The aim of this master’s thesis in administrative law has been to study the property owners' legal rights when a third party impacts on the property. The essay is based on several case studies of landowners in central Sweden which has the purpose of forming a background to the legal studies of this field. The framework for current studies builds therefore on landowners' experiences of impairment and damages on their property and has been added to highlight a current problem that exists in central Sweden. The purpose of the study is therefore to see whether a protection in law is imposed on landowners with such problems as the land ownership study shows. Are there laws that provide protection? Are there restrictions on the duty to enforce this law? In addition, the law sets against the views of security breaches that have emerged in land ownership study. Are there gaps in the protection of the properties ownership? The investigation will show that there are some shortcomings in the protection of the owner's rights to their land. Protection gap can mainly be derived from the lack of legal support at ground impact. The investigation will show that the main shortcoming of protection for the property owner comes from restrictions on the landowner's opportunity to lament rectified or proceedings with municipal and government institutions. Allemansrätten is invoked by individuals in order to justify a certain action and to explain why they are staying on someone else's land. Common rights are constitutionally protected by the freedom- and rights chapter of the constitution. The paper will also show that the lack of security surrounding land ownership may be due to the importance of everyman's commercial enrollment in the Instrument of Government Chapter 2. Finally, the essay will show that the state inter alia, is failing to fulfill its positive obligation that is tied to the protection of property and does not meet Sweden's obligations under the European Convention on Human Rights and Freedoms.

<p>Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet. Eleverna är från en åldersintegrerad klass som består av förskolebarn, ettor och tvåor. En avslutande intervju har genomförts med femton elever i åldrarna 6 år till 9 år för att utvärdera lektionsplaneringen och undersöka om det gav eleverna något i kunskapsväg. Utförandet av lektionerna gick bra, inga större konflikter uppstod. Eleverna upplevde utifrån intervjuerna att de lärt sig mycket om allemansrätten och att lektionerna utomhus gav positiva upplevelser. De kom själva till insikt att de trivdes bra ute eftersom där fanns fler möjligheter till lärande. Till exempel kände eleverna att de utomhus fick frisk luft, de kunde tänka bättre och de fick röra på sig. De ansåg även att det var lättare att lära sig om naturen utomhus eftersom det är där den finns. Slutsatserna som drogs av intervjuerna var att barnen i den här gruppen var engagerade och öppna inför det som skulle utföras. De var även oblyga inför nya sätt att lära. Små segment av lektionsplaneringen blev inte riktigt som planerat. Då var flexibiliteten ett viktigt redskap för pedagogerna för att kunna omorganisera det aktuella på plats.</p>

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet. Eleverna är från en åldersintegrerad klass som består av förskolebarn, ettor och tvåor. En avslutande intervju har genomförts med femton elever i åldrarna 6 år till 9 år för att utvärdera lektionsplaneringen och undersöka om det gav eleverna något i kunskapsväg. Utförandet av lektionerna gick bra, inga större konflikter uppstod. Eleverna upplevde utifrån intervjuerna att de lärt sig mycket om allemansrätten och att lektionerna utomhus gav positiva upplevelser. De kom själva till insikt att de trivdes bra ute eftersom där fanns fler möjligheter till lärande. Till exempel kände eleverna att de utomhus fick frisk luft, de kunde tänka bättre och de fick röra på sig. De ansåg även att det var lättare att lära sig om naturen utomhus eftersom det är där den finns. Slutsatserna som drogs av intervjuerna var att barnen i den här gruppen var engagerade och öppna inför det som skulle utföras. De var även oblyga inför nya sätt att lära. Små segment av lektionsplaneringen blev inte riktigt som planerat. Då var flexibiliteten ett viktigt redskap för pedagogerna för att kunna omorganisera det aktuella på plats.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen: Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar. I anslutning till varje workshop har ett samtal skett, där deltagarna berättat om designprocessen och upplevelserna av att arbeta med design i det offentliga rummet. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teori. I gestaltningen visade jag en processfilm från workshop två. Filmen visar på gruppens designprocess i arbetet med en artefakt i det offentliga rummet och hur de går till väga i sitt arbete. Hammocken som gruppen gjorde på platsen finns även delvis med i utställningen. Den visade på materialet som användes och hur deltagarna använde sig av det. Till gestaltningen gjordes även en affisch. Bakgrundsbilden på affischen visar platsen där workshop två utfördes. På affischen fanns även stadsmiljörådets "agenda för staden": 1. Staden är demokratins arena 2. Stadens struktur är avgörande för en, hållbar samhällsutveckling 3. Komplexitet och vitalitet är stadens kännemärken 4. Gatan, torget och parken är stadens vardagsrum 5. Allemansrätten gäller också i staden 6. Successiv förändring ger staden, kontinuitet och mångfald Dessa punkter var viktiga för att ringa in och förtydliga arbetets syfte. Utställningens olika delar, inklusive uppsatsen, kommunicerade tillsammans hela undersökningen. / BI / KonstDe bifogade processbilderna (1-7) visar endast ett urval.

Naturturismen runt om i världen har sett en ökning de senaste åren, inte minst till följd avCovid-19 pandemin, en trend som även uppmärksammats på Kebnekaise. Allt fler människorsöker sig till platsen för att uppleva den vackra miljön, vilket leder till ett stigandebesökstryck till den sköra naturen. Den stigande mängden besökare leder till en högre grad avslitage och störningar på djur, natur och människor i området. Syftet med studien är därmedatt undersöka vilka åtgärder som krävs för att hantera problematiken som uppstår av ettökande besökarantal till Kebnekaise. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats medett urval semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskningoch kunskapsläge tillsammans med ett juridiskt ramverk för att avgöra vilka åtgärder som ärapplicerbara i nuläget, alternativt vad som behövs förändras för att kunna skydda vissamiljövärden. Studien kom fram till att det finns delade meningar bland informanterna kringvad och hur mycket som behöver göras, men att alla är överens om att mjuka styrmedel är detförsta som bör prioriteras innan hårdare lagstiftning, som ett områdesskydd, etableras. Detframgick däremot att för att skydda området från slitage av helikoptertrafik, cykling ochtältning behövs en förändring av allemansrätten eller ett införande av områdesskydd.

The purpose of this study is to identify, document and map any changes in soil due to horse-riding in relation to the nationally prevailing conflict between horse and land owners whether the horse should furthermore be included in the Swedish Right of Public Access. The study includes a field work done in Vagnhärad, Sweden where changes in soil was documented accordingly to the trail-problem assessment method developed by Marion and Leung in 1999. The conflict has been summarized by previous research and supplemented with a framing analysis that shows how it is portrayed in national media. The result of the fieldwork has been visualized with GIS, and then analysed to provide a solution for how and when to use the area for riding to prevent conflict. The analysis was made in relation to the result from the field work and previous research that was presented but most importantly in relation to the notions of the Recreational Opportunity Spectrum and Recreation Carrying Capacity. The result of the study was that the area of interest was indeed affected by horse-riding, mostly through the exposure of tree roots. It also showed that by adhering to the principles of the Swedish Right of Public Access and the previously mentioned models of analysis you can prevent a rising conflict and limit the effects on soil and nature done by horse-riding.

No description available.

No description available.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka kunskaper om allemansrätten elever i mellanstadiet besitter. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kunskapen om allemansrätten och hur inställningen till naturen påverkar kunskapen. I studien har 206 elever på 7 skolor deltagit. Skolorna är från olika områden i en region i södra Sverige och har grupperats i fyra grupper: storstadsskolor, förortsskola, kommundelsskolor och landsbygdsskolor. Resultatet visar på att elever anser att det är roligt att vara ute i naturen. De anser att natur är skogar, sjöar, ängar och hagar. Elevernas bild av vad natur är överensstämmer med tidigare forskning. De utövade oftast någon av följande aktiviteter bada, cykla jogga/springa eller gå promenader. Eleverna visade goda kunskaper om allemansrätten, de delar som de hade mindre kunskap om är fiskeregler i Sveriges 5 största sjöar och nyttjande av annans brygga. Det visade sig även att landsbygdsskolorna hade en aning bättre kunskap om allemansrätten än eleverna på resterande skolor. / The aim with this survey study is to investigate what knowledge 11-12-year olds have regarding the Swedish right of public access. The study also investigates what can affect the student’s knowledge of the right to public access and if their interest in nature affect their knowledge. 206 students participated in this study from 7 different schools, all of them are from the southern parts of Sweden. The schools are from different areas of the region represented by big city schools, a suburban school, schools close to a big city and countryside schools. The results show that the pupils enjoy spending time in nature. Nature according to the pupils are forests, lakes and fields. The pupils like to bicycle, hiking and jogging. The pupils had good knowledge of the Swedish right to public access, the parts that the students had least knowledge was about the fishing rights in Sweden’s five largest lakes and if you can use somebody else’s bridge.  The results also show that pupils from the countryside schools have some more knowledge of the Swedish right of public access than pupils from the other schools.

Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen. Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar. Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras. / Lantmäteriet decided during 2017 to cancel principle consultation with Länsstyrelsen (county administrative board). The goal was to shorten the time for each case and reduce the number of unnecessary consultations. The purpose of this paper was to examine how frequently consultation takes place for residential properties in areas of protection of the Swedish shoreline. To examine this subject a mapping of this type of residential properties were made for Västra Götalands län. This study has been in cooperation with Plan- och bygg avdelningen (The Department of Community Planning and Building) for county administrative board in Västa Götalands län. The data underlying this study consists of cases that have been sent to this department during 2017. In the examination of this study a mapping of this type of properties has been made. The reason for this is to examine how frequently at consultation have taken place with county administrative board or the specific county. The mapping showed that there was more of this type of cases in some parts of Västra Götalands län in 2017. The study showed that consultation took place in 31 % of the cases for this type of properties in protective shoreline areas. It also showed that in 23 % of the cases no consultation took place and/or the protection was not taken into account. The result of the study showed that cadastral surveyors decide for them self without consolation in 46 % of the cases. The study showed an indication that this subject has to be further resourced, not only in this part of Sweden but in all of Sweden.