Bakgrund: Akutsjukvård är den del av sjukvården som tar hand om patienter som har behov att skyndsamt få hjälp. Eftersom patienten är i en utsatt situation och kan sväva mellan liv och död, kan akutsjukvården anses vara en krävande arbetsplats för sjuksköterskan. Genom att undersöka och förstå patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård kan omhändertagandet av dessa patienter utvecklas och förbättras för att minska patientens lidande. Syfte: Undersöka patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Bemötandets betydelse, Informationens Betydelse och Trygghetens betydelse. Konklusion: När patienter blir akut sjuka eller skadade och hamnar i akutsjukvården är det viktigt att patienterna blir bemötta på ett bra sätt av sjukvårdspersonalen. Patienterna har även ett behov av att känna sig trygga och av information som är tydlig. Förbättringsarbeten inom dessa områden kan bidra till mer positiva upplevelser av att vårdas inom akutsjukvården. / Background: Emergency care is the part of medical care that is responsible for taking care of patients who need urgent help. Due to the reason the patient is in a vulnerable situation, emergency care can be considered a demanding workplace for the nurse. By investigating and understanding patients' experiences of being cared for in emergency healthcare, the care of these patients can be developed and improved to reduce the patients' suffering. Aim: To explore patients' experience of being cared for by emergency medical care. Method: A literature review with qualitative design based on nine scientific articles. Findings: Three themes were identified: Importance of being met, Importance of information and Importance of feeling safe. Conclusion: When patients become acutely ill or injured and end up in emergency medical care, it is important that they are treated well by the healthcare staff. Patients also have a need to feel safe and to receive clear information. Work of improvement within these areas can result in a more positive experience of being treated within emergency medical care.

Bakgrund - ambulanssjukvården representerar ofta det inledande mötet mellan vårdpersonal och patient, där det första intrycket kan ha en avgörande inverkan på hela sjukvårdserfarenheten för patienten. När en patient känner behov av sjukvård kan starka känslor som ensamhet, rädsla, nervositet och hjälplöshet uppstå. Inom ambulanssjukvården ställs höga krav, om det brister i bemötandet mellan patienten och vårdpersonalen kan det ha negativa konsekvenser på patientsäkerheten och den fortsatta vårdkedjan. Brister i bemötandet mellan patient och personal kan leda till försämrad kommunikation och information, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten, denna holistiska syn på vårdmötet kan ytterligare stärka kvalitén och säkerheten inom ambulanssjukvården, vilket i slutändan gynnar såväl patienter som vårdpersonal. Syfte - syftet var att beskriva patienternas upplevelse av ambulanspersonalens bemötande i Sverige. Metod - för att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt med systematiska ansats och med integrerad analys. Femton artiklar hittades som besvarade syftet, artiklar som togs med i studien var av kvantitativ, kvalitativ och mixad studiedesign. Resultat - när ambulanspersonalen bekräftade patienterna, hade förmågan att bemöta individuella behov, gav information och kommunicerade med patienterna beskrevs bemötandet som positivt. Bristande kommunikation och information och då patienterna kände sig objektifierade av ambulanspersonal beskrevs som negativa aspekter i bemötandet. Slutsats - kommunikation och information framhölls av patienterna som avgörande betydelse. Missnöje uttrycktes när patienter inte erhöll tillräckligt tydlig och adekvat information. En förmåga att etablera en känsla av välbefinnande genom en konstruktiv dialog fysisk beröring och förmåga att integrera empati medicinska expertis identifierades som central faktorer för att patienterna skall uppleva ett tillfredställande bemötande. / Background - emergency medical care often represents the initial encounter between healthcare professionals and patients, where the first impression can have a crucial impact on the entire healthcare experience for the patient. When a patient feels the need for medical care, strong emotions such as loneliness, fear, nervousness, and helplessness may arise. High demands are placed within emergency medical care, as deficiencies in the interaction between the patient and the healthcare personnel can have negative consequences on patient safety and the continuity of care. Deficiencies in the interaction between patient and staff can lead to impaired communication and information flow, which in turn can affect patient safety. This holistic view of the healthcare encounter can further strengthen the quality and safety within emergency medical care, ultimately benefiting both patients and healthcare professionals. Aim - aim of this study was to describe the patients' experience of the ambulance staff's treatment in Sweden Method - to answer the purpose of the study, the authors chose to conduct a literature review with a systematic approach and with integrated analysis. Fifteen articles were found that answered the purpose, articles that were included in the study were of quantitative, qualitative and mixed study design. Results - when the ambulance staff acknowledged the patients, had the ability to respond to individual needs, provided information and communicated with the patients, the response was described as positive. Lack of communication and information and when patients felt objectified by ambulance staff were described as negative aspects of the treatment. Conclusion - communication and information were emphasized by the patients as of crucial importance. Dissatisfaction was expressed when patients did not receive sufficiently clear and adequate information. The ability to establish a sense of well-being through constructive dialogue, physical touch, and the ability to integrate empathy with medical expertise were identified as central factors for patients to experience satisfactory treatment

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos den prehospitala patienten. Trots detta är det vanligt förekommande att smärtan underbehandlas eller inte behandlas alls. Underbehandlad smärta kan ha flera negativa konsekvenser för patienten på längre sikt, såsom kroniska smärtor och posttraumatiskt stressyndrom. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma och behandla patientens smärta för att lindra det lidande som uppstår i samband med skada eller sjukdom. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom prehospital akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes. Resultat: Sjutton artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Två kategorier med två underkategorier vardera identifierades. Flera externa och mellanmänskliga faktorer som påverkar hur väl patienten som omhändertas i den prehospitala akutsjukvården smärtlindras. Ambulanspersonalens utbildningsnivå, erfarenhet och tillgång till resurser som läkemedel och stöd från kollegor men också attityder och förmåga att bedöma smärta hos olika patientgrupper spelar en roll. Patientfaktorer som smärtbeteende och kommunikationsförmåga påverkar också smärtbehandlingen. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar patientens smärtlindring inom den prehospitala akutsjukvården, resultatet av denna litteraturöversikt ger en inblick i dessa. Ambulanspersonalens utbildning, erfarenhet och kunskap visade sig vara av betydelse för patientens smärtlindring och risken för oligoanalgesi, barn och personer med missbrukssyndrom visade sig vara särskilt utsatta grupper. Ambulanspersonalens inställning och attityder såväl som resurser, transporttid och vårdmiljö inverkar på smärtbehandling inom akut prehospital miljö. Aktiv fortbildning av ambulanspersonal gällande smärtbehandling och ett holistiskt omhändertagande utifrån patientens unika behov är av stor vikt för att uppnå effektiv smärtlindring och minskat lidande för patienter med akut smärta som omhändertas inom prehospital akutsjukvård. / Background: Pain is a common symptom in the prehospital patient. Despite this, it is common for the pain to be undertreated or not treated at all. Undertreated pain can have several negative consequences for the patient in the long term, such as chronic pain and post- traumatic stress disorder. The nurse has a responsibility to assess and treat the patient's pain in order to alleviate the suffering that occurs in connection with injury or illness. Aim: To examine factors that affect the patient's pain relief in prehospital emergency care. Method: A literature review with integrated analysis was conducted. Results: Seventeen articles were included in the literature review. Two categories with two subcategories each were identified. Several external and interpersonal factors that influence how well the patient cared for in the pre-hospital emergency medical care is relieved of pain. The ambulance staff's level of education, experience and access to resources such as medicines and support from colleagues but also attitudes and ability to assess pain in different patient groups play a role. Patient factors such as pain behavior and communication skills also affect pain management. Conclusion: There are several factors that affect the patient's pain relief in pre-hospital emergency care, the results of this literature review provide an insight into these. The training, experience and knowledge of the ambulance staff proved to be important for the patient's pain relief and the risk of oligoanalgesia, children and people with drug addiction proved to be particularly vulnerable groups. The attitude and attitudes of the ambulance personnel as well as resources, transport time and care environment influence pain management in the acute prehospital environment. Active continuing education of paramedics regarding pain management and holistic care based on the patient's unique needs is of great importance to achieve effective pain relief and reduced suffering for patients with acute pain who are cared for in pre-hospital emergency care.

Europe’s and the world’s security has worsened in the last couple years, and with that the possibility of war became a reality. Because of that Sweden’s civil defence system is going through a revival for the first time since the end of the Cold War. The civil defence system is tasked with making sure that societally important functions keep operating even in disasters and war. One of these is the healthcare system, which includes care in hospitals, at primary care facilities, and ambulances. The Swedish Emergency Medical Services are included in the civil defence system and thus their organisations need to work on contingency planning and preparedness efforts. In order to get an understanding of where this process is at the moment, a case study is conducted by interviewing personnel working within the EMS in Sweden. Themes are identified to showcase the level of preparedness and competency the Swedish EMS has now. The study is grounded in previous research and has identified significant topics like the low level of disaster preparedness among nurses, the long- and short-term consequences of working in dangerous conditions, and that training is possibly the most important when it comes to preparations. The interview materials are analysed by abductive thematic analysis and the results show that the Swedish EMS is not prepared to deal with war, and more resources and training is needed in order to achieve a desired level of preparedness.

Yes / Purpose The 999 ambulance call handler is critical in responding to emergency patient treatment; however, the call handlers are often a hidden component of the healthcare workforce and an under-researched group. The objective of this study is to understand stress triggers experienced by 999 ambulance call handlers that could lead to burnout and examine personal and organisational mechanisms and strategies which reduced the risk of burnout. Design/methodology/approach A single interview case study approach applying qualitative methods was undertaken. Participants were identified through a purposive sample of 999 ambulance call handlers with the Yorkshire Ambulance Service National Health Service Trust (UK). Participants were interviewed via telephone between July 2019 and September 2019. Findings In total, 18 staff participated in this study. Societal factors including public incivility and media representation and organisational factors, such as a demanding environment, lack of appreciation and career progression, training issues and protocols were key stressors. Organisational well-being services were helpful for some, but for others lacked accessibility and appropriateness. Positive public feedback and speaking with peers bolstered well-being. 999 ambulance call handlers suggested that sufficient breaks, co-design or feeding back on training and protocols and creating more informal opportunities to discuss ongoing everyday stressors as methods to reduce stress and burnout. Originality/value This paper explores a previously under researched area on stressors and potential burnout in 999 call handlers. This paper highlights the need for improved organisational support services and appropriate public and sector peer recognition of the role of ambulance 999 ambulance call handlers. / This research was funded by the University of Bradford Research Development Fund. This research was supported by Yorkshire Ambulance Service NHS Trust, and the National Institute for Health Research (NIHR) Yorkshire and Humber Patient Safety Translational Research Centre (NIHR Yorkshire and Humber PSTRC).

Bakgrund: Riksrevisionens statistik visar på en allt högre belastning på ambulanssjukvården i landet, detta har medfört att flera regioner infört rutiner för ambulanssjuksköterskan att bedöma det aktuella vårdbehovet hos patienterna för att hänvisa till rätt vårdnivå om det inte föreligger transportbehov med ambulans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ambulansstationer inom Region Norrbotten. Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera ambulanssjuksköterskor. Deltagarna var mellan 33 och 48 år och yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 8 och 20 år. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Erfarenheter, magkänsla och bemötande gav förutsättningar för bedömning, Att välja vårdnivå var tidskrävande men värt arbetsinsatsen, Patienter som transporteras utan vårdbehov skapar frustration, En förändring kräver information, utbildning och stöd i beslut. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna använde sig av intuition tillsammans med de befintliga rutinerna och kände sig då trygga med att bedöma och hänvisa patienterna till en annan vårdnivå. De saknade möjligheten till stöd av ambulansläkare för att underlätta vid bedömning och beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en begränsning att inte privata vårdgivare var anslutna till rutinen för att hänvisa patienter. Frustration uppstod när de var tvungna att transportera patienter utan vårdbehov.  Slutsats: För att kunna optimera akutsjukvårdens resurser så behöver rutiner ses över så att samtliga hälsocentraler i regionen ingår i “vårdstigen”. En ambulansläkare bör omgående rekryteras som ett stöd i ambulanssjuksköterskornas dagliga arbete och vid hänvisning av patienter till annan vårdnivå.

Project documentation in stage construction of the new building a four-storey residential building in,, Bystřice nad Pernštejnem " with establishment of the veterinary ambulance, and 7 bulit garages located in Bystřice Pernštejnem. Block of flats has 8 units. The building is designed as a regular block with projecting first Above ground floor south, north and east. The cladding is made from blocks SENDWIX system with external plastic contact insulation and window construction with triple glazing. The building has a flat roof. Conceptually, the building was designed as a passive house with the class of heat transmission through the building envelope A-very economical.

Elektrokardiogram (EKG) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för diagnostik i ambulanssjukvården. Att kunna tolka EKG korrekt är av vikt för att säkerställa en säker vård för patienten. Tidigare forskning om ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att tolka EKG saknas. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att tolka EKG i samband med prehospital vård. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer och induktiv ansats. Tolv intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet som resulterade i tre generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna erfar en personlig utveckling, ett organisatoriskt stöd och beaktar vårdmötet vid tolkning av EKG. Erfarenheten är att två olika dimensioner, den existentiella dimensionen och den strukturella dimensionen, påverkar ambulanssjuksköterskorna vid tolkning av EKG i samband med prehospital vård. Ett korrekt tolkat EKG kan ge patienten bättre förutsättningar för en god vård. Enligt ambulanssjuksköterskorna i studien tycks arbetslivserfarenhet ge mer kunskap inom EKG-tolkning, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Kontinuerlig utbildning inom EKG-tolkning kan troligtvis behövas. / Electrocardiogram (ECG) is a common aid for diagnostic work up in ambulance care. To be able to interpret the ECG correctly it is important to ensure a safe care for the patient. Previous research regarding ambulance nurses’ experience of interpretating the ECG is lacking. The aim with the study was to describe ambulance nurses’ experiences of interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. The study is of qualitative design with unstructured interviews and an inductive approach. Twelve interviews with ambulance nurses were carried out. Qualitative content analysis was used to analyze the findings which resulted in three generic categories with two to four subcategories each. The study showed that the ambulance nurses experience a personal development, an organizational support and consider the care meeting when interpretating ECG. The experience is that two different dimensions, the existential dimension and the structural dimension, affect the ambulance nurses when interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. A correctly interpretated ECG can give the patient better conditions for a good care. According to the ambulance nurses in the study work experience seem to give more knowledge in ECG-interpretation, which differs from previous research. Continuous education in ECG-interpretation is probably required.

Introduktion: I den moderna prehospitala akutsjukvården kan ambulansens och ambulanshelikopterns samverkan ha stor betydelse för den svårt skadade eller sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskor inom ambulansen och sjuksköterska/läkare från helikoptern/akutbilen upplevde kunde påverka teamarbetet i den prehospitala miljön. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer användes. 10 informanter från ett län i mellansverige inkluderades, fem kvinnor och fem män. Urvalet bestod i att informanterna skulle ha varit verksamma inom ambulansverksamheten i minst ett år samt ha erfarenhet av det prehospital samarbetet mellan ambulans och ambulanshelikopter. Intervjuerna spelades in, transkriberades till text och analyserades. Resultat: Studiens resultat presenterades i två teman med sju underkategorier. De två temana var: Ett dynamiskt teamarbete påverkas av tydliga roller och ett kontinuerligt förbättringsarbete och Teamarbete och kommunikation mellan kompetenserna i teamet. Konklusion: De olika rollerna vid teamarbetet har blivit tydligare med tiden och teamarbetet upplevdes ha blivit bättre med tiden. Hospitering och tid till övning beskrevs kunna optimera teamarbetet. Informanterna upplevde sig delaktiga i vården. Den prehospitala erfarenheten och bristen på den var av betydelse vid samverkan mellan enheterna. / Introduction: In the modern prehospital emergency care, ambulance and ambulance-helicopter's interactions play an important role for the severely injured or sick patients. Aim: The aim of the study is to examine what nurses in ambulance and nurse/doctor from the helicopter/emergency car experienced could affect the team work in the prehospital environment. Method: A qualitative descriptive content analysis of semi-structured interviews were used. 10 pieces of informants from a province in central Sweden were included five women and five men. The sample consisted of informants would have been active in the ambulance business for at least 1 year and have experience in the full spectrum of cooperation between ambulance and ambulance helicopter. The interviews were recorded, transcribed to text and analyzed. Results: The results of the study were presented in two themes with seven subcategories. The two themes were: A dynamic teamwork are influenced by clear roles and a continuous improvement and Team work and communication between the competencies of the team. Conclusion: The different roles in the cooperation has become clearer with time and team work was perceived to have become better with time. Site visits and time to exercise described to optimize teamwork. The informants perceived themselves involved in care. The prehospital experience and the lack of it was of importance to cooperation between units.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen". Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård. / Background: In order to provide a clear description from the patients' perspective regarding their experiences in the ambulance care and at the emergency department, it is important to consider their expectations of this service. An ambulance nurse must be able to show engagement and empathy, as well as the ability to interpret and predict patients' various needs. Objective: To describe patients' experiences of interactions and relationships in the ambulance care and in the emergency department. Methods: A litterature review with a systematic approach in which studies (n=20) with qualitative methods are included. The searches of the articles were made in the databases CINAHL and PUBMED. Results: The results are divided into three sections: firstly, the initial perceived response of the ambulance crew, secondly more than transportation in an emergency vehicle and finally how people are treated in the emergency department. Conclusion: When there is a need for emergency care, the ambulance service and emergency department of a hospital are the first instances patients come in contact with. The patient's experience of treatment and hospitality in these instances are crucial to, and affects how trust is developed for their continued care.