Det finns olika faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning eller att det finns svårigheter i det sociala samspelet på arbetsplatsen. Det är arbetsgivarens skyldighet att förebygga arbetsrelaterad stress (Arbetsmiljöverket, 2016). Det kan till exempel beröra att öka bemanningen som i sin tur minskar pressen på arbetstagaren (ibid). Under de senaste åren har det varit rikligt med skriverier i media om massuppsägningar av sjuksköterskor inom landsting. Även rapporter om stora misstag inom vården har uppmärksammats (Westin, 2017). I Region Kronoberg, där studien är utförd har antalet uppsägningar bland sjuksköterskor ökat från 4,2 % år 2010, till 7,3 år 2016 (ibid). Avgångssamtal och enkäter som genomförts i olika landsting visar att det beror på arbetsbelastning, arbetsmiljö och stress (ibid). Det påverkar även patientvården när erfarna sjuksköterskor försvinner och vårdskadorna förväntas att öka (Westin, 2017), därmed riskeras patientsäkerheten.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Sammanfattning: Studien tar upp aspekter av hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Den tar fasta på de psykosociala delarna i deras arbetssituation. Den syftar också till att ta reda på hur det förändrade uppdraget har påverkat deras arbetssituation, och vilka möjligheter de har fått att kunna hantera krisen på bästa sätt. Bakgrund: Coronakrisen har påverkat samhället på många olika plan. Förskola är en av de verksamheter som klassats som samhällsviktig under krisen och måste hålla öppen. Förskolerektorers psykosociala arbetsmiljö framställs i studier och tidigare forskning som bristfällig. Krisen som de måste hantera utöver deras ordinarie uppdrag kan tänkas påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Vilken denna studie vill ta reda på om den gör. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie. Sju förskolerektorer från olika kommuner har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Studien har en induktiv ansats. Resultat: Analysen visade att deras psykosociala arbetsmiljö påverkades på flera plan, både på ett positivt sätt och på ett negativt sätt. Uppdraget fick en helt annan inriktning, och gick från utveckling till att lösa dag för dag. Kraven på rektorerna minskade på vissa sätt, och ökade på andra. Kontrollen minskade på det stora hela. Det sociala stödet ökade såväl på vissa sätt som minskade på andra sätt. Slutsats: Slutsatserna av denna studie är att rektorernas psykosociala arbetsmiljö påverkats av krishantering. Det som förändras mest är graden av kontroll de har i sitt arbete. Den viktigaste förutsättningen att klara av krisen är det informationsstöd de får från kommunen, då det har avlastat dem.

Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans. / The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informations- och kunskapssamhälle där lärande och utbildning är mer centralt än någonsin tidigare. Trots värdet av den högre utbildningen så har ett antal studier visat att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter, där studenter vid bland annat sjuksköterskeutbildningen visat sig vara extra utsatta. Detta är ett problem då forskningen visat att stress kan ha effekter som hjärt- kärlsjukdomar, depression, utmattning och ångest. För att högskolor och universitet ska kunna bidra med att skapa förutsättningar för studenter så krävs det kunskap om hur studenter mår, deras upplevda arbetsbelastning och vilka påverkansfaktorer det finns. Tidigare forskning har konstaterat att sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin var ett av de program som utmärkte sig när det kom till andelen studenter som lider av psykisk ohälsa. Avsaknad av feedback, lågt socialt stöd och låg grad av kontroll har visat sig öka risken för psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns några samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress och normer och upplevd arbetsbelastning samt undersöka om, och i så fall hur, det skiljer sig åt mellan sjuksköterskeprogrammet och Organisations- och personalutvecklare i Samhället (OPUS) vid Högskolan i Borås. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie som genomfördes med 85 enkäter besvarade av studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten besvarades av 36 OPUS-studenter och 49 sjuksköterskestudenter. Statistiken analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS ver 25, där sambandsanalyser- och tester genomfördes. Resultat: Analyserna visade att samtliga faktorer förutom socialt stöd hade en koppling till högre upplevd arbetsbelastning. Dessutom upplevde sjuksköterskestudenterna att de hade högre arbetsbelastning, högre krav, lägre grad av kontroll och socialt stöd, mer psykisk ohälsa och stress samt hade normer i sin omgivning som ställer högre krav på dem jämfört med personalvetarprogrammet. Slutsats: Studien visade att det finns ett samband mellan krav, kontroll, socialt stöd, stress, normer och upplevd arbetsbelastning där krav hade störst betydelse och socialt stöd minst. Sjuksköterskestudenterna upplever i samtliga aspekter en högre arbetsbelastning än OPUS-studenterna.

Socialsekreterarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning har i flera år uppmärksammats i hopp om förbättring. Detta kan man finna i mängder forskningsstudier och andra rapporter, både från idag, tio år tillbaka och längre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialsekreterare med beteendevetenskaplig- och socionominriktad utbildning ser på sin arbetsbelastning. Huvudfråga delas in i två subfrågor; hur utbildningar har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer. Ingen tidigare forskning finns att hitta riktad mot dessa examenstyper och mer forskning krävs för att belysa skillnader vad gäller socialsekreterarnas utbildningsbakgrund i denna fråga. Fokus riktas mot att skapa en djupareförståelse för om de skiljer sig åt mellan de två utbildningsbakgrunder med hänsyn till ovannämnda två forskningsfrågor. För att kunna utföra denna undersökning så har semistrukturerade intervjuer används med åtta deltagare sammanlagd; fyra är av respektive utbildning. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod och resulterade i två teman. Under vardera tema identifierades även subteman. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att arbetsbelastningen är hög men hanterbar. Samtliga informanter beskriver att utbildning inte har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning i det kommande yrkeslivet, dvs inga strategier eller verktyg till hur man kan gå tillväga har informerats om i utbildningen- oavsett utbildningsbakgrund. Fyndet med studien vad gäller hantering av arbetsbelastning på plats i yrket visar sig vara att samtliga informanter är ense om tillvägagångssättet för hur man kan hantera detta stressmoment. Studien bidrar med en ökad förståelse vad gäller vikten av att upplysa om hanteringsstrategier i utbildningen samt att stöd och samverkan i yrkeslivet är en viktig resurs för att bibehålla motivationen och arbetsglädjen på arbetsplats. Inte minst sin psykiska hälsa. / The work environment and workload of social workers has been a topic of conversation for many years, in hopes of improvement. Several studies and reports written on the matter, both recent and older that dates back ten years and more bears evidence of this. With this as a notion, the purpose of this study is to determine how social workers with an education in behavioural science and in social work view their workload. The main inquiry here is divided into two parts:In what way has the social workers education prepared them in handling workload? And how is the workload handled onsite in the workplace- primarily focusing on people with an education in behavioural science and social work. No previous research can be found focusing on these types of degrees and more research is needed to examine the differences between social wokers' educational backgrounds in this issue. The focus is to create a deeper understanding of whether there is a difference between the two educational backgrounds in this issue. To perform this study, qualitative research was used with a semi-structured interview and with a total of eight informants. Four informants from each educational background. The data gathered was analysed with a thematic analysis method and resulted in two different themes. Under each of the separate themes, different subthemes were also identified. The results shows that all participants experience that the workload is high, but manageable. All participants express that their education has not prepared them to manage workload in the coming profession –regardless of their previous education. The findings in this study in regards to handling workload, is shown to be that all participants are in agreement in how to deal with the stress that the occupational workload induces. This study contributes an increased understanding as to the weight of proper information regarding stressmanagement strategies for people undertaking an education or training in this field. It also highlights the importance of collaboration in the workplace to maintain motivation and morale among staff. Especially in regards to the mentalhealth of the workers.

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Background: Previous research shows that openness in the Swedish public sector is limited and the social workers as a professional group rarely speaks out about their work situation. Aim: The aim of this study is to clarify which elements social workers experience enables and limits them to speak out concerning their work situation.  Methods: The study is based on seven individual qualitative interviews with social workers from different municipalities in Sweden. For analysis system theory and coping strategies are used. Results: Different factors are distinguished that both enables and limits social workers to use the coping strategie voice. The management style has been crucial and a democratic management style are preferred since they are more open to dialogue and were more encouraging to criticism. The openness between the levels at the workplaces turned out to be limited. The higher levels of management rarely included the social workers in dialogue and there were clear signs of a hierarchical view of communication.Conclusion: The social workers apply voice as a strategy to a greater extent than previous research shows. Despite the fact that the social workers are good at speaking out, the openness in the workplace turned out to be limited and this is something that needs to be developed and strengthened.

Bakgrund: Den snabba spridningen av COVID-19 viruset har inneburit förändringar i röntgensjuksköterskors arbetsmiljö, men det finns inte många studier kring röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under en pandemi.  Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskor upplever sin arbetsmiljö under pågående pandemi. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i denna studie och data samlades in via en enkätundersökning. Urvalet var riktad till röntgensjuksköterskor som urvalsgrupp. Enkäterna (n=100) distribuerades ut på två universitetssjukhus i två olika län. Totalt 58 (universitetssjukhus A=30 och universitetssjukhus B=28) röntgensjuksköterskor svarade på enkäterna.  Resultat: Arbetsbelastningen har ökat i samband med pandemin, men röntgensjuksköterskor beskrev situationen som hanterbar. Att få information och stöd från sin arbetsgivare ansågs vara viktiga trygghetsaspekter för röntgensjuksköterskorna.  Fler röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus B hade fått obekväma arbetstider på grund av personalbrist jämfört med röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus A. Totalt 46 (79,3%) röntgensjuksköterskor från både universitetssjukhus A och B upplevde att deras arbetsmiljö hade påverkats under pandemin på ett negativt sätt.  Faktorerna som påverkade röntgensjuksköterskornas arbetsmiljö mest var: 1) de var oroliga över att bli smittade och föra smittan vidare till andra, 2) kände sig mer stressade och 3) de var trötta och slitna på grund av att de inte kunde återhämta sig helt.  Slutsats: Generellt upplevde röntgensjuksköterskor att pandemin har påverkat deras arbetsmiljö på ett negativt sätt. Vidare studier behövs för ta reda på hur arbetsrutiner kan förbättras samt hur bättre beredskap skulle kunna spela en viktig roll i röntgensjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The rapid spread of the COVID-19 virus has led to changes in the radiographer’s work environment, but there are not many studies regarding radiographers work environment during a pandemic. Purpose: The purpose of the study was to find out how radiographers experience their work environment during the pandemic. Method: A qualitative research method was used in this study and data were collected via a questionnaire. The selection was aimed at radiographers as a group. The questionnaires (n=100) were distributed to two university hospital in two different counties. A total of 58 (hospital A=30 and hospital B=28) radiographers responded to the questionnaires. Results: The workload increased during the pandemic, but radiographers considered the situation manageable. Receiving information and support from their employer was considered an important safety aspect. Several of the radiographers at hospital B had uncomfortable working hours due to the staff shortage, compared with radiographers at hospital A. A total of 46 (79,3%) radiographers from both hospital A and B experienced that the work environment had been negatively affected during the pandemic. Factors that affected radiographers mostly: 1) they were worried about becoming infected and spreading the infection, 2) they felt more stressed and 3) they were tired because they could not fully recover. Conclusion: In general, radiographers felt that the pandemic had a negative effect on the work environment. Further studies are necessary to find out how the work routines can improve and how better preparedness could play an important role in the radiographer’s work environment.

Den fysiska arbetsmiljön är viktig för hälsan. Den kontorstypen vi arbetar i har en betydande påverkan på individen. Vi vet idag att buller, speciellt över en längre tid bidrar till negativa hälsoeffekter. Trots det utformar vi kontor med öppnare landskap där arbetstagare inte kan kontrollera bakgrundsljudet. Den här studien genomförs i en kontrollerad miljö med syfte att synliggöra hur det kan vara att arbeta i ett öppet kontorslandskap och i ett vanligt kontor. Studien mäter både upplevd och observerad arbetsbelastning, samt hur dessa skiljer sig åt i en tyst miljö och en miljö med bakgrundsljud. I experimentet använde vi oss av eye-tracking utrustning för att mäta pupillutvidgning, vilket kan ha ett samband med ökad mental arbetsbelastning. GSR-utrustning användes för att mäta känslosvall och deltagarnas upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av en NASA-TLX enkät. Resultatet visar att miljön med bakgrundsljud upplevdes störande under hela testet. Skillnader i pupillstorleken visade på en ökad mental arbetsbelastning när det fanns ljud i bakgrunden, men bara på de tester som innehöll en läsuppgift. Om arbetsbelastningen blir för hög, kan det enligt tidigare forskning, leda till en negativ påverkan på en persons hälsa. / The physical work environment is important for your health. The type of office we work in have a significant impact on the individual. We know today that noise, especially over a longer period of time contribute to negative health effects. Despite this we continue designing offices with open landscape where workers cannot control the background noise. This study is conducted in a controlled environment with the intention to get a view how it might be to work in an open landscape office and in a regular office. The study measure both perceived and observed mental load, and how these differ in a quiet environment and an environment with background noise. In the experiment we used eye-tracking equipment to measure pupil dilation, which may be associated with increased mental load. GSR-equipment was used to measure emotional arousal and participants perceived workload was measured using a NASA-TLX questionnaire. The result shows that the environment with background noise was experienced as disturbing throughout the test. Differences in pupil dilation showed an increased mental workload when there was sound in the background, but only on the tests that contained a reading task. If the workload becomes too high, it can, according to previous research, lead to a negative impact on a person’s health.