I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

O consumo de tabaco é uma das principais causas de doenças e morte prematuras no mundo; é a segunda droga mais consumida entre os adolescentes brasileiros, sendo considerado uma importante porta de entrada para o uso de drogas ilícitas. O Brasil é o segundo produtor mundial de tabaco e desde de 1993 destaca-se como o maior exportador. Os radionuclídeos naturais das séries do 232Th e 238U são encontrados no tabaco em baixas concentrações absorvidos diretamente do solo ou por deposição foliar. No ato de fumar ocorre a transferência desses radionuclídeos através da queima do tabaco para os tecidos e órgãos humanos podendo gerar lesões cancerígenas, sendo o mais relevante o câncer de pulmão. Existem poucos dados sobre a caracterização radiológica e elementar dos derivados do tabaco brasileiros, o que torna relevante o presente estudo que teve como objetivos a determinação da radioatividade natural e da concentração de elementos maiores e traços em derivados de tabaco produzidos e comercializados no Brasil. As técnicas analíticas empregadas foram alfa e beta total após separação radioquímica para os radionuclídeos 226Ra, 228Ra e 210Pb com determinação em detector proporcional de fluxo gasoso e baixa radiação de fundo, espectrometria alfa após separação radioquímica para o radionuclídeo 210Po, análise por ativação com nêutrons instrumental (INAA) e fluorescência por dispersão de raios X (EDXRF) para determinação de 238U, 232Th, elementos maiores e traços. Foram analisados produtos derivados da Nicotina tabacum L. de diferentes marcas adquiridas em tabacarias: cigarro não aromatizados, cigarro aromatizado, charuto, rapé, cigarro de palha e fumo de corda. Pela técnica de INAA foi possível determinar a concentração de 19 elementos e pela técnica de EDXRF de 31 elementos o que possibilitou uma ampla caracterização multielementar e as técnicas analíticas empregadas se mostraram complementares. Os elementos que apresentaram maiores valores de concentração foram o Ca e o K entre todas as amostras amostragem e entre todos os radionuclídeos naturais determinados o 228Ra apresentou maiores valores de concentração de atividade. A partir da concentração de atividade determinada foram calculadas a dose anual estimada e a dose anual efetiva para os radionuclídeos 210Pb e 210Po, levando-se em consideração um consumo anual de 3,65 kg de tabaco por ano. A dose anual efetiva variou de 69,5 μSv ano-1 à 121 μSv ano-1. Os produtos que apresentaram maiores valores de concentração e consequentemente maiores valores de dose anual efetiva, para a maioria dos radionuclídeos analisados, foram os cigarros de palha e fumos de corda. / Tobacco use is one of the leading causes of premature illness and death in the world; is the second most consumed drug among Brazilian adolescents, being considered an important gateway to the use of illicit drugs. Brazil is the second largest tobacco producer in the world and since 1993 it has been the largest exporter. The natural radionuclides from the 232Th and 238U series are found in tobacco at low concentrations absorbed directly from the soil or by foliar deposition. In the act of smoking occurs the transference of these radionuclides through the burning of the tobacco to the human tissues and organs and they can generate carcinogenic lesions, being the lung cancer the most relevant. There are few data on the elemental and radiological characterization of Brazilian tobacco products, which makes relevant the present study that had as objectives the determination of the natural radioactivity and the concentration of major and trace elements in tobacco products produced and marketed in Brazil. The analytical techniques employed were gross alpha and beta, after radiochemical separation for the radionuclides 226Ra, 228Ra and 210Pb with determination in a gaseous flow proportional detector of low background radiation, alpha spectrometry after radiochemical separation for the radionuclide 210Po, instrumental neutron activation analysis (INAA) and X-ray scattering fluorescence (EDXRF) for determination of 238U, 232Th, major and trace elements. Nicotine tabacum L. products from different brands acquired in cigar stores were analyzed: non-flavored cigarettes, flavored cigarettes, cigar, snuff, straw cigarettes and rope smoke. Using the INAA technique, it was possible to determine the concentration of 19 elements and with the EDXRF technique 31 elements, which enabled a wide multielementar characterization; the analytical techniques employed were complementary. The elements that presented the highest concentration values were Ca and K among all the samples and among all the natural radionuclides determined the 228Ra presented higher values of activity concentration. The estimated annual dose and annual effective dose for the 210Pb and 210Po radionuclides were calculated from the determined activity concentration, taking into account an annual consumption of 3.65 kg of tobacco per year. The effective annual dose ranged from 69.5 μSv y-1 to 121 μSv y-1. The products with the highest concentration values and hence the highest annual effective dose for the majority of the radionuclides analyzed were straw cigarettes and rope smoke.

Successful wind power projects start with a realistic representation of the surface, more specifically the surface roughness of the site. This thesis investigates the use of airborne laser scans to model the surface roughness around a new wind farm. Estimations are made to find out how forest management and tree growth affects roughness length and displacement height. Data from scans two years apart for a specific site is provided by the Swedish governmental land registration authority. Next, tree height and plant area index methods are applied and analyzed using MATLAB. The results shows a difference of roughness length between 10.34% and 36.21% during an eight year period. WindPRO/WAsP is used to import roughness lengths for four specific cases. Height contour lines and meteorological data is taken from a long term corrected MESO data set. The results indicate a reduction in uncertainty in annual energy production between 0.79% and 2.89% across four different cases. This effect becomes significantly larger (12.76%) when comparing with classical land cover maps. Further on, effects of turbulence intensity are simulated.Finally, the results of a survey, sent to three large forest land owners in Sweden, show there is an interest in adapting forest management plans in favor of wind energy production if benefits can be shared.

Background/Discussion: Among investors, annual reports are used as a decision-making document to value a company. Many companies therefore use voluntary disclosure as a complement to statutory information in annual reports. Previous studies have examined what the underlying factors for voluntary disclosure are. These have among other things, resulted in factors such as size, country of origin and owner concentration, which has a significant impact on the amount of voluntary disclosure. Therefore, it is interesting to examine if there is a significant difference between the amount of voluntary disclosure in companies with controlled ownership versus management ownership. The selection is based on companies listed on the Swedish stock market Nasdaq Strockholm, Large Cap and Small Cap. Purpose: This comparative study is aiming to investigate differences in the amount of voluntary disclosure between companies with controlled ownership and management ownership. The purpose is to create a deeper understanding and increase awareness of the ownership structure's impact on voluntary information. Method: A quantitative method has been used for the study and empirical data has been collected through observations of annual reports. The collected data has then been assessed according to a valuation index designed for the study. The index has been adapted to both swedish and international regulations. The study has then used scatterplots and a t-test to measure whether or not there is a significant difference in the amount of voluntary disclosure between the two owner concentrations. Result: Based on the study's sample, there is no significant difference in the amount of voluntary disclosure between control-owned and management-controlled companies. Control-owned companies tend to report more information about accidents than managementcontrolled companies. The management-controlled companies in the study tend to report more information on marketing than control-owned companies

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

El objetivo principal que se plantea en el presente trabajo es determinar la plasticidad del crecimiento radial del pino carrasco (Pinus halepensis Mill.) frente al clima. Más concretamente, evaluar el grado de adecuación del crecimiento en grosor del tronco de las masas forestales de esta especie, a las distintas condiciones climáticas que se encuentran dentro de su área de distribución en España. Dicho propósito se aborda mediante el análisis de las series de crecimiento radial y su relación con el clima a distintas escalas temporales y espaciales. Una primera perspectiva se basa en el seguimiento (realizado con resolución casi quincenal) del crecimiento radial del pino carrasco en una localidad situada dentro del Parc Natural del Garraf (Barcelona, Catalunya). La finalidad de este seguimiento es precisar el grado de ajuste de las tasas de crecimiento radial del pino carrasco a la variabilidad climática inter e intraanual. Dicho de otro modo, delimitar los períodos de actividad y reposo del crecimiento en grosor del tronco y definir qué factores climáticos controlan la formación de los anillos de crecimiento. Los objetivos parciales que se plantean son: (i) Establecer el patrón temporal del crecimiento radial (períodos de crecimiento y reposo). (ii) Determinar el grado de ajuste del crecimiento radial de la especie a la variabilidad climática inter e intraanual a lo largo de los 10 años del seguimiento. (iii) Identificar los factores que determinan las tasas de crecimiento en grosor del tronco, sus efectos en las sus características anatómicas del anillo de crecimiento y, la periodicidad con la que dichos anillos se forman. Los resultados derivados de este seguimiento intensivo del crecimiento radial constituirán una base sólida para la interpretación de los resultados obtenidos en el estudio dendroclimático del pino carrasco en España, el cuál se basa en una red de cronologías del grosor de los anillos de crecimiento lo más extensa posible (temporal y espacialmente). Los objetivos en los que se desglosa este segundo propósito son los siguientes: (i) Establecer una red de localidades representativa del área de distribución de la especie, de los bioclimas en los que habita y del tipo de masas forestales que encontramos en España; y describir detalladamente el clima de cada una de ellas, sus peculiaridades y sus tendencias temporales. (ii) Caracterizar ecológicamente los bosques españoles de pino carrasco, mediante dos parámetros: Uno, la descripción de la estructura demográfica de edades y por tamaños y de las características actuales de las masas forestales (densidad, área basal, estructura espacial, etc.); y dos, la reconstrucción de su historia reciente (últimos 100 años) y obtención de su régimen de perturbaciones. (iii) Establecer las relaciones entre el crecimiento (series del grosor de los anillos) y las condiciones climáticas locales, y de su variación a lo largo del este de la Península e Islas Baleares, resaltando el grado de adecuación del crecimiento radial del pino carrasco al clima en las distintas regiones bioclimáticas en las que se halla. (iv) Analizar la variación espacial de los patrones de crecimiento radial de la especie en España y de su relación con el clima a escala regional; y valorar el grado en que dichas variaciones regionales pueden estar relacionadas con fenómenos de circulación atmosférica de escala global (teleconexiones climáticas). (v) Contrastar la estabilidad temporal de las relaciones crecimiento-clima a escala local y regional. La interpretación de los resultados obtenidos proporcionarán una visión global y precisa de la respuesta al cambio climático que pueden tener los bosques españoles de pino carrasco, la especie más importante en el paisaje español de baja altitud, no sólo por el área de territorio que ocupa sino por su importante función ecológica (ej. prevención de la erosión y perdida de suelo y recuperación del entorno natural después de perturbaciones, especialmente incendios).

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options. Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative. Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done. Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies. / Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar svenska noterade bolag val av placering av bolagsstyrningsrapporten när lagen ger olika alternativ. Metod: Vald forskningsfilosofi är positivistisk, forskningsstrategin är deduktiv och insamlingsmetoden är kvantitativ. Teoretiskt perspektiv: Som stöd för den beroende (placering) och oberoende faktorerna används agentteorin, Positive Accounting Theory, Accounting choice, legitimitets-, intressent-, och institutionellteori. Empiri: Urvalet består av 249 bolag. Empirin består av bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för räkenskapsår 2011 eller vid brutet räkenskapsår 2010/2011. Begränsningar: En begränsning i studien är att den bygger på observationer från ett verksamhetsår varför det inte är säkert att resultatet blivit detsamma om en jämförelse mellan flera verksamhetsår hade gjorts. Slutsats: Faktorerna storlek och tillväxt förklarar placeringen utav bolagsstyrningsrapporten i svenska noterade bolag.  Bidrag: Utrett möjliga faktorer som kan förklara placeringen utav bolagsstyrningsrapporten för svenska noterade bolag.

隨著非營利組織之數量及規模日益擴大，以及任務之多元化，要求非營利組織提升其責任及透明度之呼聲亦日益增加，但台灣非營利組織仍缺乏完善之資訊編製準則，導致非營利組織間揭露之資訊難以相互比較，且外部人也不易窺視該組織真實狀況，故本研究以台灣公益團體自律聯盟內之成員為對象，透過文獻分析及比較分析之方法，探討台灣非營利組織網頁資訊揭露之狀況。同時藉由研究問題瞭解台灣公益團體自律聯盟成員如何揭露財務報告與業務報告之資訊，再與世界各國非營利組織之資訊揭露規範及目前世界第一的慈善基金會-比爾蓋茲與梅琳達基金會網站揭露之資訊相互比較，得出研究結論與建議，進而提供台灣公益團體自律聯盟資訊揭露之建議，並進一步期許其成為台灣整體非營利組織網頁資訊揭露規範之領導者。 / When non-profit organizations play a much more important role in the 21st century, information on Taiwan's non-profit organizations still remain completely private. There is still lack of rules to make these non-profit organizations disclose their information to public. It results in not only the difficulties in comparing information among these organizations but also the perplexity in knowing the information for outsiders. Nowadays, since stakeholders such as government, donators, creditors and generals, demand much more reliable and transparent information, the establishment of the well accounting standards for nonprofits is essential for the reliability and comparability of nonprofits' external reports. Therefore, it is urgent to promote the accountability and transparency of these nonprofits' information. This study, which is undertaken by means of literature analysis and comparative analysis, aims to provide advices for the information disclosure of the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance. This paper uses the members of the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance as samples, to observe the information disclosure level on the internet, including financial reports and annual reports information. Furthermore, we offer advice to the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance by using, comparing and analyzing different countries' financial reports format and Bill & Melinda Gates Foundation's website as benchmarks of information disclosure.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.