Apache Hadoop is an open source framework that delivers reliable, scalable, and distributed computing. Hadoop services are provided for distributed data storage, data processing, data access, and security. MapReduce is the heart of the Hadoop framework and was designed to process vast amounts of data distributed over a large number of nodes. MapReduce has been used extensively to process structured and unstructured data in diverse fields such as e-commerce, web search, social networks, and scientific computation. Understanding the characteristics of Hadoop MapReduce workloads is the key to achieving improved configurations and refining system throughput. Thus far, MapReduce workload characterization in a large-scale production environment has not been well studied. In this thesis project, the focus is mainly on composing a Hadoop cluster (as an execution environment for data processing) to analyze two types of Hadoop MapReduce (MR) jobs via a proposed coordination framework. This coordination framework is referred to as a workload translator. The outcome of this work includes: (1) a parametric workload model for the target MR jobs, (2) a cluster specification to develop an improved cluster deployment strategy using the model and coordination framework, and (3) better scheduling and hence better performance of jobs (i.e. shorter job completion time). We implemented a prototype of our solution using Apache Tomcat on (OpenStack) Ubuntu Trusty Tahr, which uses RESTful APIs to (1) create a Hadoop cluster version 2.7.2 and (2) to scale up and scale down the number of workers in the cluster. The experimental results showed that with well tuned parameters, MR jobs can achieve a reduction in the job completion time and improved utilization of the hardware resources. The target audience for this thesis are developers. As future work, we suggest adding additional parameters to develop a more refined workload model for MR and similar jobs. / Apache Hadoop är ett öppen källkods system som levererar pålitlig, skalbar och distribuerad användning. Hadoop tjänster hjälper med distribuerad data förvaring, bearbetning, åtkomst och trygghet. MapReduce är en viktig del av Hadoop system och är designad att bearbeta stora data mängder och även distribuerad i flera leder. MapReduce är använt extensivt inom bearbetning av strukturerad och ostrukturerad data i olika branscher bl. a e-handel, webbsökning, sociala medier och även vetenskapliga beräkningar. Förståelse av MapReduces arbetsbelastningar är viktiga att få förbättrad konfigurationer och resultat. Men, arbetsbelastningar av MapReduce inom massproduktions miljö var inte djup-forskat hittills. I detta examensarbete, är en hel del fokus satt på ”Hadoop cluster” (som en utförande miljö i data bearbetning) att analysera två typer av Hadoop MapReduce (MR) arbeten genom ett tilltänkt system. Detta system är refererad som arbetsbelastnings översättare. Resultaten från denna arbete innehåller: (1) en parametrisk arbetsbelastningsmodell till inriktad MR arbeten, (2) en specifikation att utveckla förbättrad kluster strategier med båda modellen och koordinations system, och (3) förbättrad planering och arbetsprestationer, d.v.s kortare tid att utföra arbetet. Vi har realiserat en prototyp med Apache Tomcat på (OpenStack) Ubuntu Trusty Tahr som använder RESTful API (1) att skapa ”Hadoop cluster” version 2.7.2 och (2) att båda skala upp och ner antal medarbetare i kluster. Forskningens resultat har visat att med vältrimmad parametrar, kan MR arbete nå förbättringar dvs. sparad tid vid slutfört arbete och förbättrad användning av hårdvara resurser. Målgruppen för denna avhandling är utvecklare. I framtiden, föreslår vi tilläggning av olika parametrar att utveckla en allmän modell för MR och liknande arbeten.

Homecare work is commonly described as a job involving high workload. Homecare in Sweden is affected by difficulties regarding recruiting and retaining employees. The aim of this study is to analyze the relationship between workload and the homecare employee's intention to quit their work. Workload is examined based on three dimensions: temporal, physical and relational workload. Result from frequency analysis shows that workload exists in all three dimensions. The physical dimension shows the highest percentage of workload of all three dimensions. Results from multiple logistic regressions shows that eight of nine examined variables increases the odds of homecare employee's intention to quit their work. The only examined variable that does not increase the odds is to feel inadequate regarding the care recipient’s needs. The results indicate, with the help of the effort-reward imbalance model, that there is an imbalance between homecare workers' efforts and rewards. Furthermore, the findings suggest that improvements regarding homecare employees' work situation are needed such as rewarding employees more for their efforts.

With the advancement of technology, innovative control measures have been introduced to mitigate the risk of work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Among these measures, wearable passive exoskeletons have emerged as promising solutions for addressing WMSDs. Previous studies have demonstrated the effectiveness of wearable passive exoskeletons for improving awkward postures and reducing muscle workload in tasks involving neck extension, limbs, and back. However, the effectiveness of newly developed industrial exoskeletons designed for neck flexion remains uncertain. This study aimed to evaluate the neck exoskeleton's effects on muscle activities and work postures, by comparing the working conditions of floor workers wearing and not wearing these devices. Six subjects were recruited for field measurements. Muscle activity of the neck extensors, as well as the forward inclination angle of the head and trunk, were assessed during the measurements. Data comparison between wearing and not wearing the neck flexion exoskeleton was conducted using the related samples Wilcoxon signed-rank test. Spearman’s rank correlation coefficient was utilized to analyze the correlation between different parameters while wearing the neck flexion exoskeleton. The results showed that compared to not wearing the exoskeleton, wearing the neck flexion exoskeleton significantly reduced muscular activity at the 10th percentile (p=0.028), 50th percentile (p=0.028), and 90th percentile (p=0.028). Wearing the neck flexion exoskeleton also reduced the 10th percentile (p=0.028) and 90th percentile (p=0.046) of the head angle, and the neck angle at the 50th percentile (p=0.028) and 90th percentile (p=0.028). Additionally, the trunk angle was significantly higher with the exoskeleton at the 50th percentile (p=0.046) and 90th percentile (p=0.027). The correlation analysis when wearing the exoskeleton revealed a negative correlation between neck angle and trunk angle at the 10th percentile (r=-0.829, p=0.021). Additionally, a significant negative correlation was found between neck angle and trunk angle at the 90th percentile (r=-0.943, p=0.002), as well as between head angle and trunk angle at the 90th percentile (r=-0.829, p=0.021). Moreover, a strong negative correlation was observed between RMS and head angle at the 50th percentile (r=-0.771, p=0.036) and 90th percentile (r=-0.829, p=0.021). In conclusion, the results show that wearing neck flexion exoskeletons during actual work tasks among floor layers reduces neck extensor muscle activity, excessive neck flexion, and forward head inclination, and it may lead to an increase in forward trunk inclination, without influencing work efficiency. / trätt som en möjlighet för att minska risken för WMSD. Tidigare studier har visat att bärbara passiva exoskelett är effektiva för att minska belastningen vid besvärliga arbetsställningar och minska muskelbelastningen vid arbetsuppgifter som involverar nackextension, extremiteter och rygg. Dock är effektiviteten av nyligen utvecklade industriella exoskelett designade för nackflexion fortfarande osäker. Denna studie syftade till att undersöka effekten av ett nackflexionsexoskelett, med avseende på muskelbelastning och arbetsställningar hos golvarbetare. Sex försökspersoner rekryterades för fältmätningar. Muskelaktiviteten hos nackextensorerna, samt framåtlutningsvinkeln av huvudet och bålen, mättes under arbetet. Statistisk jämförelse mellan att bära och inte bära nackflexionsexoskelettet utfördes med hjälp av Wilcoxon signed-rank test för relaterade prover. Spearman rangkorrelationskoefficient användes för att analysera korrelationen mellan olika parametrar när nackflexionsexoskelettet bars. Resultaten visade att exoskelettet signifikant minskade muskelaktiviteten ; vid 10:e percentilen (p=0.028), 50:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.028). Vidare minskade även huvudvinkeln signifikant, 10:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.046) av, liksomnackvinkelns 50:e percentilen (p=0.028) och 90:e percentilen (p=0.028). Bålvinkeln, däremot, var signifikant högre med exoskelettet både vid 50:e percentilen (p=0.046) och 90:e percentilen (p=0.027). Korrelationsanalysen avslöjade en negativ korrelation mellan nackvinkel och bålvinkel vid 10:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Dessutom var det en signifikant negativ korrelation mellan nackvinkel och bålvinkel vid 90:e percentilen (r=-0.943, p=0.002), samt mellan huvudvinkel och bålvinkel vid 90:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Dessutom observerades en stark negativ korrelation mellan muskelaktivitet och huvudvinkel vid 50:e percentilen av de båda måtten (r=-0.771, p=0.036) och vid 90:e percentilen (r=-0.829, p=0.021) när exoskelettet bars. Sammanfattningsvis visar resultaten att användning av nackflexionsexoskelett under faktiska arbetsuppgifter bland golvläggare minskar nackextensorernas muskelaktivitet, nackflexion och framåtlutning av huvudet, samt ökar framåtlutningen av av bålen utan att påverka arbetseffektiviteten.

Mobilens roll kan sägas gått från att vara ett rent kommunikationsmedel till att vara en naturlig förlängning av individen. Genom mobilen utförs såväl arbete som upprätthållandet av sociala relationer, konsumering av underhållning och en rad andra nödvändiga funktioner. Det råder idag konsensus att människans kognitiva kapacitet för bearbetning av perceptuell information är begränsad och dessa resurser sätts dagligen på prov, inte minst vid riskfyllda moment såsom bilkörning. Givet mobilens centrala funktion i det moderna samhället och dess betydelse för individen, avser denna studie undersöka om mobilen utgör ett distraktionsmoment när människor utför kognitivt krävande uppgifter. Detta undersöktes genom en simulatorstudie där deltagare exponerades för två betingelser: betingelse 1 (kontrollbetingelse) utan telefon och betingelse 2 där en mobil introducerades som simulerade mottagandet av regelbundna mobilnotiser från en populär meddelandeapp. Utifrån dessa förutsättningar mättes deltagarnas prestation (antalet varningar, varningar per minut) och upplevda arbetsbelastning med avsikt att undersöka eventuella skillnader. Resultaten kunde ej påvisa några statistiskt signifikanta skillnader för antalet varningar (p = ,209) eller antal varningar per minut (p = ,258) mellan de olika två betingelserna. Det fanns heller ingen statistiskt signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda arbetsbelastning (p = ,211), dock kunde en nära signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda mentala och perceptuella belastning observeras (p = .51). Framtida studier med större urvalsstorlek och en högre grad av kontroll kring mätningsutrustningen kan därigenom tänkas generera resultat som bidrar till god kunskap om potentiellt riskfyllda beteenden vid kognitivt krävande aktiviteter som bilkörning.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Tidigare forskning har visat att tidspress och arbetsbelastning som vi i denna studie kallar pressfaktorer är vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress för revisorer. Forskning har även visat att långvarig stress är ett växande folkhälsoproblem som kan få förödande konsekvenser om man inte hanterar den. Något som oss veterligen inte är beforskat är hur sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet.      Syftet med denna studie är att förklara hur sambandet mellan revisorers pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar tidspress, arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet använts. Det har konstruerats tre hypoteser utifrån tidigare forskning. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till personer som arbetar inom revision.   Studien visar att tidspress och arbetsbelastning är förklarande faktorer till arbetsrelaterad stress för revisorer. Däremot visar resultatet inte att fysisk aktivitet har en modererande effekt på det positiva sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress. Resultaten visar dock att fysisk aktivitet har en mildrande effekt direkt kopplat till den arbetsrelaterade stressen.   Studiens viktigaste bidrag är att ge ökad insikt till revisionsbranschen om att sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande vilket kan få revisionsbyråer att rikta fokus på att hitta lösningar för att minska arbetsrelaterad stress. Dessutom bidrar studien till ökad kunskap till samhället i stort om stress som ett växande folkhälsoproblem, att fysisk aktivitet har flera positiva hälsoeffekter samt kan användas för att minska arbetsrelaterad stress. / Previous research has shown that time pressure and workload, which in this study are referred to as pressure factors, are common reasons for work-related stress for auditors. Research has also shown that prolonged stress is a growing public health issue that may lead to severe consequences if not addressed. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted in regard to the association between pressure factors and work-related stress and how it is affected by physical activity   The aim of this study is to explain how the association between pressure factors and work-related stress is affected by physical activity. To achieve this aim, we have used literature covering time pressure, workload, work-related stress and physical activity. Three hypotheses have been constructed using previous research. To test the hypotheses a web-based survey was used, aimed specifically toward employed auditors.   Our study shows that time pressure and workload are explanatory factors to work related stress for auditors. However, the result does not point to physical activity having a moderating effect on the positive relation between pressure factors and work-related stress. The results do however show that physical activity directly connected to the work-related stress has a mitigating effect.   The most important contribution of the study is to give an increased insight to the auditing profession that the relation between pressure factors and work-related stress is indeed common which could help auditing firms to focus on finding solutions to reduce work-related stress. Our study also adds knowledge to society as a whole, that stress is a growing public health issue and that physical activity has a wide variety of positive health benefits and may be used to decrease work-related stress.

Det finns endast ett fåtal studier publicerade om återhämtning i arbetet, mer forskning behöver belysa återhämtningens viktiga roll och möjliga återhämtningsstrategier på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av återhämtning i arbetet, genom att studera schemalagd återhämtningstid på 1177 Vårdguiden på telefon. Fokus riktas mot att skapa förståelse för vilken betydelse återhämtning i arbetet har för arbetsbelastningen och arbetsklimatet, genom att undersöka hantering av arbetsuppgifterna och socialt samspel iarbetsgruppen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på telefon. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och resulterade i fem teman; energi i arbetet, full närvaro i samtalet, legitimt att återhämta sig i arbetet, att kunna släppa arbetet under pausen samt gemenskap i arbetsgruppen. Resultatet visar på vikten av att uppleva en frihet i att kunna återhämta sig efter eget behov samt möjligheten till att släppa arbetet under pausen. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsbelastningen då det upplevs ge mer energi, ett ökat fokus, effektivitet samt möjligheten att inta en professionell roll vid hantering av arbetsuppgifterna. Återhämtning i arbetet är betydande för arbetsklimatet då det upplevs ge gemenskap i arbetsgruppen, ett ökat stöd för varandra, reflektion med kollegor samt möjligheten till att utveckla arbetsrelationer vid studerande av det socialasamspelet i arbetsgruppen. Studien bidrar med en förståelse för att återhämtning är en viktig resurs för att uppleva kontroll och gemenskap i arbetet, vilket kan främja organisatorisk och social arbetsmiljö. / There are only a few published studies about recovery at work. More research would be necessary to investigate the importance of recovery and the potential recovery strategies in an working environment. The purpose of this study was to examine the nurses' experience of recovery at work by studying scheduled recovery time at 1177 Healthcare Service over the phone. The study focus on finding and to understand the importance of recovery at work by investigating the workload and working climate, these factors was looked at on how well the nurses managed their work tasks and social interaction in the workgroup. Semi-structured interviews were conducted with ten nurses at the 1177 Healthcare Service over the phone. Gathered data was looked at using thematic analysis which resulted in five themes; energy levels at work, the presence in the conversation with the caller, the legitimate acceptance to recover at work, ability to detach from work during breaks and the nurses solidarity in the workgroup. The result show the importance of each individuals need to feel like they are in demand of their own recovery as well as being able to detach themselves from work during their breaks. Recovery at work has a significant impact on the workload as it is perceived to provide the nurses with higher levels of energy, better focused, become more efficient and the ability to enter a more professional role when handling their work tasks. Recovery is also important for the nurses working climate, it provides the feeling of getting a closer relationship with colleagues, higher level of support and the time to reflect with each other and the opportunity to develop work related relationships, results shown after the insight of studying the interaction of the work group. The study contributes to understand the importance of recovery as a resource for the person to feelin control and solidarity at work which can benefit the organisational and social work environment.

Problemformulering Det vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ”mäta” syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten.   Syfte Utöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten. Vi kommer genom ett illustrativt exempel att identifiera de faktorer som påverkar produktiviteten i den tjänsteorganisationen och hur de påverkar. Den organisation vi valt att applicera vår studie på är Folksam, avgränsat till deras bokföringsavdelning.   Metod Vår kunskapssyn är hermeneutisk, vilket går i linje med vårt syfte då vi vill identifiera och tolka de faktorer som är viktiga för tjänsteproduktiviteten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, då identifieringen av faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten är ett relativt oexploaterat område och därför behöver vi undersöka det empiriskt i en etablerad organisation. Den iterativa metoden eller den gyllene medelvägen är det angreppsätt som vi valt, eftersom vi anser att det passar vår studie bäst att utgå ifrån befintlig teori och sedan enbart influeras av den för att låta empirin vara det som styr vår teoriutveckling. För att erhålla våra data har vi genomfört både observationssamtal och semistrukturerade intervjuer.   Teori Vi har i huvudsak använt oss av två modeller som tillsammans ger en bild över produktiviteten i en tjänsteorganisation. Fokus ligger på Grönroos och Ojasalos (2004) tjänsteproduktivitetsmodell. Den beskriver de input och output av intern och extern effektivitet som har en påverkan på tjänsteproduktiviteten. Den säger dock lite om hur tjänsteproduktiviteten kan mätas. Vi har därför valt att komplettera denna modell med en modell gjord av Sahay (2005) som kallas Multi-factor Productivity Measurement Model. Den modellen tar upp hur tjänsteproduktvitet kan mätas genom att utveckla olika index som är anpassade till den aktuella organisationen. Utöver dessa två modeller har vi sökt och använt teorier kring de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten i vår organisation.   Slutsatser När produktiviteten ska mätas i en tjänsteorganisation är det viktigt att först kartlägga vilka faktorer som påverkar produktiviteten och att sedan anpassa dem efter den aktuella organisationen. Faktorer vi funnit i denna studie är bland annat ledarskap, grupper, kommunikation, IT-system och stress. Resultatet visar att de faktorer som påverkar tjänsteproduktiviteten samverkar och tillsammans ger en bild över hur tjänsteproduktiviteten ser ut och kan mätas.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården.  Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den. / Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.