Global ETD Search

301	Evaluating Explanation Types and Their Impact on Trust, Mental Workload and Situational Awareness in Autonomous Driving Norenko, Anastasia, Franco Edlund, Alexander January 2024 (has links) Trust is important for the adoption of autonomous vehicles. Providing voiced explanations explaining a vehicle’s behavior has been found to improve trust, but it is unclear how explanations should be presented. In this experimental study, it was investigated whether manipulating the temporal sequence of “How” explanations, that describe what the vehicle does, and “Why” explanations, that describe why the vehicle does something, influence users’ trust, mental workload, situational awareness, and preferences. The research questions are: 1. What is the optimal sequence of presenting explanations, measured by the least amount of mental workload, increased trust, and increased situational awareness? 2. Which explanation type do people prefer the most? 3. Does explanation type affect attentional task performance? These questions were assessed by using questionnaires and qualitative data in a within group design. The sample consisted of 42 participants between the ages of 21 and 37. The data was analyzed with a repeated measures analysis of variance (ANOVA) and a binomial test. The study found no effect of different explanation types on trust and mental workload. However, the scenarios had a significant effect on the results. Presenting the “How + Why” explanation before an event caused the best situational awareness. Although no significant difference in preferences was found, the “Why” explanation had the highest mean preference. This study shows that when evaluating different explanation types, it is important to consider situational factors that can affect measured variables such as vehicle’s behavior and surrounding environment. Future studies should focus on exploring situational factors further. / Förtroende är viktigt för införandet av autonoma fordon. Att ge auditiva förklaringar om bilens handlingar har setts förbättra förtroendet, men det är oklart hur förklaringar bör presenteras. I denna experimentella studie undersöktes det om manipulering av den tidsmässiga sekvensen av "Hur"-förklaringar, som beskriver vad fordonet gör, och "Varför"-förklaringar, som beskriver varför fordonet gör något, påverkade användarens förtroende, mentala arbetsbelastning, situationsmedvetenhet, och preferenser. Forskningsfrågorna var: 1. Vilken är den optimala sekvensen för att presentera förklaringar, mätt med minsta möjliga mentala arbetsbelastning, ökat förtroende och ökad situationsmedvetenhet? 2. Vilken typ av förklaring föredrar folk mest? 3. Påverkar typ av förklaring uppmärksamhetsuppgift? Dessa frågeställningar undersöktes med hjälp av frågeformulär och kvalitativa data i en inomgruppsdesign. Urvalet bestod av 42 deltagare mellan 21–37 år. Data analyserades med en variansanalys med upprepade mått (ANOVA) och ett binomialtest. Studien fann ingen effekt av olika förklaringstyper på förtroende och mental arbetsbelastning. Scenarierna hade dock signifikant effekt på resultaten. Att presentera "Hur + Varför"-förklaringen innan en händelse gav den bästa situationsmedvetenheten. Även om ingen signifikant skillnad i preferens hittades, hade "Varför"-förklaringen det högsta medelvärdet. Denna studie visade att när man utvärderar olika förklaringstyper är det viktigt att ta hänsyn till situationsfaktorer som kan påverka uppmätta variabler som fordonets beteende och omgivande miljö. Framtida studier bör fokusera på att utforska situationsfaktorer ytterligare. Autonomous vehicles explanations trust situational awareness mental workload Autonoma bilar förklaringar förtroende situationsmedvetenhet mental arbetsbelastning Social Sciences Samhällsvetenskap Psychology Psykologi Human Computer Interaction Social Sciences Interdisciplinary Interaction Technologies Interaktionsteknik
302	Pekskärmar i turbulenta miljöer : I vilken utsträckning kan precision upprätthållas / Touchscreens in turbulent conditions : To what extent is precision possible Eriksson, Alexander January 2013 (has links) Pekskärmar används i allt större utsträckning som interaktionsteknik för hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte använts i krävande miljöer, exempelvis i miljöer där skakningar och g-laster förekommer. Introduktionen av pekskärmsteknologi i cockpitmiljö får konsekvenser för utformningen av förarmiljön vilka bör utredas. Denna studie syftade till att empiriskt utvärdera användarnas prestation med avseende på precision vid olika interaktionsmanövrar på en pekskärm. Fyra försök genomfördes med 14 försöksdeltagare i en simulerad miljö där olika grader av skakningar förekom. Precisionsmätningar genomfördes i samband med försöken och försöksdeltagarnas subjektivt upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av NASAs självskattningsformulär för upplevd arbetsbelastning (TLX). Korrelationsanalyser genomfördes mellan försöksdeltagarnas subjektiva arbetsbelastning och data från försöken. Det genomfördes också differensanalyser mellan försökens olika betingelser för att se om det förekom någon inlärningseffekt. Testresultaten visar att relativt god precision går att uppnå vid interaktion med pekskärm men att vissa typer av interaktion är svårare och skattas högre med avseende på arbetsbelastning än andra. Resultatet från en inledande workshop med förare och ingenjörer visar på en positiv inställning till pekskärmar som komplement till inmatning i cockpit. Rapporten ger rekommendationer för utformningen av gränssnitt för pekskärm för att undvika interaktionsproblem vid skakningar och g-laster. / Touchscreens are a common occurrence in everyday applications these days. The technology is not traditionally used in high hazard environments, in example where vibrations and G-forces is frequently occurring. The consequences of introducing touchscreens to the cockpit environment are something to consider when designing the pilot environment. The purpose of this study is to empirically evaluate the user performance and precision when interacting with touchscreens. Four tests were conducted with 14 trial participants in a semi-controlled environment where varying degrees of vibrations occurred. Measurements of the participants’ precision were measured together with a subjective workload measure developed by NASA (TLX). Correlation analyses were carried out between the experimental participants’ subjective workload and data from the experiments. The difference in precision and performance was also analysed between the precision tests to see if there was any learning effects. The test results show that good precision was possible to some extent but that some types of interaction is more difficult then others hence increasing workload for the participants. The results of an initial workshop with pilots and engineers show a positive attitude towards touchscreens as complement for the currently available input methods. The report provides recommendations for the design of touchscreen interfaces to avoid issues caused by shaking and g-loads. Aviation Aeronautics Turbulent conditions Interaction Precision Touchscreen interaction Touchscreens Workload Erconomics Human machine interaction HMI Human factors Flyg Flygteknik Pekskärmar turbulent miljö Interaktion Precision Pekskärm Pekskärmsinteraktion NASA-TLX Arbetsbelastning Ergonomi Människa teknik interaktion människa teknik organisation HMI MTO Human Computer Interaction
303	“... ja, ingen mår egentligen bra i den här organisationen av att allt ska gå så fort.” : Biståndshandläggares röster om utskrivningsprocessen inom äldreomsorgen / "... well, no one really feels good in this organization that everything has to go so fast." : Care managers' voices about the discharge process in elderly care Danielsson Wiklund, Jessica, Olausson, Jennifer January 2023 (has links) Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter i handläggningen och i förlängningen en känsla av otrygghet och rättsosäkerhet för den äldre. / The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has increased significantly, which can lead to errors in the processing and, by extension, a feeling of insecurity and legal uncertainty for the elderly. Elderly care Social work Social worker Care manager Care planning Hospital discharge Working conditions Workload Work-related stress Street-level bureaucrat Discretion Power Äldreomsorg Socialt arbete Socionom Biståndshandläggare Vårdplanering Utskrivningsplanering Arbetsvillkor Arbetsbelastning Arbetsrelaterad stress Gräsrotsbyråkrat Handlingsutrymme Makt Social Work Socialt arbete
304	ARBETE FÖR EN GOD ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ INOM SVENSK SJÖFARTSNÄRING : Åtgärdsförslag utifrån en helhetssyn på människa, teknik och organisation Reis, Sara, Rydberg, Amanda January 2020 (has links) Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om. Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen. Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart Swedish maritime industry high workload harassment prevention and promotion work café dialogues. Svensk sjöfart hög arbetsbelastning kränkande särbehandling förebyggande och främjande arbete cafédialog.
305	Interaktionskvalitet - hur mäts det? Friberg, Annika January 2009 (has links) Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i högahastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nyateknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, börinteraktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denneinte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måsteutveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt.För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaperom den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en såflexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektivamätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnittmed hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är attfastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet.För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva ochfysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infraredspecroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor ochdetektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod sommäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task loadindex; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäteruppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessametoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitalagränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktionminimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion. / Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, athigh velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of newtechnologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interactionquality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does nothave the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must developsystems that make the human more efficient when using interfaces.To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about humancognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that aflexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At thesame time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality,a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that iswell suited for measurement of interaction quality.When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiologicalmethods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infraredspectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sourcesand detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurementwhich measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task loadindex; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures theindividual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methodscan result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces.An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thusimproving the user’s interaction experience. interaction cognitive workload interaction quality measure measurement interaktion kognitiv belastning interaktionskvalitet mätning mäta kvalitet quality EEG Electroencephalography elektroencefalografi SWAT Subjective workload assessment technique NASA TLX NASA task load index pupil dilation Modified Cooper Harper Scale MCH skalan Modified Cooper Harper Skalan MCH scale mätmetoder measures subjektiv objektiv subjective objective Skin conductivity response Heart rate variability Functional near- infrared spectroscopy SCR HRV fNIRS kommunikation communication kognition cognition teknikstödd kommunikation ansikte mot ansikte kommunikation face to face interaktivitet information interactivity workload arbetsbelastning cognitive kognitiv Diagnosticity sensitivity upplösning mätinstrument känslighet utvärdering analys utvärderingsprocedur metod method kalibrering calibration Engineering and Technology Teknik och teknologier
306	De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivet Ramadan, Afutu January 2019 (has links) De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund. med fokus på stöd svag gruppdynamik social personal grounds bystanders mobbing experiences Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.2265 seconds