The increase and changes in the demand for emergency care require pro-active responses from the designers and implementers of the emergency care system. The role of Emergency Care Practitioner (ECP) was introduced in England to improve the delivery of emergency care in the community. The role was evaluated using cost-benefit approach and compared with other existing emergency care roles. An analysis of the cognitive elements (situation awareness (SA) and naturalistic decision making (NDM)) of the ECP job was proposed considering the mental efforts involved. While the cost-benefit approach can justify further spending on developing the role, a cognitive approach can provide the evidence in ensuring the role is developed to fulfil its purpose. A series of studies were carried out to describe SA and NDM amongst ECPs in an ambulance service in England. A study examined decision-making process using Critical Decision Method interviews which revealed the main processes in making decision and how information was used to develop SA. Based on the findings, the subsequent studies focus on the non-clinical factors that influence SA and decision making. Data from a scoping study were used to develop a socio-technical systems framework based on existing models and frameworks. The framework was then used to guide further exploration of SA and NDM. Emergency calls that were assigned to ECPs over a period of 8 months were analysed. The analysis revealed system-related influences on the deployment of ECPs. Interviews with the ECPs enabled the identification of influences on their decision-making with respect to patient care. Goal-directed task analysis was used to identify the decision points and information requirements of the ECPs. The findings and the framework were then evaluated via a set of studies based on an ethnographic approach. Participant observations with 13 ECPs were carried out. Field notes provided further insight into the characteristics of jobs assigned to the ECPs. It was possible to map the actual information used by the ECP to their information needs. The sources of the information were classified according to system levels. A questionnaire based on factors influencing decision-making was tested with actual cases. It was found that the items in the questionnaire could reliably measure factors that influence decision-making. Overall, the studies identify factors that have direct and indirect influences on the ECP job. A coherent model for the whole emergency care systems can be developed to build safety into the care delivery process. Further development of the ECP role need to consider the support for cognitive tasks in light of the findings reported in this thesis.

Introduktion: Dagens sjukvård består av olika vårdkedjor där larmcentralen och ambulanssjukvården utgör den första länken för många patienter. Larmcentralen ansvarar för att ta emot, hantera och prioritera nödsamtal som sedan dirigeras ut till ambulansverksamheten. God interprofessionell kommunikation är en förutsättning för att länken ska vara intakt och därmed främja en patientsäker vård. Den forskningsbrist som råder i området motiverar studiens genomförande.   Syfte: Att beskriva förutsättningar för kommunikation mellan ambulansdirigenter och ambulanspersonal utifrån ambulansdirigenters och ambulanssjuksköterskors erfarenheter.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen utgick ifrån en latent innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Ett tema formades ur den latenta analysen, vilket benämns Mot samma mål trots olika förutsättningar. Resultatet redovisas utifrån två huvudkategorier; teknikens förtjänster och begränsningar samt personliga förmågor. Dessa bygger på sex underkategorier som beskriver informanternas erfarenheter gällande kommunikationen dem emellan. Underkategorierna benämns vara beroende av kommunikationsteknik, behov av samtal, bemötande, hantera stress, ifrågasättande och bristande tillit samt förståelse för varandras uppdrag. Det framkom att fungerande teknik och korrekt hantering av den är centralt för kommunikationen. Oavsett vad rutiner säger så finns det i vissa situationer ett behov av muntlig kommunikation. De personliga egenskaperna påverkar hur kommunikationen fortlöper.   Slutsats: Tekniken måste fungera och personalen måste vara välutbildade inom det tekniska handhavandet. Möjligheten till hospitering inom de båda verksamheterna anses vara av stor vikt för att bidra till en ökad förståelse, vilket på sikt kan förbättra den interprofessionella kommunikationen mellan dem. / Introduction: Today's health care consists of different care chains where SOS Alarm and the ambulance service constitute the first link for many patients. SOS Alarm is responsible for receiving, manage and prioritize emergency calls which are then routed out to the ambulance. Good interprofessional communication is a prerequisite for the link to be intact and thereby achieve a safe care for the patient. The lack of research in the area justifies the implementation of this study.   Aim: To describe the conditions for communication between ambulance conductors and ambulance staff based on the experiences of ambulance conductors and ambulance nurses.   Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. A convenience sample was applied and twelve semi-structured interviews were conducted. The analysis was based on a latent content analysis in accordance with Lundman and Hällgren Graneheim (2012).   Result: A theme was formed from the latent analysis, which is called Towards the same goals despite different conditions. The result is reported on two main categories: The benefits and limitations of the technology as well as personal abilities. These are based on six subcategories which describes the informants' experiences regarding communication between them. The subcategories are called dependency on communication technology, need for conversation, attitude, dealing with stress, questioning and lack of confidence, and understanding of each other's assignments. It emerged that working technology and proper handling of it are central to communication. Regardless of what routines say, there is a need for oral communication in certain situations. Personal qualities affect how communication progresses.   Conclusion: Is that the technology must be working and the staff must be well-trained in the technical handling. The possibility of visits in each other’s organizations are considered to be of great importance to contribute to a greater understanding, which ultimately can improve communication between them.

M.Cur. / With reference to the question whether the interhospital transport of ill neonates in South Africa and more specifically in the Transvaal is adequate, a study was done in which the quality of the interhospital transport of ill neonates on the Witwatersrand was investigated. Criteria for the interhospital transport of ill neonates were formulated according to a literature review and they were validated. The quality of interhospital transport of ill neonates on the Witwatersrand was researched according to the formulated criteria. The case study method was used and was applied to neonates who were transported to a selected private- and provincial hospital by private- and provincial ambulance services between May 1987 and June 1987. Through the results of the study the researcher came to the conclusion that the interhospital transport of ill neonates on the Witwatersrand is inadequate. Recommendations which may contribute to the improvement of the transport system were made.

The work of nurses in the outpatient department belongs between discussed topics. The interplay and cooperation of all members of the medical team are especially important. Correct communication between all team members and communication with children and their accompaniment are also a matter of course. The aim of this diploma thesis is to map the work of a nurse in a comprehensive view in the outpatient area of the children's ward, the satisfaction of children and parents in the outpatient area of the children's ward and to suggest possible improvements for the outpatient sphere of the children's ward of České Budějovice a.s. The diploma thesis is processed by qualitatively quantitative investigation using semi-structured interviews, questionnaires and observations. The research group consisted of nurses, doctors, paediatric patients and their accompaniment at the children's ward, paramedics and the general public as well. The interviews were categorized and processed by the method of pencil and paper. Questionnaires were processed statistically. The hidden participating observation was focused on the collaboration and communication of nurses from outpatient department with other nurses, doctors, paramedics, children and their accompaniment; and it was also focused on the satisfaction of the children or their accompaniment at the outpatient department. The results of the work showed that the view of the work of the paediatric nurse is distorted both from the health care professionals and the general public, which means that the nurse is seen mainly as a nursing care provider. The results also showed the necessity of proper communication and knowledge of foreign languages. At the same time, the thesis was used to identify shortcomings or suggestions for changes in the paediatric outpatient department of the České Budějovice Hospital, including the satisfaction of patients and their accompaniment during visiting the department that depends on the time spent in the waiting room. Suggestions for improvement were drawn up, drafted and handed over to the children's ward management.

Problemformulering: Upprepade traumatiska upplevelser, oförutsägbara situationer, oregelbundna arbetstimmar, tidspress samt otillräcklig tid för återhämtning är bara några få anledningar som bidrar till att ambulanssjuksköterskor lider av stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Långa sjukskrivningar kan bli resultatet av den psykiska ohälsan. I dagsläget används flera metoder för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen men ändå är det ett stort problem. Genom att låta ambulanssjuksköterskorna själva berätta om vad de anser kan vara en möjlig metod för stressreducering kan problemet minska. Metod: En kvalitativ metod användes för att få en djupare förståelse inom det aktuella ämnet. Sex ambulanssjuksköterskor intervjuades, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där de fick berätta om vilka möjliga åtgärder de ansåg kunde minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Där togs teman fram som sedan användes i resultatet. Resultat: Respondenterna ansåg att det fanns flera områden där möjliga åtgärder kunde bidra till att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Sociala relationer, bra ledarskap, kontroll över schema, utbildning, erfarenhet och fritid var de områden där respondenterna ansåg att det fanns möjlighet till potentiella åtgärder. I vissa fall var det nya åtgärder som kunde implementeras och i andra fall var det redan aktuella åtgärder som behövde förbättras eller användas mer frekvent. Slutsats: Det finns flera åtgärder som kan visa sig vara effektiva för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Ett bra ledarskap i samband med gemensamt ansvar är essentiellt för att skapa en bra arbetsmiljö. Möjligheten till att eliminera all psykisk stress från arbetet ses som väldigt svårt, men genom möjliga åtgärder kan den minskas eller hanteras. Mer kvalitativ forskning kring detta ämne kan leda till fler svar. / Problem: Mental illness is common in ambulance nurses due to traumatic events, irregular working hours, pressure and lack of time for recovery. The result of these factors can be long-term sick leave. There are som actions already taken in todays ambulance service but the problem with work-related mental stress is still present. Method: Six ambulance nurses were interviewed to see what actions they thought could be used to reduce the work-related mental stress. The interviews were then analyzed by using a qualitative content analysis. Several themes were revealed that then were used in the result. Result: Several possible actions where was considered as useful to reduce the work-related mental stress. Social relationships, a good leadership, control over scheduling, education, experience and leisure time activities were areas where possible actions could be taken. In som cases there were new methods to reduce stress and in others there were already existing ones that could be expanded. Conclusion: Work related mental stress in ambulance nurses is something that will not disappear. But this study showed that there are possible methods that could help reduce and manage the mental stress. A good leadership seemed essential to create a good working environment were work-related mental stress was not common. More qualatative studies needs to be done regarding this subject and then there is a possibility to learn more methods wich can help ambulance nurses deal with the problem of work-related mental stress.

Det är en utmaning för ambulansorganisationen att möta det akuta vårdbehovet som förekommer i vårt skiftande samhälle. Det ställs ett ökat krav på ambulanssjuksköterskans bedömningsförmåga, för att vägleda patienten till fortsatt vård inom olika vårdnivåer på ett patientsäkert vis. Ambulanstransporter som ej är befogade är ett betydande problem. Inom Västra Götalandsregionen hänvisar ambulanssjuksköterskan patienter till alternativa färdsätt med vårdkedjan SAMBand. Målet är att frigöra ambulansresurser på ett patientsäkert sätt samt öka tillgängligheten av ambulansresurser i samhället. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patienten till ett alternativt färdsätt med hjälp av vårdkedjan SAMBand. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre ambulansstationer i glesbygden inom SÄS. Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera och intervjua ambulanssjuksköterskor. Antalet deltagare var 10 ambulanssjuksköterskor där yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 6 till 28 år. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskan beskriver en så kallad magkänsla och erfarenhet som viktiga vid hänvisning till alternativt färdsätt. Möjligheten att hänvisa till vårdcentraler i underlaget SAMBand saknades, ett ökat mandat att neka patienter önskades. Frustration förekommer när ambulanssjuksköterskorna blev tvungna att transportera patienter utan vårdbehov. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet spelar en betydelsefull roll vid patientbedömningen, vilket kunde betraktas som både positivt och negativt. Möjligheten om att neka patienter ambulanstransport som sista utväg bör vidare undersökas för att istället hänvisa till SAMBand. Det ses en fördel för både patienten och ambulansorganisationen av att inkludera vårdcentraler i SAMBand samt att underlaget bör tydliggöras.

<p>Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.</p><p>Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka var fokuserade på ett antal faktorer som förväntades kunna påverka trafiksäkerheten.</p><p>En tendens att se andra trafikanter som skyldiga för farliga situationer observerades, så väl som effekten olika uppdrag har på körningen, ett fenomen tidigare identifierat som ”red mist” (Dorn & Brown, 2003). Körningen ansågs vara ett känsligt ämne att kritisera och kollegors körstil sågs delvis bero på individuella skillnader. En påverkan på körningen av SOS Alarm påvisas samt att förarutbildningar nedprioriterats inom organisationen. En positiv attityd mot nationella riktlinjer som ett sätt att garantera förarutbildning observerades. Studien öppnar upp för ett flertal framtida studier vilka diskuteras.</p> / <p>Drivers of emergency vehicles (EV) are agents in the traffic system that by law are permitted to perform actions which are illegal for other road users. Not only can EV drivers legally drive above the speed limit, but they can also demand right of way by the use of warning lights and sirens. The lack of restrictions leaves the driving solely dependent on the judgment of each EV driver. Thus, the drivers should be well trained not just in driving skills but specifically in terms of risk assessment and self-assessment. However, there are no national guidelines in Sweden on training of EV drivers.</p><p>This study investigated the traffic safety norms among some ambulance drivers in Sweden. Semi-structured interviews were conducted focused on factors deemed important for traffic safety.</p><p>A tendency to attribute the reasons for risky situation to other drivers was found, as well as the presence of the condition dubbed “red mist” (Dorn & Brown, 2003). Driving was considered a sensitive matter in terms of critiquing and driving behaviour is partly attributed to individual differences. A positive attitude towards national guidelines was observed, as a way to ensure the sufficient EV driver training quality. A broader view of patient safety during pre-hospital health care is proposed to include EV transportation requirements.</p>

<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. <strong>Metod: </strong>Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). <strong>Resultat: </strong>Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= < 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=< 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. <strong>Konklusion:</strong> Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction: </strong>Well-functioning communication is essential for the success of rescue efforts at the scene of an accident. Problems in communication have proved to be a common occurrence in evaluations of serious incidents. Security of the patient might be adventured if there are problems in the flow of information between the actors in the chain of care. <strong>Purpose:</strong> The purpose of this study was to investigate paramedics’ experiences of the exchange of information within the medical service at the scene of accidents. The study was carried out to investigate if there were circumstances that aggravate or help the transfer of information. <strong>Method:</strong> A survey study among paramedics (n = 103). <strong>Result:</strong> Twelve percent perceived that communication of information worked completely satisfactorily. A total of 16.5 % of respondents felt well enough trained to lead the medical service at an accident scene and men felt significantly more often than women that they were well trained enough for the task (p= < 0,02). There were also significantly more men who felt confident in the roll as leader of the medical service(p=< 0,01).   <strong>Conclusion:</strong> Factors which make communication difficult included diminished trust in technical equipment and feelings of uncertainty in the roll of leader. Experienced personnel and leaders are seen as factors which positively affect communication. More studies concerning communication at accident scenes are needed and also validated scales for the measurement of communication skills.</p>

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.