Tumor suppressor genes play a role as a growth regulator and a gatekeeper of a cell. Their inactivation is often detected in malignant tumors. Identification of novel tumor suppressor gene candidates may help to further understand tumorigenesis and aid in the discovery of a new treatment leading toward cure of cancer. This PhD research project aimed to understand functional significance of a novel tumor suppressor gene candidate, myosin IC (MYO1C) and to identify potential interaction(s) of the MYO1C protein with key components of the signaling pathways involving in cancer development. In an experimental rat model for endometrial carcinoma (EC), detailed molecular genetic analysis of a candidate tumor suppressor region located distal to the tumor protein 53 (Tp53) suggested the myosin IC gene (Myo1c) as the best potential target for deletion of the genetic material. The question arising was whether and how MYO1C could function as a tumor suppressor gene. By using qPCR, Western blot or immunohistochemistry analyses, we examined MYO1C protein level in panels of well-stratified human colorectal cancer (CRC) and EC respectively. We found that MYO1C was significantly down-regulated in these cancer materials and that for the EC panel, the observed down-regulation of MYO1C correlated with tumor stage, where tumors at more advanced stages had less expression of MYO1C. In cell transfection experiments, we found that over-expression of MYO1C significantly decreased cell proliferation, and silencing MYO1C with siRNA increased cell viability. Additionally, knockdown of MYO1C impaired the ability of cells to migrate, spread and adhere to the surface. Recent published studies suggested a potential interplay between MYO1C and the phosphoinositide 3-kinase (PI3K)/AKT pathway. To examine this hypothesis, we analyzed the expression and/or activation of components of the PI3K/AKT and RAS/ERK signaling pathways in vivo in CRC samples, and in vitro in cells transfected with the MYO1C gene expression construct or MYO1C-targeted siRNA. To identify other potential pathways/ mechanisms through which MYO1C may exert its tumor suppressor activity, we additionally performed new sets of MYO1C-siRNA knockdown experiments. At different time points post transfection, we performed microarray global gene expression experiments followed by bioinformatics analysis of the data. Altogether, the results suggested an early PI3K/AKT response to altered MYO1C expression. We additionally identified several cancer-related genes/pathways with late response to MYO1C knockdown. All things considered, the identification of MYO1C-expression impact on cell proliferation, migration, and adhesion in combination with its interplay between several cancer-related genes and signaling pathways provide further evidence for the initial hypothesis of a tumor suppressor activity of MYO1C. / Cellular, Molecular and Functional Characterization of the Tumor Suppressor Candidate MYO1C

KRY hjälper människor som behöver vård genom digitala möten. Efter vårdmötet kan patienter ge omedelbar feedback. Det fanns inget system för uppföljning när patienter hade lämnat ett enstjärnigt lågt betyg efter ett möte - en så kallad “bad review”.  Övergripande syftet med förbättringsarbetet var att utveckla en bättre service och erbjuda bättre vårdmöten i framtiden. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av ett system för uppföljning av missnöjda patienter som använt digital vård. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.  Orsak till klagomål inom digital vård har inte skiljt sig nämnvärt i jämförelse med klagomål inom fysisk vård. Medarbetare upplever att arbetet med att ringa bad reviews gav nöjda patienter och en känsla av att göra ett gott arbete samt att det fanns vinster med arbetssättet både för patienter samt för företaget.  Studien har visat att uppföljning av patienter som lämnat bad reviews uppfattas som något positivt för både patienter och de som ska utföra uppföljningarna. Rapportering av förslag från patienter för förbättringar av tjänsten/produkten har skett och fått resultat. / KRY helps people who need healthcare through digital meetings. After the appointment patients can give instant feedback about their experience. There was no system to do follow-ups when patients have left a bad review after a meeting. The overall aim of the improvement work was to develop a better service and to offer better meetings in the future. The purpose of the study was to investigate employees' experiences of a system for monitoring dissatisfied patients who have used digital care.   The improvement work was carried out according to Nolan's improvement model. The study was a qualitative interview study with an inductive approach.  Reasons for complaints in digital care have not differed significantly in comparison with physical care. Employees feel that the work of calling bad reviews gave satisfied patients and a feeling of doing a good job. There was an experience of gains both for the patients as well as for the company.  This study has shown that follow-up of patients who left a bad review is perceived as something positive for both patients and those who will perform the follow-ups. Reports of suggestions from patients for improvement of the service/product has been done and got results.

Objectives: To explore if joint mobility, as a measure of connective tissue quality, could be a predictor for pregnancy-related low back pain after pregnancy and to evaluate local corticosteroid injection treatment in women with persistent pelvic girdle pain long after childbirth. Material and methods: To investigate joint mobility in relation to pain, 200 women were examined repeatedly from early pregnancy until three months after delivery. Their mobility in left fourth finger abduction in early pregnancy was compared with clinically assessed low back and pelvic pain 3 months after delivery. To evaluate local corticosteroid injection treatment, 36 women with persistent PGP were included in a randomised controlled trial (RCT) and randomised to either corticosteroid injection or saline injection on one occasion at the ischial spine bilaterally, with a follow-up after four weeks. In both studies, the women were asked about obstetric history, to complete a pain drawing, estimate their level of pain on a visual analogue scale (0-100) and estimate how they manage their everyday activities on a questionnaire, Disability Rating Index (DRI). In the RCT, the 36 women also completed Short Form 36 (SF-36), a quality of life questionnaire, six-minute walk test (6MWT), and isometric trunk flexion and extension were examined. Results: Women with low back and pelvic pain three months after pregnancy had increased finger laxity in early pregnancy. The larger the finger angle and the more pregnancies, the greater the risk of low back and pelvic pain after pregnancy. In the RCT, at follow-up, the women who received corticosteroid injection treatment improved in walking ability, estimated physical ability and isometric trunk extension more than those who received saline injections. Conclusions: Increased joint mobility, as measured by finger joint mobility, together with the number of previous pregnancies, may be an indicator of low back and pelvic pain postpartum. One single corticosteroid injection treatment to intra-pelvic structures improved function in women with persistent PGP which may indicate a source of pain.

Abstrakt  Bakgrund: En allmän uppfattning är att stretching kan påskynda musklernas förmåga till återhämtning, underlätta inlärning av rätt teknik samt minska risken för överbelastningsskador i vissa idrotter (1). Det har presenterats motstridiga resultat om hur statisk stretch påverkar senor samt på de muskulära komponenterna i muscle-tendon unit (MTU). En del studier har visat att statisk stretching (SS) minskar styvheten i MTU och/eller ökar senans slakhet (4,5), vilket i sin tur leder till sämre kraft produktion och en långsammare muskelaktivering (6). Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska vetenskapliga artiklar gällande effekten av hur statisk stretch kombinerat med uppvärmning påverkar höjden i ett vertikalhopp hos friska unga vuxna, mätt i centimeter med hjälp av hoppmatta. Metod: Litteratursökningen genomfördes via databasen PubMed och nio artiklar inkluderades enligt kriterierna för PICO (Population, Intervention, Control & Outcome). Artiklarna granskades sedan via granskningsmallen PEDro-scale i syfte att skatta studiekvaliteten. Därefter betygsattes evidensstyrkan via SBU:s metod GRADE. Resultat: Tre av studierna konkluderar en minskning av vertikalhöjden efter stretching medan resterande sex studier fann ingen signifikant skillnad. Den sammanlagda evidensgraden av vilken effekt statisk stretchs har på vertikalhopp bedöms som begränsad. Konklusion: Efter granskning av de nio inkluderande artiklarna går det ej att säkerställa att statisk stretching påverkar utfallet av ett vertikalhopp. Hur durationen av statisk stretch kombinerat med uppvärmning påverkar höjden i vertikalhopp är ett område där det behöver bedrivas ytterligare forskning. / Abstractz Background: The general perception is that stretching can accelerate the muscles ability to recover, facilitate the learning of correct technique and reduce the risk of overuse injuries in certain sports (1). Conflicting results have been presented on the effects of static stretching on the tendons as well as on the muscular components on the muscle-tendon unit (MTU). Some studies have shown that static stretching (SS) reduces the stiffness of the MTU and/or increases the tendon slackness (4,5), which in turn results in poorer force production and slower muscle activation (6). Purpose: The purpose of this study was to systematically review scientific articles regarding the effect of how static stretching combined with a warm-up effects the height in a vertical jump in healthy young adults, measured in centimeters using a jumping mat.  Method: The literature search was performed on the database PubMed and nine articles were included according to the criteria for PICO (Population, Intervention, Control & Outcome). The articles were reviewed by PEDro-scale in order to assess the study quality. Thereafter the strength of evidence was assessed by SBU's method GRADE. Results: Three of the included studies conclude a reduction in vertical height after static stretching while the remaining six studies found no significant difference in jump height. The total evidence grading on the effect of static stretch on vertical jumps I assessed as a limited basis. Conclusion: After a review of the nine included articles it is not possible to come to a definitive conclusion that static stretching affects the outcome of a vertical jump. How duration of static stretching combined with warm-up affects the height in vertical jumps is an area where further research needs to be conducted.

SAMMANFATTNING Det finns ett stort behov av psykosociala insatser för personer med afasi (PMA); docksaknar många logopeder kunskap om logopedisk psykosocial intervention för PMA. Enkunskapsöversikt i ämnet vore därför önskvärt. Syftet med studien är att sammanställaresultat från tidigare studier om hur logopeder arbetar kliniskt med psykosocialintervention för PMA. Studien är en litteraturöversikt och litteratursökningen utfördesmellan september och oktober 2020 i ett flertal databaser. Artiklarna behövde uppfyllaspecifika kriterier för att inkluderas. Åtta artiklar identifierades, varav tre beskrev tvåolika psykosociala interventioner för PMA. Resterande fem studier beskrev logopedersanvändning och inställning till psykosocial intervention. Psykosocial interventiontillämpades genom olika metoder inklusive psykoterapeutiska metoder; få renodladepsykosociala metoder identifierades. Resultaten visade att det finns en osäkerhet blandlogopederna gällande psykosocial intervention på grund av kunskapsbrist och oklarheteri arbetsfördelning mellan kurator, psykolog samt logoped. Vidare beskrevs en oklarhetgällande begreppet och definitionen av logopedisk psykosocial intervention. Samtligastudier kvalitetsgranskades och de två interventionsmetodernas evidensnivå bedömdes;båda interventionsstudierna visade på otillräcklig evidens. / ABSTRACTThere is a great need for psychosocial interventions for people with aphasia (PWA);however, many speech-language pathologists (SLP) lack knowledge about psychosocialintervention for PWA. Therefore, a comprehensive overview about the subject isrequired. The aim of this study is to compile and critically examine results fromprevious research about SLPs’ clinical work within psychosocial intervention for PWA.The study is a literature review, and the literature search was conducted duringSeptember and October 2020 using several databases. The articles needed to fulfillspecific criteria to be included. In total, eight articles were identified; three of themdescribed two psychosocial interventions for PWA, the remaining five studies describedhow psychosocial intervention is managed by SLPs and their attitude towardaddressing psychosocial needs for PWA. Psychosocial intervention was applied throughvarious methods, including psychotherapeutic methods, few pure psychosocial methodswere identified. The results indicate that the SLPs had low confidence due to lack ofknowledge and uncertainty of work allocation between counselor, psychologist andSLP. Furthermore, an ambiguity was described regarding the concept and definition ofpsychosocial intervention. The studies quality and the strength of the evidence wereassessed, both intervention studies showed insufficient level of evidence.

BakgrundPatellaluxation är en vanlig traumatisk knäskada hos yngre och kan leda till skada på det mediala patellofemorala ligamentet (MPFL). MPFL kan rekonstrueras kirurgiskt och det verkar bli vanligare, men konsensus saknas kring postoperativ regim relaterat till fysioterapeutisk rehabilitering.SyfteSyftet med studien var att kartlägga regim, restriktioner, interventioner och utvärderingsmetoder relaterat till fysioterapeutisk rehabilitering som i dagsläget tillämpas och utgör praxis på svenska ortopedkliniker efter MPFL-rekonstruktion.MetodEn enkätstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via egenutformad webbenkät. Enkäten bestod av 50 frågor och var uppdelad på sju domäner utifrån studiens frågeställningar. Enkäten innehållsvaliderades i två omgångar med hjälp av tre experter. Fysioterapeuter verksamma på kliniker där MPFL-rekonstruktion utfördes inkluderades i studien.ResultatTjugo fysioterapeuter rekryterades och svar inkom från 15 av dessa. Ortos används postoperativt inom hälften av verksamheterna och full belastning är oftast tillåten. Operatörens planering uppfattas vara den huvudsakliga anledningen till aktuell postoperativ regim och ungefär hälften av verksamheterna har ett dokumenterat rehabprotokoll. De vanligast förekommande fysioterapeutiska interventionerna tidigt postoperativt är gångträning, muskelaktivering/styrketräning, patientutbildning och rörlighetsträning. När övriga interventioner i rehabiliteringen påbörjas varierar i tidpunkt mellan deltagande kliniker. Rehabiliteringen utvärderas oftast och funktionella tester är den vanligaste formen av utvärdering.SlutsatsStudien indikerar att praxis efter MPFLR skiljer sig åt mellan svenska ortopedkliniker då regim, interventioner och utvärderingsmetoder varierar mellan klinikerna. Studien bidrar med ny kunskap om att det även i Sverige verkar saknas konsensus avseende postoperativ regim och rehabilitering efter MPFLR. Resultatet får tolkas med viss försiktighet på grund av få deltagande kliniker. / BackgroundPatellar dislocation is a common traumatic knee injury and can lead to injury of the medial patellofemoral ligament (MPFL). MPFL can be surgically reconstructed, the surgery is getting more common. There is no consensus regarding postoperative regime and best practice related to physiotherapeutic rehabilitation.Aim:The aim was to map regime, restrictions, interventions and evaluation methods related to physiotherapeutic rehabilitation that are applied and constitute practice in Swedish orthopaedic clinics after MPFL-reconstruction.MethodSurvey-based study, quantitative method. Data collection via a self-designed web questionnaire. The questionnaire consisted of 50 questions and was divided into seven domains. The questionnaire was content validated twice. Physiotherapists working at clinics where MPFL-reconstruction was performed were included.ResultsTwenty physiotherapists were recruited and responses were received from 15 of them. Orthosis is used postoperatively in half of the clinics and full weight bearing is usually allowed. The surgeon’s planning is perceived to be the main reason for the current postoperative regime and half of the clinics have a documented rehab protocol. Common physiotherapeutic interventions directly postoperatively are gait training, muscle activation/strength training, patient education and mobility training. The time regarding when other interventions during rehabilitation begin varies. Rehabilitation is frequently evaluated. Functional tests are a common evaluation method.ConclusionThe study indicates that regime, interventions and evaluation methods differ between Swedish orthopaedic clinics. This contributes with new knowledge that there is a lack of consensus in Sweden regarding postoperative regime and rehabilitation after MPFLR. Results may be interpreted with caution due to few participating clinics.

Syfte: Att undersöka om kvinnor vidmakthöll fysisk aktivitet under graviditet. Metod: webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats. Totalt 80 enkäter samlades in via olika grupper på Facebook. Har analyserats med deskriptiv statistik. Resultat: Kvinnor som var fysiskt aktiva innan graviditeten minskade eller bibehöll mängden fysisk aktivitet under graviditet. Ingen av kvinnorna ökade den fysiska aktivitetsnivån. Under besöken på barnmorskemottagningen fick flertal kvinnor inte någon skriftlig information om fysisk aktivitet eller tillräcklig information från barnmorskan. En majoritet av kvinnorna använde sociala medier flertalet gånger per dag och följde konton som handlar om graviditet eller fysisk aktivitet. Kvinnorna uppgav dock att den fysiska aktivitetsnivån inte påverkades av innehållet på sociala medier. Slutsats: Majoriteten av kvinnor minskade mängden fysisk aktivitet under graviditet och ett fåtal bibehöll samma mängd fysisk aktivitet under. Majoriteten av kvinnorna upplevde att de inte fick tillfredsställande stöd från barnmorskan. Kliniska implikationer: Barnmorskan bör rekommendera den gravida kvinnan att vara fysiskt aktiv under graviditet och samtala med kvinnan och fysisk aktivitet. Det är även viktigt att samtala om innehåll på sociala medier, vilket inte alltid är evidensbaserad information.

Bakgrund: Ortopedingenjören har som uppgift att med sin kompetens och erfarenhet tillhandahålla en ortopedteknisk lösning som motsvarar patientens behov och önskemål. Handlingsutrymmet är det utrymme som en ortopedingenjör har till att ta självständiga beslut i sin yrkesutövning och är därmed summan av kompetens, bedömningar och rutiner inom verksamhetens ramar.  Syfte: Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om ortopedingenjörens upplevda handlingsutrymme i Sverige och Norge i relation till förskrivningsregler för protes på nedre extremiteter.  Metod: Examensarbetet baserades på en enkätundersökning med frågor gällande ortopedingenjörens upplevda handlingsutrymme utifrån mixed method. Enkäten publicerades via SOIF, Facebook gruppen Ortopedteknik i Sverige och NITO ortopedi.  Resultat: Faktorer som formade handlingsutrymmet, i situationer när ortopedingenjören upplevde stort inflytande, var främst patientrelaterade. De faktorer som beskrevs forma handlingsutrymmet vid upplevelsen av mindre inflytande var främst ekonomi och lagar/riktlinjer. Majoriteten av ortopedingenjörerna upplevde att de ofta kunde uppfylla patientens önskemål med avseende på sitt handlingsutrymme. Det förekom en delad mening om en förändring i förskrivningsprocessen behövde ske eller ej. En stor del av ortopedingenjörerna upplevde att de alltid haft möjlighet att påverka ett beslut vid förskrivning av en protes eller proteskomponent, medan ett mindre antal ortopedingenjörer har upplevt en eller flera situationer där beslutet inte kunnat påverkats. Slutsats: Ortopedingenjörer har varierande upplevelser gällande sitt handlingsutrymme, faktorer som formar handlingsutrymmet och möjligheten att påverka handlingsutrymmet vid förskrivning av proteser för nedre extremiteter. / Background: The task of the prosthetist is to provide an orthopaedic solution that meets the patient´s needs and wishes with expertise and experience. The discretion of action is the space that a prosthetist must make independent decisions in his professional practice and are thus the sum of skills, assessments and procedures within the discretion of the business. Purpose: The purpose of the study was to increase knowledge of the prosthetist perceived discretion in Sweden and Norway in relation to the prescription rules for lower limb prosthetics.  Method: The study was based on a survey that addressed questions regarding prosthetist perceived discretion for action through a mixed method. The survey was published via SOIF, the Facebook group Orthopaedics in Sweden and NITO orthopaedics. Results: Factors that affected the action of discretion, in situations when the prosthetist experienced great influence, were mainly related to the patient. In opposite, when the prosthetist experienced less influence, the main factors that affected a decision regarding a prosthetic where economy and laws/guidelines. The majority of prosthetists felt that they were often able to fulfil the patient’s request regarding to their discretion of action. In consideration to if the prescription process were in need of change or not, the opinion was divided. Many of the prosthetists have always experienced that they’re in charge of decision making or at least have been able to affect the decision. While a small number of prosthetists have experienced one or multiple situations where they could not affect the decision.  Conclusion: Prosthetists have varying experiences regarding their discretion, factors that shape the discretion and the ability to influence the discretion when prescribing prosthetics for lower limb.

Abstrakt Bakgrund: Preoperativ fasta syftar till att minska innehållet- och sänka pH värdet i magsäcken och i sin tur reducera risken för aspiration i samband med induktion. Rekommendationerna som råder idag för preoperativ fasta är sex timmar från fast föda och två timmar från klar vätska.  Trots dessa rekommendationer har patienter tendens till att överskrida tiden för fasta från föda respektive vätska vilket kan leda till fysiologiska konsekvenser och postoperativa obehag. Anledningen till detta har bland annat beskrivits bero på bristande information från sjukhus och vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta. Metod: Designen som användes var en kvantitativ ansats med en icke-experimentell retrospektiv design. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval och sammanlagt deltog 186 personer från arton regioner i Sverige. Deltagarna besvarade en egenkonstruerad webbaserad enkät som var distribuerad via sociala medier och e-post. Elva frågor analyserades i programmet SPSS version 26 och tre öppna frågor analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att deltagarna i snitt fastade från fast föda i tretton timmar respektive vätska i sex timmar och fyrtiotvå minuter. Majoriteten av deltagarna erhöll information om preoperativ fasta från ett informationsblad från sjukhuset eller från vårdpersonal och de flesta av deltagarna upplevde informationen som tydlig eller mycket tydlig. En vanlig känsla hos deltagarna som upplevdes inför operation var oro. Den främsta orsaken och konsekvensen till varför man ska fasta inför operation beskrev deltagarna bero på aspiration eller kräkning. De främsta riskerna med lång fasta beskrevs av deltagarna vara fysiologiska konsekvenser men en del av deltagarna mindes inte eller visste inte några risker förenat med en lång fasta. Slutsats: Deltagarna i detta examensarbete upplevde att informationen de erhållit om fasta var tydlig eller mycket tydlig, dock visade resultatet att deltagarnas medeltid för fasta överskred nuvarande rekommendationer. Detta indikerar att informationen som patienter erhåller för preoperativ fasta behöver förbättras.       Nyckelord: Följsamhet, Preoperativ, Fasta, Information, Kunskap, Anestesi Keywords: Adherence, Preoperative, Fast, Information, Knowledge, Anesthesia

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. / Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.