Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär. / Breathlessness is one of the most frequent causes of visit in Swedish emergency departments. It is a complex condition consisting of both physical and psychological factors, requiring both pharmacological and non-pharmacological treatment approaches. Inexperience in nonpharmacological treatment causes missed treatment, prolonged patient suffering and increased risk of care related injuries. The aim of this study was to illustrate the interventions of the emergency care nurse in facilitating and improving the condition for patients with breathlessness in emergency healthcare. The study design applied was a literature review with a systematic method. Scientific articles covering non-pharmacological treatment approaches of any breathlessness as presenting or main symptom within emergency healthcare was included. 15 articles in total met the criteria for the study and underwent a quality control and integrated analysis. The results indicated that the interventions could be divided into physical (active resistance training, prone position and controlled breathing techniques) and psychological (assuring presence, communication and education and care relationship). Resistance training can be achieved either through pursed lips or specific devices with good results. Prone position proved effective in patients with severe breathlessness requiring oxygen therapy. Aimed and structured communication and patient education did not only result in improved symptoms but enabled the patients to better endure the interventions. A good care relationship too facilitated better acceptance to given treatment. The conclusion drawn was that the emergency care nurse played an immense role in improving the condition of patients presenting with breathlessness. The emergency care nurse could provide easily available, although valuable non-pharmacological contributions to both the physical and psychological aspects of breathlessness. Furthermore, they could contribute with knowledge and education for the patients resulting in relieved anxiety, improved quality of life and reduced hospital visits. The analyzed interventions could presumably be successfully implemented within both inpatient and outpatient care improving conditions for patients suffering from breathlessness.

På akutmottagningen möter akutsjuksköterskor dagligen utmaningen att bedöma och vårda patienter med tidskritiska tillstånd, en central kompetens för deras yrkesroll. Forskning pekar på flera förutsättningar som hämmar deras förmåga att göra vårdande bedömningar, där hela människans behov tillgodoses. Syftet med denna studie var att undersöka tillgänglig vetenskaplig litteratur om förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans vårdande bedömning av patienter med tidskritiska tillstånd på akutmottagning. Genom en systematisk och integrativ analys av fjorton vetenskapliga artiklar med varierande forskningsmetoder, inklusive kvantitativa, kvalitativa och mixad metod med ursprung från olika delar av världen, identifierades flera förutsättningar som påverkar akutsjuksköterskans förmåga att göra vårdande bedömningar. Dessa förutsättningar presenterades i två huvudkategorier: “Förutsättningar för en balanserad bedömning” och "Förutsättningar för en korrekt bedömning", med ytterligare fyra underkategorier, vars innehåll består av bland annat förutsättningar som stress, emotionella påfrestningar, vilja, engagemang, erfarenhet och vårdmiljö. Studiens resultat understryker behovet av att förhålla sig till dessa förutsättningar för att förbättra akutsjuksköterskors bedömningsförmåga. Trots vetskapen om akutmottagningens behov av förändring saknas effektiva insatser till förbättring som kan underlätta akutsjuksköterskans arbete. För att säkerställa patienternas välbefinnande och att upprätthålla hög vårdkvalitet är det avgörande att akutsjuksköterskor gör både balanserade och korrekta bedömningar. / At the emergency department, emergency nurses face the daily challenge of assessing and caring patients with time-critical conditions, a central competency for their professional role. Research indicates several conditions that inhibits their ability to make caring assessments, addressing the holistic needs of individuals. The aim of this study was to review existing scientific literature on conditions influencing emergency nurses' caring assessment of patient with time-critical conditions in emergency departments. Through a systematic and integrative analysis of fourteen scientific articles employing various research methods, including quantitative, qualitative, and mixed methods from different parts of the world, several conditions affecting emergency nurses' ability to make caring assessments were identified. These conditions were categorized into two main categories: "Prerequisites for a balanced assessment" and "Prerequisites for an accurate assessment", with an additional four subcategories, including conditions such as stress, emotional strain, will, commitment, experience, and the healthcare environment. The study's findings emphasize the need to address these conditions to improve emergency nurses' assessment capabilities. Despite awareness of the need for change in emergency departments, effective improvement interventions to facilitate emergency nurses' work are lacking. To ensure patient well-being and maintain high-quality care, it is crucial for emergency nurses to make both balanced and accurate assessments.

The emergency nurse specialist provides advanced nursing care to critically ill patients in the emergency care setting. The resuscitation room at the emergency department is where critically ill patients are treated and cared for. It is fundamental for nurses to create an opportunity for patients to participate in their given care. Person centered care sees the person as an individual and requires nurses to work from the individual's need, and not only as a person with a medical condition. Including the patient in clinical decisions and making them a part of the team is vital for person centered care. Communication with the nurse specialist, patient and family is a necessary prerequisite for person centered care. Poor communication amounts to almost 70 percent of deviation rapports. Standardised means of communication amongst healthcare staff have been put in place to reduce these risks. The use of closed loop communication can have significant reductions in errors made when caring for critically ill patients. The aim of the study was to observe communication in the resuscitation room.  The study used a quantitative research design. Ten real-time observations were conducted at a tertiary teaching hospital in Stockholm, Sweden. Two observers were present in the resuscitation room using an observational sheet to document communication.  Closed loop communication was not seen to be used by all healthcare staff and was found to be dependent on the team working. Communication with the patient was the highest overall documented speech in the resuscitation room, which could suggest good patient participation.  The results show predominantly positive amounts of time spent communicating with the patient. Whereas closed loop communication was used equally as much as non-closed loop communication. / Sjuksköterskor med specialistutbildning inom akutsjukvård ger avancerad omvårdnad till kritiskt sjuka patienter i en akutvårdskontext. Kritiskt sjuka patienten ges omvårdnad och medicinsk vård på akutmottagningen i ett akutrum. Det är grundläggande för sjuksköterskan att i akutrummet skapa en möjlighet för patienten att vara delaktig i sin egen vård. Personcentrerad vård bidrar till det att skapa den möjligheten och är ett förhållningssätt där patienten ses som en individ med individuella behov och inte enbart som en person med en medicinsk åkomma. Att inkludera patienten i kliniskt beslutsfattande och göra den till en del av teamet är grundläggande inom den personcentrerade vården och kommunikationen mellan akutsjuksköterskan, patienten och familjen är av största vikt. Dålig kommunikation bidrar även till att patientsäkerheten försämras och 70 % av alla avvikelserapporteringar innefattar bristfällig kommunikation. Därför används standardiserad kommunikation mellan sjukvårdspersonal för att minska risken för bristfällig kommunikation. Användandet av closed loop kommunikation kan bidra till att kommunikationen vid vårdande av kritiskt sjuka patienter förbättras vilket minskar risken för misstag.  Syftet med studien var att observera kommunikation på akutrummet  Studien använde en kvantitativ forskningsdesign. Tio realtidsobservationer utfördes på ett akutsjukhus i Stockholm, Sverige. Två observatörer var närvarande på akutrummet och observerade kommunikation med hjälp av ett verktyg skapat för ändamålet.  Closed loop kommunikation användes inte av all vårdpersonal utan var beroende av vilket larmteam som tjänstgjorde. Andelen kommunikation med patienten var den högst mätta parametern gällande tal på akutrummet vilket skulle kunna tyda på god patientdelaktighet.  Resultatet visar en övervägande positiv andel tid som spenderas genom att kommunicera med patienten på akutrummet. Användandet av closed loop kommunikation var lika vanligt som kommunikation som inte kategoriseras som closed loop.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Bakgrund: Akut buksmärta är en av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning. Trots det är smärtlindringen till denna patientkategori omdiskuterad då smärtlindring innan läkarbedömning anses äventyra patientens hälsa och riskerar att maskera potentiellt livshotande tillstånd trots att forskning de senare årtiondena visat på motsatsen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att undersöka fördelar och risker med smärtlindring administrerad av sjuksköterska innan läkarbedömning vid akut buksmärta. Metod: Systematisk litteraturstudie som granskat kvantitativa artiklar i ämnet med företrädesvis randomiserade kontrollerade studier beskrivna. De granskade artiklarna har sökts upp i medicinska databaser med hjälp av den strukturerade sökmetoden PICO. Artiklarnas resultat har granskats med innehållsanalys. Resultat: Totalt 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och utgjorde resultatet i litteraturstudien. I resultatet framkom tre kategorier och en underkategori som belyste smärtskattning och smärtlindring, biverkningar och komplikationer, påverkan på diagnosbeslut och patientbelåtenhet. Slutsats: Tidig smärtlindring med opioider och paracetamol smärtlindrar patienten adekvat och försenar inte klinisk bedömning och efterföljande diagnosbeslut av läkare vid akut buksmärta.

Till akutmottagningen söker patienter i alla åldrar. Akutsjuksköterskan ska ha kunskap om och kunna omhänderta alla patienter som kommer till akutmottagningen. Pediatriska patienter har särskilda behov, deras fysiologi skiljer sig gentemot vuxna och de utgör därför en specifik patientgrupp. De kommunicerar och uttrycker sig inte heller som vuxna och kan redan i tidig ålder ge uttryck för smärta på sina egna sätt. Patientens aktiva deltagande varierar och patienten kan behöva olika former av stöd beroende på var i vårdprocessen de befinner sig. Det finns många faktorer som påverkar ett omhändertagande, både positivt och negativt. Syftet med studien var att belysa främjande och hindrande faktorer vid omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning och utformades efter PEO (Population, Exposure, Outcome). Som metod användes en strukturerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Resultatet av sökningarna i PubMed och Cinahl gav 15 artiklar med mixad ansats som analyserades med integrerad analysmetod. Det framkom sex huvudkategorier. Kommunikation och information med föräldrar som tar upp vikten av en öppen kommunikationsmiljö, informationsöverföring, sjuksköterskors centrala roll för kommunikation och att använda olika informationskällor för att underlätta kommunikationen. Under rubriken “kommunikation med barnet” framkom delaktighet i samtal om vårdprocessen, åldersanpassad kommunikation och information samt kommunikation om smärtupplevelser. Distraktion, smärtlindring, visad omtanke samt vårdmiljö var andra faktorer som visade sig påverka omhändertagandet av barn på somatisk akutmottagning. Slutsatsen från studien indikerar att omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning kräver fokus på barnets delaktighet, familjecentrerad vård och kommunikation. Främjande faktorer kring omhändertagande är aktiv kommunikation, åldersanpassad och tillfredsställande information, distraktioner, snabb smärtlindring, anpassade vårdmiljöer samt visad omtanke. Hindrande faktorer är osäkerhet från närstående, lång väntan på smärtlindring och kommunikationssvårigheter. För ett effektivt och tillfredsställande omhändertagande av pediatriska patienter behöver hänsyn tas till de här främjande och hindrande faktorerna. / Patients of all ages come to the emergency department. The emergency specialist nurse must have knowledge of and be able to care for all patients who come to the emergency department. Pediatric patients have special needs, their physiology differs from that of adults and they therefore constitute a specific patient group. They do not communicate and express themselves like adults but can already at an early age express pain in their own ways. The patient's active participation varies and the patient may need different forms of support. There are many factors that affect emergency care, both positive and negative. The purpose of the study was to elucidate promoting and hindering factors in the care of children in somatic emergency departments and was designed according to PEO (population, exposure, outcome). The method used was a structured literature study with a systematic search. The result of the search in Pubmed and Cinahl yielded 15 articles with a mixed approach that were analyzed using an integrated analysis method. Six main categories emerged. Communication and information with parents that address the importance of an open communication environment, information transfer, nurse´s central role in communication and using different sources to facilitate communication. Under the heading "communication with the child", participation in conversations about the care process, age-appropriate communication and information and communication about pain experiences emerged. Distraction, pain relief, caring and care environment were other factors that were found to affect the care of children in somatic emergency departments. The conclusion from the study indicates that caring for acutely ill children requires a focus on the child's participation, family-centered nursing and communication. Promoting factors regarding emergency care are age-appropriate information, distractions, rapid pain relief, adapted care environments and shown consideration. Impeding factors are uncertainty from relatives, long waits for pain relief and communication difficulties. For good emergency care of pediatric patients these promoting and hindering factors need to be taken into account.

Background: By the year 2030 the prognosis is that one fourth of the Swedish population will be 65 years or older. An age group that today stands for 40 percent of all the daily visits in the Swedish emergency departments. Nearly half of them are 80 years or older. The frail older adults are often low prioritized due to their diffuse symptoms whereby long waiting times and healthcare-related injuries may occur. As a complement to the standard prioritizing procedure, that triage stands for, some emergency departments have introduced screening tools for detecting those individuals that are older adults and frail. Unfortunately, the introduction of new guidelines, do not always imply that the implementation comes easy because there are factors that facilitate and inhibit their intended use. Aim: To illustrate factors that affect the nurses use of the screening tool Clinical Frailty Scale (CFS) which identifies frailty in elders during triage in the emergency department. Method: A descriptive quantitative cross-sectional study where data was collected through a web-based questionnaire. The data of the study was analyzed through descriptive and analytical statistics. Results: When it came to influencing factors regarding the use of CFS in the selected emergency department, CFS as a method with its practicalities constituted as facilitators, whilst the organizational and working cultural aspects constituted as barriers. The differences in the nurses' experience and education effected the perception of CFS in different ways. Conclusion: There is a need of a working culture where responsibility is shared between stakeholders to facilitate a guideline. Advanced nurse practitioners can have a crucial role in educating, motivating and creating space for discussion relating to organizational, theoretical and practical components of the process in identifying the frail older adults. / Bakgrund: Prognosen är att år 2030 kommer en fjärdedel av den svenska populationen vara 65 år eller äldre. Åldersgruppen utgör idag cirka 40 procent av alla besök på Sveriges akutmottagningar där nästan hälften av dem är 80 år eller äldre. De sköra äldre erhåller ofta låg prioritering på grund av sina diffusa symtom, där långa väntetider och vårdrelaterade skador kan uppstå som följd. Som komplement i den vanliga prioriteringsrutinen som triagering innebär har akutmottagningar infört screeningverktyg för att upptäcka de individer som är sköra äldre. Dessvärre innebär införandet av nya rutiner att de inte alltid lätt implementeras i verksamheten eftersom det finns faktorer som främjar och hindrar dess avsedda användning. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av screeningverktyget Clinical Frailty Scale (CFS) för att identifiera sköra äldre vid triagering på akutmottagningen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbenkät. Studiens data analyserades deskriptivt samt med analytisk statistisk. Resultat: När det kom till faktorer som påverkade användningen av CFS på den valda akutmottagningen utgjorde CFS som metod med dess praktiska delar en främjande faktor, medan organisatoriska och arbetskulturella aspekter utgjorde hindrande faktorer. Skillnaderna i erfarenhet och utbildning hos sjuksköterskorna påverkade uppfattningen om CFS på olika sätt. Slutsats: Det behövs en arbetskultur med ett delat ansvar mellan organisation och medarbetare för att främja följsamheten till en rutin. Specialistsjuksköterskor kan ha en betydande roll i att utbilda, motivera och skapa forum för diskussion gällande organisatoriska, teoretiska och praktiska delar i processen av att identifiera sköra äldre.

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.