Forskning tyder på att det finns brister kring anmälningsskyldigheten då aktörer som är skyldiga att anmäla inte gör det i den utsträckning som de borde. Studien syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever samverkan med socialtjänsten gällande anmälningsskyldigheten samt hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs fungera. Studien som vi har genomfört utgår ifrån en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer, vilka har genomförts i två olika kommuner. Studien har en hermeneutisk ansats då den syftar till att tolka skolkuratorernas upplevelse och bidra till ökad förståelse av det studerade området. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av samverkan och kommunikations teori samt tidigare forskning kring området. Utifrån studiens resultat visar det sig att det finns en rädsla för att kuratorerna ska förvärra situationen för barnet om de gör en anmälan. Enligt lagen ska de anmäla så fort det finns en misstanke om att ett barn far illa, men där finns det fortfarande saker att jobba på. Studien visar på att det finns förutsättningar för en god samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Dock finns det möjlighet till förbättringar kring både samverkan och kommunikation i form av mer gemensamma möten och digitaliserade orosanmälningar.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.

This scientific essay describes a story of my professional experience. I am a future leisure-time teacher who sketches an event that shows how a mother of a student turns up with a visible bruise around her eye upon handing over her child. This causes a strong concern in my body, and there I make a report of the event with the help of feeling of power and visible signs. This leads to the student moving from the place and changing the school. This story that is experienced by the reader is a situation of how the student lived with violence in close relationship.  The theoretical perspectives that reinforce this essay are: the obligation to report, interculturality, the preschool's democracy, culture, cross-cultural, practical knowledge and violence. The results show that, using the theoretical perspectives contained in this scientific essay, a free-time teacher can create understanding and build on new experiences about similar situations.

I den här c-uppsatsen undersöker vi hur personal inom LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vad som inverkar på personalens arbete med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Personal inom LSS-verksamheten måste förhålla sig till de riktlinjer och regler som LSS-lagen säger. Däremot är LSS-lagen komplex och inte tydlig om vad som kan ses som ett missförhållande och detta kan leda till svårigheter för personal i sitt arbete att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. För att besvara vår studies syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera empirin har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, kunskap, interaktion mellan individer och Lipskys teoretiska begrepp om gräsrotsbyråkrater använts. Resultatet av studien visar att LSS-personal är införstådda i sin anmälningsskyldighet och att de har kunskap om vad en avvikelse och lex Sarah anmälan är. Däremot fanns det en osäkerhet hos LSS-personalen vart gränsen går mellan en avvikelse och lex Sarah anmälan pga. att det saknas kunskap och att LSS-lagen är komplex. LSS-personalen belyser att det finns både möjligheter och svårigheter med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar i deras arbete. De möjligheter och svårigheter personalen nämner är kunskap och utbildning, stöd från ledning och arbetskollegor, relationen till chefen och arbetskollegor, personalens normer och värderingar, resurser och kvalitetssäkra verksamheten. / In our bachelor essay we research about how professionals in LSS-residents look at their obligation to give notice on what impact on the professional’s work with writing deviations and lex Sarah reports. Professionals´ who work within LSS-residents must adhere to the guidelines and rules that the LSS-law say. However, the LSS-law is complex and not obvious what can be seen as a bad condition and this can lead to difficulties for staff in their work to write deviations and lex Sarah reports.In order to answer the research questions of and issue we have used qualitative research method with semi structured interviews. To analyze the empirical material, the theoretical concepts acting space, knowledge, interaction between individuals and Lipsky´s theoretical concepts about the street-level bureaucracy have been used. The result of the study shows that professionals´ who work within LSS-residents are aware of their obligation to report and that they have knowledge of what a deviation and lex Sarah report is. However, there was an uncertainty among the professionals´ who work within LSS-residents where the limit goes between a deviation and lex Sarah report due to that there is no knowledge and that the LSS-law is complex. Professionals´ who work within LSS-residents highlights that there are both opportunities and difficulties in writing deviations and lex Sarah reports in their work. The opportunities and difficulties the staff reported on are knowledge and education, support from management and work colleagues, the relationship with the manager and work colleagues, the staff's norms and values, resources and quality assure the work.

Det här är en kvalitativ studie med utgångspunkt i berättelser om upplevelser och erfarenheter av orosanmälningar hos professionella med anmälningsskyldighet inom förskola och BVC. Studien har med hjälp av semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt gett nya tolkningar och ökad förståelse för de professionellas upplevelser och processen med orosanmälningar. Goffmans teori om social interaktion och Hasenfelds teori om relationsskapande i människobehandlande organisationer har bidragit till att vi har kunnat skapa ett djup i våra tolkningar, samt till att kunna nå förståelse för hur olika upplevda hinder spelar in i de professionellas anmälningsbenägenhet. Utifrån en hermeneutisk tematisk analys har vi i resultatet kunnat identifiera ett antal olika teman i de professionellas upplevelser kring orosanmälningar. Dessa teman berörde arbetet i att identifiera barn som far illa, att välja att inte göra en orosanmälan, professionellas relationer till föräldrar och deras reaktioner på orosanmälan, samt de professionellas behov av stöd i arbetet. Studiens resultat visar på att det finns kopplingar mellan de professionellas anmälningsbenägenhet och en rädsla inför att göra en felaktig orosanmälan. De professionella har ett stort behov av stöd främst från kollegor och chefer och upplevelsen av att inte vara ensam om att göra en orosanmälan ökar anmälningsbenägenheten. Vår studie syftar till att ge en ökad förståelse för de svårigheter som de professionella upplever vid orosanmälningar.

Background: Children with disabilities are a particularly vulnerable group of being exposed to violence and abuse. Nurses play a key role in identifying children who are exposed to violence, or who are at risk of doing so. Despite this, several studies show that nurses underreport violence against children based on the Social Services Act, and that there are several factors that influence them not to report despite their legal obligation to report. Aim: The aim of the study was to investigate whether pediatric nurses, based on their specialist training, could identify signs of violence against children with disabilities, and whether they reported this in accordance with the law of mandatory reporting. An additional purpose was to investigate which factors influenced the pediatric nurses in a possible decision not to report. Method: The study design was a mixed method that integrated quantitative and qualitative data, which were collected through a questionnaire. The sample consisted of pediatric nurses who were recruited from the University Children's Hospital in Uppsala. The theoretical framework of the study was the child perspective, which is a central concept for the pediatric nurse's profession. Results: The results showed that the pediatric nurses often had a good ability to identify violence against children with disabilities. However, having identified violence was not always sufficient for a report of concern to be made. There were factors that both consciously and unconsciously influenced the pediatric nurses in their decision not to report a concern.Conclusion: There were few pediatric nurses who always reported a concern when they identified signs of abuse against children with disabilities, and several factors influenced the decision. When the pediatric nurses misinterpreted or did not identify signs of violence, or when the situationen was seen from the parents' perspective rather than the child's it may indicate a lack of a child perspective.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några lärare vid grundskolans senare års erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmälningsskyldighet. Denna information är tänkt att påvisa hur arbetet bedrivs på olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lärarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhållande till socialtjänstlagen. Metoden som använts för insamling av empiri är kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av aktuell forskning inom området samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna utgår ifrån sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkänsla då de uppmärksammar indikationer på att en elev far illa. Ingen utav intervjupersonerna känner till hur lärarprofessionens anmälningsskyldighet regleras i socialtjänstlagen. Någon kunskap inom problemområdet har lärarna varken tillägnat sig genom sin lärarutbildning eller genom kompetensutveckling på arbetsplatsen. Trots dessa brister påvisar studien att lärarna ser vikten av detta arbete då lärare möjligen spelar den viktigaste rollen i uppmärksammandet av vilka barn i samhället som far illa. Lärarna påtalar ett personligt ansvar utöver det juridiska ansvaret. Professionen och den egna moralen vävs samman vilket resulterar i att somliga lärare drivs mer av ett personligt ansvar och engagemang än av det juridiska ansvaret. Slutsatsen efter att ha tagit del av några lärares erfarenheter inom ämnet är att kunskapsavsaknaden bland lärare är stor, vilket antyder att lärares anmälningsskyldighet inte fungerar som barns yttersta skydd.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga.

We wanted to examine the knowledge preschool teachers have about the mandatory reporting when children are being maltreated. We have used the Attachment theory and the Communication theory in our study to help us analyse the results. Qualitative method was used in our study made with interviews from a couple of preschool teachers of their knowledge about the mandatory reporting about maltreatment of children. Some of these answers may explain why preschool teachers reports the least amount of the cases brought to attention among other professions such as police, teachers, nurses etc. Some of the results were; they already had a good relation to the children´s parents and therefore were split in loyalty, some of the preschool teachers have had a bad experience before with threatening parents and let it influence their decision to report, others have said that both families and the preschool teachers lived near the preschool which made everything more difficult, even so in a smaller town, where everyone knows each other. Of course, this is only a couple of preschool teacher´s experiences and perceptions about the mandatory reporting about maltreatment of children, and therefore do not represent all preschool teachers in Sweden.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten.