Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.

Litteraturvetaren Anders Öhman argumenterar för att använda sig av metoden somhan kallar för skugga intrigen. Skugga intrigen är en analysmetod som Öhman arbetatfram. Denna studie fokuserar på hur en gymnasielärare tillämpar metoden underdistansundervisning. I undersökningen användes observation som metod ochkompletterades genom intervjuer av undervisande lärare och fyra elever i klassen.Analysen visar på att intrigskuggning är en väl fungerande metod som går att tillämpa ien gymnasieklass. Arbetet har lett fram till följande slutsatser: Utmaningarna somuppstår vid tillämpningen av metoden är flera. Läraren måste anpassa Öhmansanalysmetod till styrdokumenten i läroplanen. Den observerade läraren i denna studiemåste införa boksamtal i smågrupper och i helklass samt, följa intrigen med eleverna ikronologisk ordning. Det är enklast att skugga intrigen muntligt vidgymnasieundervisning. Vissa av eleverna saknar litterära förkunskaper för att kunnaanalysera en novell.

The aim of this master thesis was to develop an analysis method which identifies the swelling cause of EPDM rubber gaskets. The method shall facilitate failure investigation of rubber gaskets used in plate heat exchangers which require both determinations of volatile and involatile compounds as well as polar and non-polar compounds. To achieve this goal a combination analysis method of Headspace Gas chromatography Mass spectrometry (GC-MS) and liquid-liquid extraction Fourier Transform Infrared spectroscopy (FT-IR) was chosen. Three extraction fluids were tested to extract the compounds from the EPDM rubber: tetrahydrofuran, 2-propanol and supercritical carbon dioxide. The analysis method was first tested on EPDM rubber samples swelled in four known solvents with different volatility and polarity (hexane, acetic acid, 1-octanol and pentadecane). Then it was tested on EPDM rubber samples swelled in three different mixtures of these four solvents and finally on two EPDM gaskets, swelled by unknown media, that were being assessed in an actual failure investigations. The analysis method was successful in identifying compounds which caused EPDM rubber gaskets to swell but not in a way as it was supposed to. The FT-IR analysis could not be used to identify compounds in a mixture because the spectra of mixtures are very difficult to analyze. However the FT-IR results complimented the results from the GC-MS analysis which due to a poor search database was not good enough to determine the exact composition of the swelling agents by itself. The liquid extraction also gave useful information about how much swelling agents that were absorbed by the EPDM gasket. Tetrahydrofuran and 2-propanol were the most effective for extraction of the solvents. However, supercritical carbon dioxide was very good for selective extraction of non-polar compounds. The method detected both polar and non-polar compounds but non-polar compounds with low boiling point were not detected. It did not interact strongly enough with the GC-column used in this trials, because the polarity of the column was not sufficient. The method detects both volatile and involatile compounds. But to be sure that all volatile swelling agents were detected a special sample handling technique must be developed. To improve the analysis method it is suggested that the method is developed so that only GC-MS analysis is needed. This is accomplished by further GC-MS analysis with other GC-columns and better search databases. It is also suggested that the method is developed so that it is not only a qualitative analysis method but also a quantitative analysis method.  In that way it can be used as a much more effective tool during failure investigations. / Syftet med det här examensarbetet var att ta fram en analysmetod för att identifiera svällningsorsaker i EPDM gummipackningar. Metoden utvecklades för att underlätta haveriutredningar av havererade gummipackningar använda i plattvärmeväxlare. Kraven man kan ställa på en sådan metod är att den har ett brett detektionsområde där både polära och opolära föreningar samt lättflyktiga och svårflyktiga föreningar kan analyseras. För att uppnå dessa krav utvecklades en analysmetoden som bestod av en kombination av headspace Gas Kromatografi-Masspektrometri (GC-MS) och vätske-vätske extraktion Fourier Transform-Infraröd spektroskopi (FT-IR). Tre olika extraktionsvätskor testades för att extrahera ut de ämnena som svällt EPDM gummipackningen (2-propanol, tetrahydrofuran och superkritisk koldioxid). Analysmetoden testades först på EPDM packningar som svällt i fyra olika kända lösningsmedel med varierande kokpunkt och polaritet (hexan, ättiksyra, 1-oktanol och pentadecane). Därefter testades metoden på EPDM packningar som svällt i blandningar av dessa kända lösningsmedel och slutligen testades metoden på två EPDM packningar som havererat i plattvärmeväxlare.   Resultaten visade att analysmetoden fungerade för att identifiera ämnen som orsakat svällning i EPDM packningar men inte på det sätt som metoden från början var tänkt att fungera. FT-IR kan inte användas för att analysera de ämnen som inte detekteras med GC-MS. Detta beror framför allt på att det är väldigt svårt att identifiera ämnen i blandningar med FT-IR. Det visade sig dock att resultaten från FT-IR kunde användas för att komplettera resultaten från GC-MS (som var för dåliga på grund av en dålig sökdatabas). Resultaten från vätske-vätske extraktionen gav även användbar information om hur mycket ämnen som absorberats av packningen. Av de tre extraktions vätskor som testades var 2-propanol och tetrahydrofuran mest effektiva för att få ut de ämnen som svällt EPDM packningen. Den superkritiska koldioxiden var inte alls lika effektiv men var och andra sidan bättre om en mer selektiv extraktion av opolära ämnen önskades.   Analysmetoden detekterade både polära och opolära ämnen men opolära ämnen med låg kokpunkt detekterades inte. För att dessa ämnen ska detekteras måste en annan sorts kolonn med mer opolär stationärfas användas i GC-MS. Metoden detekterar även lättflyktiga och svårflyktiga ämnen. Men för att vara säker på att samtliga lättflyktiga ämnen som har orsakat svällningen i EPDM packningen detekteras måste en särskild provhanteringsmetod utvecklas. Detta för att säkerställa att inga ämnen lämnat packningen innan analys av EPDM packningen.   För att förbättra analysmetoden ytterligare föreslås att metoden utvecklas så att den enbart kan genomföras med GC-MS. Detta bör göras genom fler GC-MS analyser med andra sorters kolonner samt med andra bättre sökdatabaser. Det föreslås även att metoden utvecklas så att den förutom kvalitativ bestämning av ämnen som orsakat svällning även kvantitativ bestämma sammansättningen av ämnen i EPDM packningen. På så sätt fås ett ännu bättre analysverktyg vid framtida haveriutredningar.

Användbarhet och användarupplevelser spelar en stor roll för företag på digitala marknaden. Inte minst för mindre företag som anställer en webbyrå som utvecklar hemsidan åt kunden och sedan drivs enskilt av ägaren. Efterfrågan på ett gränssnitt med hög användbarhet har ökat, och att kunna analysera användbarheten på sin egna e-handel på ett effektivt sätt är viktigt för småföretag. Denna studie ska undersöka en kostnads- och tidseffektiv analysmetod för småskaliga e-handelssidor. För att svara på frågeställningen kommer arbetet utgå från två vedertagna analysmetoder som kommer testas på företaget Bernt i Lunds hemsida. Metoderna är Nielsens 10 Heuristiker och Bekker & Merwe’s analysmetod. Dessa kommer sedan utvärderas utifrån antal identifierade problem, typ av problem, generella/e-handelsspecifika problem samt strukturen av metoderna. Detta ligger sedan till grund för en egen framtagen metod som är anpassad till småskaliga e-handelssidor likt Bernt i Lund.  Resultatet börjar med att presentera resultaten från båda metoderna för sig. Bekker & Merwe’s metod gav hemsidan ett helhetsbetyg på 62,25 på en skala -160 till 160. Nielsen’s Heuristiska test lyckades identifiera 52 stycken unika problem på hemsidan. Sedan presenteras det slutgiltiga resultatet i form av en ny analysmetod som är baserad Nielsen’s Heuristiska metod som appliceras på ramverket från Bekker & Merwe’s metod. Den nya metoden testades och lyckades identifiera 109 stycken unika problem på sidan. Slutsatsen vi kan dra är att den nya analysmetoden är mer effektiv för Bernt i Lunds hemsida för att identifiera fler stora och små problem samt tiden det tar att finna problem.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka clownens betydelser i konstnären och regissören Alejandro Jodorowskys psykomagiska autobiografi Poesía sin fin (2016). Uppsatsen önskar även vidga förståelsen av hur filmmediet kan användas som verktyg för att bearbeta emotionella skador och trauman. Filmmediet inrymmer möjligheter att skapa bilder som kan beröra oss på många olika plan. Jodorowsky använder mediet specifikt för att skapa psykomagiska akter, akter som skapar möjlighet för läkning. De två karaktärer som Jodorowskys egen person pendlar mellan i sin autobiografi Poesía sin fin är poeten och clownen. Clownen kommer här att undersökas då han står i tydlig kontrast mot den poet som är Jodorowskys vardagliga alter ego i resten av filmen. Genom ett analysera två scener i Poesía sin fin kommer jag besvara frågorna:Vad representerar clownen i scenerna ”Mötet med Zanahoria” och ”Cirkus”?På vilka sätt bidrar clownfiguren till Jodorowskys läkningsprocess?

The purpose of the essay was to analyse and compare four illustrations, two by John Tenniel and two by Tove Jansson, with each other. But also connect the illustrations with the era and with its painter’s personal context. The methods used in this essay was hermeneutic and Panofskys iconological analysis method, the first one with finding sources and the second, to see more sides of the illustrations. Material or sources was primarily two versions of the book Alice in Wonderland, the original from 1865 and the second one from 1966. Narrative analysis was used to put the illustrations into their context with the texts and books. The conclusion of the essay is that Tenniel and Jansson both did their own thing with the illustrations, they both used different techniques and the publishing of the two books were different because of the developments since the first book was published. They both had free hands in their depiction, which made it easier for them to do their own interpretations of the characters and the environment.

Denna studie har en fenomenologisk ansats och syftar till att undersöka och beskriva arbetsmarknaden för auktoriserade dramapedagoger i Sverige. Studien har genomförts genom triangulering med tre insamlingsmetoder: en kvantitativ web-baserad enkätundersökning där 113 RAD-medlemmar svarat, en kvalitativ mailintervju av utbildare på två dramapedagogutbildningar och ett kvalitativt fokussamtal med fem dramapedagoger. Materialet har analyserats fenomenologiskt med inspiration från främst Giorgis analysmetod. Resultatet visar att kommunala kulturskolan är den största enskilda arbetsgivaren för dramapedagoger och att dramapedagoger utanför kulturskolan finns anställda i många områden, dock inte alltid med titeln dramapedagog. Studien visar även att få dramapedagogtjänster utannonseras och att den vanligaste vägen till en dramapedagogtjänst går via kontakter/nätverk eller att omforma en befintlig tjänst alternativt frilansa/starta eget. Studien visar att trots svårigheter att hitta en heltidsanställning som dramapedagog upplever dramapedagoger en stor efterfrågan på och ett stort behov utav sin kompetens.

Detta är ett konstnärligt examensarbete där jag utforskar den grafiska linjen, en kvalitativ analysmetod som kartlägger musikens struktur, instrumentering, arrangemang och ljuddesign i en DAW. Arbetet utförs genom en kombination av musikproduktion, analys och teoretisk undersökning. Med fokus på elektronisk dansmusik (EDM) och dess snabba utveckling inom populärkulturen, analyserar jag tre EDM-låtar med den grafiska linjen i Ableton Live och skapar tre nya låtar baserade på dessa analyser. Syftet är att främja musikalisk praxis genom att identifiera viktiga processer och händelser i musiken samt att skapa verktyg för musikproduktion. Den grafiska linjen är en metod som har sitt ursprung i mitt behov att upptäcka mönster i den musik jag arbetar med. Genom denna forskning har jag kunnat artikulera min arbetsprocess och mina insikter i användningen av musikaliska mallar. För att fördjupa förståelsen av den grafiska linjens tillämpning inom EDM har jag integrerat tidigare forskning om tonalitet, rytm och andra musikaliska aspekter inom genren. Denna forskning bidrar till studien av elektronisk dansmusik och ger perspektiv på användningen av den grafiska linjen som ett verktyg för musikalisk utforskning och skapande. / In this artistic thesis project, I explore the graphic line, a qualitative analysis method that maps the structure, instrumentation, arrangement, and sound design of music in a DAW through a combination of music production, analysis, and theoretical inquiry. By focusing on electronic dance music (EDM) and its rapid evolution within popular culture, I analyzed three EDM tracks using the graphic line in Ableton Live and created three new tracks based on these analyses. The aim is to promote musical practice by identifying key processes and events in music and creating tools for music production. The graphic line is a method that originates from my need to discover patterns in the music I work with. Through this research, I have been able to articulate my workflow and insights into the use of musical templates. To deepen understanding of the graphic line's application within EDM, I have integrated previous research on tonality, rhythm, and other musical aspects within the genre. This research contributes to the study of electronic dance music and provides perspectives on the use of the graphic line as a tool for musical exploration and creation.

<p>History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that:</p><p>The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1]</p><p>Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "<em>the</em> <em>lying sagas were the funniest</em>."</p><p>Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils.</p><p>This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction.        The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching.</p><p>[1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=</p><p> </p> / <p>Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:</p><p> </p><p>Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]</p><p> </p><p>Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2].</p><p>Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever.</p><p>Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser.</p><p>Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska <em>källor </em>och populärkulturens <em>historiska länkar</em><em><strong>[3]</strong></em>. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen.</p><p>[1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=</p><p>[2] Lönnroth<em> </em>(2006) <em>Njals saga</em>: 12</p><p>[3] Se rubrik: <em>2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.</em></p><p> </p>

History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that: The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1] Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "the lying sagas were the funniest." Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils. This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction.        The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching. [1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= / Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:   Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]   Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2]. Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever. Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser. Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska källor och populärkulturens historiska länkar[3]. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen. [1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= [2] Lönnroth (2006) Njals saga: 12 [3] Se rubrik: 2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.