A linear economy, which usually describes the current economic model, has not considered the ecological and social perspectives. This can be explained by increased consumption patterns, especially in the western world, led to large amounts of waste, reduced limited natural resources and increased environmental problems. Circular economy has been presented as a sustainable economic model where resources are reused as far as possible and the production of goods is to be made without toxic substances and with renewable energy instead of fossil fuels. This thesis aims to examine what defines a circular business model and how companies' business models differ within linear and circular economic models from a perspective of sustainable development. It also examines possible problems that exist in the development of circular business models. Plastic is a case in point used in this thesis, as the material is well used within the linear economy and leads to increasing environmental issues. The theoretical framework the examination was based on has its origins in the business economics literature on business models. From this literature, an ideal circular business model was designed to be able to compile the results and compare business models within the companies. This thesis indicates a lack of perspicuity in what the circular business model looks like. With the help of ten desk studies and one semi-structured interview the difference between circular and linear business models in perspective of sustainable development has proven to be rather unclear. However, it was possible to show that the majority of the studied circular companies use more environmentally friendly materials and showcase more partnerships in regards to increasing social work. The study also identifies a certain problem within the creation of a circular business model as the meaning includes a lack of definition. This can validate companies that advocate the environment and consider themselves as circular when, according to the study´s ideal business model, they do not meet all criteria. / En linjär ekonomi, som vanligtvis beskriver den nuvarande ekonomiska modellen, har inte tagit hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv. Detta kan förklaras av ökade konsumtionsmönster, särskilt i västvärlden, som lett till stora mängder avfall, minskade ändliga naturresurser och ökade miljöproblem. Cirkulär ekonomi har presenterats som en hållbar ekonomisk modell där resurser återanvänds så långt det går och produktionen av varor ska göras utan toxiska ämnen och med förnybar energi istället för fossil. Denna uppsats syftar till att undersöka hur den cirkulära affärsmodellen ser ut och hur företags affärsmodeller skiljer sig inom de linjära och cirkulära ekonomiska modellerna utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vidare undersöks eventuella problem i utvecklandet av cirkulära affärsmodeller. Plast är ett typexempel i uppsatsen eftersom materialet används mycket inom den linjära ekonomin och leder till ökade miljöproblem. Den teoretiska ram som undersökningen baseras på har sitt ursprung i företagsekonomisk litteratur om affärsmodeller. Ur denna litteratur har en ideal cirkulär affärsmodell konstruerats för att sammanställa resultatet och jämföra företagens affärsmodeller. Studien visar att det inte finns en tydlighet i hur den cirkulära affärsmodellen ser ut. Med hjälp av tio skrivbordsstudier och en semistrukturerad intervju har skillnaden mellan cirkulära och linjära affärsmodeller i perspektivet av hållbar utveckling visats vara relativt diffus. Dock visar uppsatsens resultat att majoriteten av de undersökta cirkulära företagen använder mer miljövänliga material och har fler partnerskap rörande ett utökat socialt arbete. Studien identifierar även att det finns en viss problematik i utformningen av cirkulära affärsmodeller då innebörden innefattar definitionsbrister. Detta kan validera företag som förespråkar miljö och anses som cirkulära när de enligt studiens ideala affärsmodell inte uppfyller alla kriterier.

BAKGRUND: En lösning på det rådande klimathotet är en samhällsomställning till cirkulär ekonomi, vilket kräver att företag anammar cirkulära affärsmodeller. SMF, små och medelstora företag, utgör en stor del av alla företag som påverkas av denna förändring. En cirkulär affärsmodell innebär att nya beteenden och prestationer ska uppmuntras och detta görs med hjälp av den ekonomiska styrningen. I denna samhällsomställning blir det därför relevant att undersöka hur den ekonomiska styrningen ska utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. SYFTE: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ekonomisk styrning utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. Detta görs genom att analysera hur styrverktyg utformas och kombineras i styrpaketen i SMF med cirkulära affärsmodeller. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie. Det empiriska materialet består av nio intervjuer som genomförts i tre fallföretag. Det empiriska materialet har sedan används för att identifiera likheter och skillnader mellan fallföretagen för att kunna dra slutsatser om företagens ekonomiska styrning. SLUTSATS: Studien visar att SMF, som vanligtvis har svag formell styrning, utformar starkare formell styrning då den administrativa styrningen och den långsiktiga planeringen ökar i betydelse och med en cirkulär affärsmodell. De informella styrverktygen är starkare än de formella styrverktygen och viktiga för den cirkulära affärsmodellen. Därmed existerar fortfarande en obalans i kombinationen mellan formella och informella styrverktyg men balansen blir något jämnare i och med en cirkulär affärsmodell. / BACKGROUND: One solution to the threat of climate change is the societal conversion to circular economy, which requires companies to develop and use circular business models. SMEs, small and medium sized enterprises, constitutes a large part of the companies that are affected by this change. A circular business model implies that new behaviors and performances must be encouraged by the companies. This is done through management control. Therefore, it is relevant to research how management control systems in SMEs with circular business models are formulated. AIM: The aim of the study is to contribute with knowledge about how management control systems are formulated in SMEs with circular business models. This is achieved by analysis of how individual management control systems are formulated and combined in a management control system package within SMEs with circular business models. COMPLETION: This study is a qualitative multiple case study. The empirical data consists of nine interviews, conducted in three case companies. The empirical data has been used to identify similarities and differences between the case companies in order to draw conclusions regarding the management control systems within these firms. CONCLUSION: This study shows that SMEs, who usually possesses weak formal controls, formulate stronger formal controls because the administrative controls and the long-range planning have a greater significance in a circular business model. The informal controls are stronger than the formal controls and important for the circular business model. Therefore, there is still imbalance between the combination of formal and informal controls, although the balance improves somewhat in a circular business model. / Mistra REES

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

Namibia has the third lowest population density in the world and a large part of the population are dependent on small-scale subsistence farming for survival. What was found during the study is that large distances between communities has created challenges in terms of infrastructure, logistics and communication. These factors needsto be taken into consideration when conducting or starting business. This research examined success factors in existing business initiatives by and for rural farmers in northern Namibia with focus on the implementation of new technology that supports everyday work. Previous literature shows that the best way to implement and startbusiness in scarcely populated areas has not eectively been addressed. The purpose of this study is to gain a general understanding of the context and identify business model success. An eight-week eld study was performed in Namibia during spring of2018. Empirical data was gathered through qualitative interviews and workshops with farmers and business initiative takers that focus on the cultivation and processing of the staple grain mahangu. The main ndings from the research is that more businesses are forming in these rural areas and farmers are slowly adapting to the benets thatnew technology entails, although, full acceptance of new tools is slower due to the long distances, low income, and deeply rooted traditions. A major success-factor is to increase availability through small-scale empowerment of many farmers. Having many smaller businesses in a large area will increase the availability which in turn will lead to increased spread and adaption of technology. The long term benets of new businesses can support the development of the country and also increase quality of life for rural people. It was also identied that a large part of the population conduct business on the informal markets, which implies that no taxes are paid. For future research it is recommended to investigate how a transition from the informal to formal market can aect the lives of the farmers but also the national development of the country. / Namibia har den tredje lägsta befolkningstätheten i världen och en stor del av befolkningen är beroende av småskaligt lantbruk för att överleva. Det som konstaterats under studien är att stora avstånd mellan befolkningen skapar nya utmaningar när det gäller infrastruktur, logistik och kommunikation. Dessa faktorer måste beaktas vid genomförande eller påbörjande av nya verksamheter. Denna forskning undersökte framgångsfaktorer inom befintliga affärsverksamheter, av och för lantbrukare i norra Namibia med fokus på implementering av ny teknik som stödjer och underlättar det dagliga arbetet. Tidigare litteratur påvisade att nuvarande forskning, gällande det bästa sättet att genomföra och starta verksamheter i områden med låg befolkningstäthet för självförsörjande bönder är begränsad. Syftet med denna studie är att skapa en generell förståelse för sammanhanget och identifiera framgångsfaktorer för existerande affärsmodeller. En 8-veckor lång fältstudie utfördes i Namibia under våren 2018. Empirisk data samlades genom kvalitativa intervjuer och workshops med bönder och affärsinitiativtagare som fokuserar på odling och bearbetning av basgrödan mahangu. Resultat visar att ny teknologi är på uppgång och bönder anpassar sig, om än långsamt, till de fördelar som ny teknik innebär. Full acceptans av nya verktyg är emellertid långsam. Detta på grund av långa avstånd, låg inkomst och djupt rotade traditioner. En viktig framgångsfaktor vore att stötta småskaliga jordbruksentreprenörer. Att ha många mindre företag i ett stort område ökar tillgängligheten vilket i sin tur leder till ökad spridning, acceptans och anpassning av ny teknik. De långsiktiga fördelarna med nya företag är att de kan öka livskvaliteten för landsbygden därmed stödja Namibias övergripande utveckling. Det identfierades också att en stor del av befolkningen bedriver verksamhet påde informella marknaderna, vilket innebär att inga skatter betalas. För framtida forskning rekommenderas att undersöka hur en övergång från den informella till den formella marknaden kan påverka böndernas liv, men också landets nationella utveckling.

This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.

A mechanical industry company’s need for an effective and suitable business model is higher than ever before due to new emerging technologies, especially within digitalization and Industry 4.0. As the Internet of Things (IoT) trend is emerging, companies need to identify new value propositions and adapt their offerings and revenue models in order to meet the customers’ new demands. The current amount of studies that have been conducted in the area of new business models and product offerings with regards to the IoT technology are limited. Therefore, this study has examined and analyzed how a new business model should be designed and what kind of new product offerings a company in the mechanical industry should offer in the area of IoT and servitization. The literature study contains information about Industry 4.0, Internet of Things and Servitization while the theory study addresses theories regarding the business model canvas together with the KANO model. The study has been executed by conducting eleven semi-structured interviews, where nine of the interviewees were employees at our commissioner and the remaining two were customers of our commissioner. The internal interviews were held with executives and managers who represented eight different divisions as well as three different nationalities. The customer interviewees represented two different companies with different sizes and ownership structures. The results of the study indicate that the IoT technology contributes to several new possible product and service offerings, together with new revenue streams, as well as a need for implementing a new servitized business model. Conclusively, offerings such as predictive maintenance, remote assistance, and machine optimization among others, can be offered to the customers with the help of the IoT technology. Furthermore, new payment models such as upfront payments together with a service agreement with monthly payments, are vital parts of a new business model that has to be implemented. In addition, a closer customer relationship is required when moving towards servitization in the area of digitalization and IoT. / För ett bolag inom verkstadsindustrin finns behovet av en effektiv och passande affärsmodell på grund av de nya digitaliseringskoncepten Industri 4.0 och Internet of Things (IoT). Företag måste identifiera nya värdeskapande erbjudanden och anpassa sina affärsmodeller och intäktsströmmar för att möta kundernas nya behov. Antalet studier som genomförts inom området “nya affärsmodeller och produkterbjudanden baserade på IoT-teknik” är begränsat. Därför har denna studie undersökt och analyserat hur en ny affärsmodell bör kunna se ut med hänsyn till vilka typer av nya produkterbjudanden ett bolag inom verkstadsindustrin borde erbjuda inom området för IoT. I kombination med dessa digitaliseringskoncept, ses konceptet servitization som en möjlig väg för att kunna leverera dessa nya erbjudanden till kunderna. Litteraturstudien innehåller information om Industri 4.0, Internet of Things och servitization medan teoristudien adresserar teorier om business model canvas tillsammans med KANO-modellen. Vi har genomfört elva semistrukturerade intervjuer, där nio utav de intervjuade var anställda hos rapportens beställare och de resterande två var kunder till samma beställare. De interna intervjuerna hölls med chefer på ledande befattningar som representerade åtta olika affärsdivisioner och tre olika nationaliteter. Kunderna som intervjuades representerade två företag av olika storlek och olika ägarförhållanden. Studiens resultat visar på att IoT bidrar till ett antal nya produkt- och serviceerbjudanden, tillsammans med nya intäktsströmmar, och det visar även behovet av att implementera en ny serviceinriktad affärsmodell. Slutsatsen visar att erbjudanden som prediktivt underhåll, fjärråtkomst och maskinoptimering med flera, kan erbjudas till kunden med hjälp av IoT-tekniken. Vidare identifieras nya betalningsmodeller, till exempel direktbetalning för en maskin tillsammans med ett serviceavtal som inkluderar månadsvisa betalningar, som viktiga delar utav den föreslagna affärsmodellen. Slutligen visar studien att starkare kundrelationer måste etabler

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.