites. Clamp injuries are common when handling heavy building elements, as a result of elements tipping and falling over. The study shows that a collaboration between BAS-P and BAS-U, chief safety representative, safety representative and professional workers should be extended to improve risk analyzes. By increasing the production experience of BAS-P, taking advantage of visualization programs, introducing stricter educational requirements, rationalizing risk assessments and introducing clearer regulations from authorities, risk analyzes can be improved and lead to less injuries and accidents at construction sites. / Följande examensarbete granskar riskanalyser av ett byggprojekt under projekteringsskedet. Riskanalysernas utgångspunkt är arbete med tunga bygg- och formbyggnadselement och arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik.  Målet med examensarbetet är att identifiera bristfälligheter i riskanalyser och målsättningen är att kunna rekommendera förbättringsåtgärder som kan implementeras i praktiken, för att minska antalet olyckor och skador som sker i byggbranschen.  Examensarbetet genomfördes under en tidsperiod på 10 veckor i samarbete med bygg- och anläggningsföretaget Veidekke Entreprenad AB, i syfte att utveckla och förbättra riskanalysprocessen.  Undersökningens grund utgörs av en litteratursökning, intervjustudie och enkätundersökning. Information från myndigheterna Arbetsmiljöverket och Trafikverket samt vetenskapliga artiklar har granskats. Sju intervjuer har genomförts med tjänstemän och yrkesarbetare samt en enkätundersökning på ett av Veidekkes byggetableringar. Som grund för nulägesbeskrivningen har även interna dokument granskats och sammanställts för att redogöra hur Veidekkes riskanalysprocess går till.  I studien framgår det att det finns en viss problematik i tillvägagångssättet att utföra riskanalyser i nuläget. Backande fordon, trånga utrymmen och dålig sikt är orsaker till att det sker olyckor med fordon på byggarbetsplatser. Klämskador är vanligt förekommande olyckor vid hantering av tunga byggelement, till följd av att element tippar och faller. Studien visar att ett samarbete mellan BAS-P och BAS-U, skyddsombud och yrkesarbetare ska utökas för att förbättra riskanalyser. Genom att öka produktionserfarenheten hos BAS-P, nyttja visualiseringsprogram, införa striktare utbildningskrav, rationalisera riskbedömningar och införa tydligare regelverk från myndigheter kan riskanalyser förbättras och leda till mindre skador och olyckor på byggarbetsplatser.

Som en följd av att byggbranschen implementerar och använder sig av BIM har nya yrkesroller skapats för att hantera och leda arbetet. Forskning har visat att det råder en osäkerhet gällande dessa yrkesroller, vilka arbetsuppgifter och vilka faser de ska vara delaktig i. BIM används generellt sett i större utsträckning i projekteringsfasen än produktionsfasen, samtidigt visar forskning att det finns fördelar om BIM används genom alla faser. Denna studie har undersökt hur det i planeringen inför produktion skulle kunna gå att använda sig av BIM, vilka förutsättningar som finns och vilken roll som ska leda arbetet. Baserat på en intervjustudie presenteras fyra arbetsgångar gällande några av produktionsplaneringens områden: Arbetsmiljö, APD-plan, Tidsplan, Kalkyl och hur dessa skulle kunna genomföras med stöd av BIM. I en enkätstudie har sedan platschefer, arbetsledare och kalkylatorer fått svara på frågor angående inställning, förutsättningar och ledarskap kopplat till arbetsgångarna. Fallstudien visar att det finns goda förutsättningar att använda BIM i produktionsplanering då de anställda ser en stor nytta och är positiva till att arbeta med stöd av BIM. Samtidigt konstateras att kunskapsnivå är blandad och skiljer mellan områdena vilket kan skapa ett hinder i implementeringen. För att arbeta med stöd av BIM anses den nya rollen, i studien kallad BIM-ledare, som viktig. I arbetet med kalkyl, där de anställda visar en högre erfarenhet och kunskap om BIM än övriga områden, anses BIM-ledaren framförallt behövas som tekniskt stöd. I övriga områden anses BIM-ledaren istället ha en mer närvarande roll och vara delaktig i framtagandet. BIM-ledaren anses behöva ha stor erfarenhet av byggprocessen. På vilken yrkesroll ansvaret för modellen skall ligga på i produktionsplanering finns en osäkerhet där BIM-ledare, platschef och projekteringsledare är tänkbara kandidater. Baserat på personalens bedömda engagemang och kompetens har studien utifrån teorin om situationsanpassat ledarskap presenterat olika ledarstilar som kan ses som vägledning för BIM-ledaren. För arbetet med kalkyl rekommenderas en delegerande ledarstil, för arbetet med arbetsmiljö och APD-planeringen en coachande och stödjande ledarstil medan arbetet med tidplan en mer instruerande ledarstil. / As a result of the AEC industry implementing and using BIM, new roles have been created to manage and lead the work. Research has shown that there are uncertainties regarding these roles, which tasks they should perform and which phases they will be involved in. BIM is generally used more during the design phase than the production phase, even though research shows that there are advantages if BIM is used throughout all phases. This study has investigated how the planning for production could make use of BIM, the conditions for implementation and the role that will manage the work. Based on an interview study, four areas of production planning: safety planning, site planning, time scheduling and calculation are examined. A scenario for each area and how these could be implemented with BIM is presented followed by a survey of the employees working on the matters and their thoughts and their attitude towards it. The case study shows that there are good conditions for using BIM in production planning as employees see great benefits and are positive about working with BIM. At the same time, it is noted that knowledge levels differentiate between the employees and between the areas, which can create an obstacle to the implementation. The BIM manager is considered important in all four areas. In the work with calculations, where employees show a higher experience and knowledge level of BIM than other areas, the role is considered to be needed as mostly technical support. In other areas, BIM managers are considered to take more part of the work process. They show that the BIM manager is considered to have extensive experience in construction. There is an uncertainty about the responsibility for the model in production planning where the BIM manager, site manager and design manager are all considered for the task. Based on the employees estimated commitment and competence, the study has presented different leadership styles with respect to the theory of situational leadership. This could be seen as guidance for the BIM manager. For the work with calculations, a delegating leadership style is recommended, for safety and site planning a coaching and supporting leadership style is recommended. For the work with time scheduling a more directing leadership style is recommended.

Purpose: Continously growing cities and increasing population sets new demands inthe building industry. Contractors are facing new challenges regarding constructionsite-logistics in densely populated areas where the use of large transports is limited.Many of the actors involved in construction logistics don’t seem to recognize thepotential in early-stage cooperation and sharing of information. Large improvementsare available in the construction logistics which seem to lack structure and goodplanning. Large demands are going to be put on contractor corporations where smartlogisticsolutions can be a deciding factor for competition and thus, important toidentify. Method: In order to supply answer to this thesis question formulation a case study wasperformed at Skanska AB Sverige. The methods used are literature-review, documentanalysisand interviews. The literature-review helped gathering knowledge in the fieldas well as providing a framework in chapter four. The document-analysis where usedto identify the guidelines and tools that Skanska AB Sverige uses today. The interviewstook place at Skanska AB Sverige where employees on influential positions suppliedtheir view on the construction logistics. Findings: The thesis examined four problem areas within construction logistics:material flow issues, internal communication, external communication and complexity.The study showed that the largest problem was material flow issues in citylogisticswhere it was shown that the problems included was uncertainty of time of delivery,transport issues, uncertainty of space requirement and space for waste storage. Theproblems may be solved through thorough planning and inclusion of more actors in theplanning. An increased use of join-distribution may also prove beneficial to the projectsas more space and time is created. Implications: The thesis conclude that information of solutions exist today but that itmust find a way to reach the project in a better way. Problems regarding the externalcommunication with subcontractors was found in the interviews which could beprevented through a better understanding between different actors through inclusion inthe early stage planning and continuous involvement. As a recommendation to furtherresearch we recommend to examine the profitability of joint-distribution and supplychain management. Limitations: The the thesis is limited to construction enterprise where logistics isexamined where it is in direct contact with the construction site. The supply chain ofsubcontractors and their handling of materials is not studied in this report. / Syfte: Ständigt växande stadskärnor och ökad befolkning ställer nya krav påbyggmarknaden. Entreprenörer ställs inför nya utmaningar gällandearbetsplatslogistiken på trånga innerstadprojekt där stora transporter är begränsade.Många inblandade som berörs av logistikfrågor ser inte den stora potentialen isamarbete och utbyte av information. Stora förbättringsmöjligheter finns gällandelogistiken inom byggbranschen vilken saknar struktur och bra planering. Stora kravkommer ställas på entreprenadföretag där smarta logistiklösningar kan vara enavgörande konkurrensfaktor därför är det viktigt att identifiera dessa möjligheter. Metod: För att besvara rapporten frågeställningar utgick examensarbetet från enfallstudie. Metoderna som användes för datainsamling var litteraturstudie,dokumentanalys och intervjuer. Litteraturstudier hjälpte med att införskaffa kunskap iämnet samt gav grund i empirikapitlet. Därefter gjordes dokumentanalys för attidentifiera Skanskas Sverige AB riktlinjer och hjälpmedel som finns idag.Avslutningsvis intervjuades personer på företaget för att se deras syn kringlogistiksituationen. Resultat: Rapporten undersökte fyra problematiska områden inom bygglogistiken:materialflöde, intern och extern kommunikation samt komplexitet. Studien visade attproblem kring materialflöde var största bekymmer utifrån logistiksynpunkt. Inom detområdet fastställdes problematik kring leveransreliabilitet, transportproblem påbyggarbetsplats, osäkerhet om utrymmeskrav och hantering av avfall. Problemen kanlösas genom noggrannare planering och inkludering av flera aktörer i planeringen.Ökning av samlastning tycks också gynna projekten där mer plats och tid skapas.Medarbetarnas okunskap gällande samlastning skapar rädslan för extra kostnaderistället för att se möjligheter. Konsekvenser: Rapportens slutsats är att information kring lösningar som finnstillgängliga i dagsläge måste nå projekten på ett bättre sätt. Problem kring den externakommunikationen med underentreprenörer konstaterades. Bättre förståelse förvarandras arbetssätt kan skapas genom täta avstämningar och bättre involvering. Somförslag till vidare studier kan lönsamhet av samlastning respektive supply chainmanagement för olika typer entreprenader undersökas. Begränsningar: Studien är avgränsad till ett byggentreprenadföretag på husbyggnaddär logistiken undersöks endast i direktkontakt med byggarbetsplats.Underentreprenörernas leveranskedja och hantering av material beaktas inte i dettaarbete.

Purpose: The problem with the construction industry is inefficient material handling that creates waste in form of unnecessary activities that do not increase the value of the product. The construction industry is accused of production delays, exceedance of budget and difficulties in having a high quality. The aim is to find opportunities for improvements to make the material handling on a construction site at deliveries, material storage and material transports more efficient. Method: A qualitative case study of an organisation was carried out to achieve the aim of the report. The methods used in this study was unstructured observations, semi structured interviews and document analysis. Findings: A checklist for material handling based on the theories of Muda, 5S and JIT within Lean has been designed as an improvement and is intended to be used at a construction site. The checklist is based on the collected empirical study and consists of three parts, based on the issues of the study, which were deliveries, material storage and material transport. The purpose of the checklist is to improve the material handling at a construction site by identifying and eliminating wastes in terms of waiting, transport, storage and defects. Implications: By using the checklist, follow the delivery plan, improve the construction site plan and improve the contract between the suppliers and the company that have been concluded from the study result, waste in deliveries, material storage and material transport can be reduced. The recommendation is to follow the suggestions for improvement to make the material handling more efficient and reduce waste on a construction site. Limitations: The limitations that have been made in the study is to identify the wastes in the material handling moments that have been used in the study during the different material handling processes. The communication between workers, in what way the company plans their work activities, work environment and quality of work is not included in the study. / Syfte: Problemet i byggbranschen är ineffektiv materialhantering som skapar slöserier av resurser i form av onödiga aktiviteter som inte ökar värdet på slutprodukten. Byggnadssektorn anklagas för förseningar, budgetöverskridande och svårigheter att hålla en hög kvalitet. Målet är att hitta förbättringsmöjligheter för att effektivisera materialhantering på en byggarbetsplats vid leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie av en organisation genomförts. De datainsamlingsmetoder som har använts är strukturerade observationer, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Resultat: En checklista för materialhantering baserad på teorierna Muda, 5S och JIT inom Lean har utformats som ett förbättringsförslag och är tänkt att användas på en byggarbetsplats. Checklistan är gjord utifrån studiens insamlade empiri och består av tre delar som utgår från studiens frågeställningar leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttningen. Syftet med checklistan är att effektivisera materialhanteringen på en byggarbetsplats genom att identifiera och eliminera slöserierna i form av väntan, transport, lager och defekter. Konsekvenser: Genom att använda checklistan, följa leveransplanen, uppdatera APD-planen och förbättra kontraktet mellan leverantörer och företag som har framtagits i studiens resultat kan slöserier inom leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning minskas. Rekommendationerna blir att följa förbättringsförslagen för att effektivisera materialhanteringen och reducera slöserier på byggarbetsplatsen. Begränsningar: De avgränsningar som har gjorts i studien är att identifiera de valda slöserier inom Muda som behandlades i studien under olika materialhanteringsmoment. Kommunikationen mellan arbetarna, på vilket sätt företaget jobbar med att planera olika arbetsmoment, arbetsmiljö och arbetskvalitet ingår inte studien.

Arbetsdispositionsplanen (APD-plan) är en central metod för planering av byggarbetsplatser och stöd för platsledningens beslutsfattande. Idag är stödet nästan uteslutande manuellt arbete även om det görs med digitala verktyg och uppdatering av APD-planen uteblir.  Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för att automatisera överföringen av information från en 360-graders hjälmkamera på en byggarbetsplats till en digital APD-plan integrerad med byggnadsinformationsmodeller (BIM). Målet med studien är att undersöka hur informationen från en hjälmkamera kan kopplas till digitala verktyg såsom APD-planer och BIM-modeller samt hur denna information kan användas som stöd för platsledningen på byggarbetsplatsen genom kontinuerlig uppdatering av APD-planen.  Studien baseras på en fallstudie som innefattar datainsamling i form av bilder och videor från byggarbetsplatsen, intervjuer med personer med erfarenhet och kunskap inom byggbranschen samt observationer från fältstudie. En litteraturstudie presenteras också, där teori kopplad till examensarbetets syfte och frågeställning används som grund för analys, diskussion och slutsatser.  För att uppnå syftet och målen med studien besvaras följande forskningsfrågor:  Hur uppdateras och används APD-planer i dagsläget inom byggsektorn?  Vilka utmaningar och svårigheter är förknippade med automatiserad överföring av information från hjälmkameror till APD-planer?  Vilka fördelar och nackdelar medför användningen av en 360-graders hjälmkamera som verktyg för automatiserad uppdatering av APD-planer och integrering med BIM-modeller?  Utifrån litteraturstudien och genomförda intervjuer uppdateras APD-planer i nuläget manuellt genom att APD-ansvarig genomför inspektioner ute på arbetsplatsen. Denna metod är tidskrävande och uppdateringar tenderar att utebli på grund av tidsbrist.  Resultatet av fallstudien indikerar att insamlad data från byggarbetsplatsen automatiskt kunde överföras till APD-planen men inspektionen för att samla in data krävde manuellt utförande. APD-planen uppdaterades manuellt genom att jämföra insamlade data från byggarbetsplatsen och sedan uppdatera APD-planen utifrån dessa förändringar.  Utvecklad metod skapar förutsättningar för en smidare och effektiv uppdateringsprocess av APD-planen. APD-ansvarig kan utföra uppdateringar digitalt utan fysisk närvaro på platsen. Med metoden kan APD-planer uppdateras frekvent där senaste information finns tillgänglig i smartphones för samtliga involverade i projektet. Nackdelen med utvecklad metod är att manuell uppdatering krävs där vidare forskning är nödvändig för att automatisera uppdateringen. Formatet av insamlat material medförde att en automatiserad uppdatering uteblev eftersom materialet inte kunde kopplas samman med APD-modellen utan enbart jämföras. Om formatet av insamlat material skulle kunna omvandlas till modeller eller placeras ovanpå befintliga modeller skulle en automatiserad uppdatering av APD-planen vara genomförbar. / The Construction Site Utilization Plan (CSUP) is a central method for planning construction sites and support for site management's decision-making. Today, the support is almost exclusively manual work, even if it is done with digital tools, updating the CSUP tends to be absent.  This study aims to investigate the possibilities of automating the transfer of information from a 360-degree helmet camera on a construction site to a digital CSUP model integrated with building information models (BIM). The goal of the study is to investigate how the information from a helmet camera can be connected to digital tools such as CSUP and BIM models and how this information can be used to support site management on the construction site through continuous updating of the CSUP.  The study is based on a case study that includes data collection in the form of images and videos from the construction site, interviews with people with experience and knowledge in the construction industry, and observations from field studies. A literature study is presented as well, where theory linked to the aim and question of the thesis is used as a basis for analysis, discussion and conclusions.  In order to achieve the aim and objectives of the study, the following research questions are answered:  How are CSUPs currently updated and used in the construction sector?  What are the challenges and difficulties associated with automated transmission of information from helmet cameras to CSUPs? What are the advantages and disadvantages of using a 360-degree helmet camera as a tool for automated updating of CSUPs and integration with BIM models?  Based on the literature study and conducted interviews, CSUPs are currently updated manually by the CSUP manager carrying out inspections at the construction site. This method is time consuming and updates tend to fail due to lack of time.  The results of the case study indicate that data collected from the construction site could be automatically transferred to the CSUP but the inspection to collect the data required manual execution. The CSUP was manually updated by comparing collected data from the construction site and then updating the CSUP based on these changes.  The developed method creates the conditions for a smoother and more efficient updating process of the CSUP. CSUP managers can carry out updates digitally without physical presence on site. With the method, CSUPs can be updated frequently where the latest information is available on smartphones for everyone involved in the project. The disadvantage of the developed method is that manual updating is required where further research is necessary to automate the updating. The format of collected material meant that an automated update was not possible because the material could not be connected to the CSUP model but only compared. If the format of collected material could be converted into models or placed on top of existing models, automated updating of the CSUP would be feasible.