Syfte: Arbetet är en experimentell studie i samarbete med Lidköpings kommun där syftet är att undersöka om konditionshöjande motion och ökad VO2-max kan sänka blodtrycket och öka upplevd hälsa, och minska den upplevda arbetsbelastningen. Metod: En grupp kvinnor anställda inom hemvården har under en period genomfört en intervention med ett aktivitetsprogram. Innan och efter interventionsperioden har de, och en kontrollgrupp, genomgått tester för att mäta blodtryck och VO2-max. De har också i samband med testerna, via ett frågeformulär, svarat på frågor om sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå samt sin upplevda hälsa och arbetsbelastning. Resultat: Det finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna varken innan eller efter interventionsperioden. Det finns inte heller några signifikanta skillnader av interventionsgruppens resultat innan och efter interventionsperioden. Slutsats: Studien kan inte svara på om konditionshöjande motion och en ökad syreupptagningsförmåga kan sänka blodtrycket och öka den upplevda hälsan och minska den upplevda arbetsbelastningen. Stickprovet har varit för litet. På grund av detta, och pga. av att ett frivilligt deltagande i studien omöjliggör ett slumpvis urval, kan undersökningen inte sägas vara representativt för gruppen av människor som det avser att studera. / Aims: To examine if an increased oxygen uptake and moderate to vigorus physical exercise, could lower blood pressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain, in women working with elderly care. The work is an experimental study in cooperation with Lidköpings kommun. Methods: An experimental group have participated in a period of exercise in a given program. Before, and after the period of exercise the participants and a controlgroup have undergone tests to measure their bloodpressure and VO2-max. In connection with the tests a survey with questions abouth their physical activitylevel and ther perceived health and workstrain were answered. Results: No significant differences could be seen between the experimental group and the controlgroup in any parameter, neither before or after the experimental period. No significant differences could be seen in the results of the experimental group, before or after the experimental period. Conclusion: The study could not answer the questions whether an increased oxygen uptake and moderate to vigorus exercise, could lower bloodpressure and increase the level of perceived health and lower the level of perceived workstrain. The sampel of individuals who participated is too small. In relation to that, and that voluntary participation makes a random selection of individuals an impossibility, makes this study not representative to those people it aims to study.

Den här studien syftade till att undersöka om mental arbetsbelastning kan påverka benägenhetenatt begå konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar, trots att man fått ledtrådarsom synliggjort konjunktionsregeln. Detta undersöktes med en experimentell mellangruppsdesign.I studien deltog 57 deltagare, varav 27 i experimentgruppen och 30 i kontrollgruppen.Deltagarna var i huvudsak studenter på universitetsnivå. Grupperna hade en jämn könsfördelning.Vad gäller ålder så var medelvärdet i kontrollgruppen 24.8 och medelvärdet i experimentgruppenvar 30.7. Samtliga deltagare fick utföra ett datorbaserat test. Båda gruppernastest bestod av sannolikhetsbedömningsuppgifter, felstavningsuppgifter, samt en tilläggsuppgiftdär deltagarna ombads ange om ett visst ord förekommit i tidigare fråga eller ej. Experimentbetingelseninnehöll dessutom en visuospatial arbetsminnesuppgift. Resultatet visade attmental arbetsbelastning inte ökade antalet konjunktionsfel vid sannolikhetsbedömningar dådeltagarna fått ledtrådar som synliggjort konjunktionsregeln. Slutsatsen visar att det inte behövervara mer resurskrävande för arbetsminnet att göra normativa bedömningar och att tillgodogörandetav konjunktionsregeln är robust mot mental arbetsbelastning. Framtida forskningskulle kunna undersöka vilken betydelse ett visst antal ledtrådar har för om tillgodogörandetav konjunktionsregeln påverkas av mental arbetsbelastning. / The aim of this study was to investigate whether mental workload can affect the tendency tocommit the conjunction fallacy in probability assessments, despite having read clues that exposethe conjunction rule. This was investigated with an experimental between-group design.In total, the study had 57 participants, whereof 27 in the experiment group and 30 in the controlgroup. The groups were equally balanced concerning sex. The average age in the controlgroup was 24.8 years compared to 30.7 years in the experiment group. All participants performeda computer-based test. Both groups’ test consisted of tasks with probability assessments,discovering misspelled words and an additional task about estimating whether a certainword had occurred during the previous task. The experimental condition also consisted ofa visuo-spatial working memory task. The result indicated that mental workload did not increasethe number of conjunction fallacies committed in probability assessments, given thatthe participants had read clues that expose the conjunction rule. From this result, the conclusionis drawn that normative judgments are not necessarily more demanding for the workingmemory, also that the utilization of the conjunction rule is resistant to mental workload. Futureresearch might investigate what impact a certain number of clues has for whether theutilization of the conjunction rule is affected by mental work load.

I denna studie har småföretagares upplevelse och förutsättningar att utöva ledarskap, inom åkeri- och maskinentreprenadbranschen undersökts. Detta med hjälp av frågeställningar som berörde ledaren, ledarskapet och organisatoriska förutsättningar. Studien har skett med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer där företagsledare inom ovan nämnda bransch intervjuats. Bakgrund till att studera småföretag var för att dessa är viktiga för Sveriges utveckling och näringsliv, där        förutsättningar för småföretag att expandera och vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden är viktigt för att stärka landets ekonomi. Framgångsfaktorn för att möjliggöra konkurrenskraft och utveckling anses vara ledarskap. Eftersom ledarskap i småföretag uppstår ofta genom ägande och där småföretagare ofta kännetecknas av att vara entreprenörer med kompetenser som att starta eget företag, och ledare kännetecknas av kompetenser att motivera andra att följa är det inte självklart att småföretagaren har kompetens eller motivation att lyckas med båda delarna. Ytterligare är åkeri- och maskinentreprenadbranschen viktiga för att hålla Sverige rullande och utveckla infrastrukturen. Studiens resultat visade att ledare besitter och/eller har förståelse för de personliga egenskaper och färdigheter som krävs för att leda men på grund av hinder inte kan agera i enlighet med dessa. Hinder i form av organisatoriska förutsättningar som hög arbetsbelastning, oförutsägbarhet, personal- och kompetensbrist, brister i kommunikation samt bristande stöd. Studien bekräftar tidigare forskning att det är av värde att bli medveten om sitt ledarskap och hur det påverkat personalen och organisationens målsättning.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen. / Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden. / Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.

Surgeons have been identified as one of the highest risk groups in healthcare to develop work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Especially the neck and shoulders are found to be at high musculoskeletal risk due to surgeons commonly operating in a static and awkward posture for a prolonged time. Raising ergonomic awareness has been found to favour postural improvement among healthcare professionals. This thesis therefore aimed to design and evaluate an individual ergonomic report as means for risk assessment and ergonomic education for surgeons. Hereby, two surgeons and two ergonomists were included in the design process for early user feedback. Thematic analysis was applied to analyse the user feedback and potential improvements were identified and performed. The final individual ergonomic report was evaluated as a material used in an individual educational session (i.e., the intervention group) and compared against the use of an ergonomic guideline (i.e., the control group). Each group consisted of two surgeons. Both questionnaire and semi-structured interview were used to evaluate the session. The results from the questionnaire showed similarly positive ratings on the user experience of both groups, but higher ratings were given on the perceived impact by the intervention group. The interview results also showed more positive responses by the intervention group in terms of the usability. Furthermore, facilitators and barriers for adopting ergonomic principles were collected from the surgeons. Multiple ways to improve surgical ergonomics as perceived by the surgeons were also identified, e.g., the use of ergonomic equipment, and implementation of stretch breaks in the OR. The results show the potential of an individual ergonomic assessment report as ergonomic intervention for surgeons to raise their awareness and knowledge about ergonomic principles which can contribute to decreasing their risk of developing WMSDs as well as improved surgical performance and patient safety. Future studies can regard further ergonomic risk parameters and incorporate practical instructions on ergonomic principles into educational ergonomic intervention. / Kirurger har identifierats som en av de högsta riskgrupperna inom hälso- och sjukvården att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador. Särskilt nacke och axlar har visat sig ha hög risk för belastningsskador på grund av att kirurger ofta arbetar i en statisk och ogynnsam kroppsställning under en längre tid. Att öka den ergonomiska medvetenheten har visat sig gynna en förbättring av arbetsställning bland vårdpersonal. Denna avhandling syftade därför till att utforma och utvärdera en individuell ergonomisk rapport som ett medel för riskbedömning och ergonomisk utbildning bland kirurger. Två kirurger och två ergonomer deltog i designprocessen och tidig användarfeedback samlades. Tematisk analys användes för att analysera användarfeedback och potentiella förbättringar identifierades och genomfördes. Den slutliga individuella ergonomirapporten utvärderades som ett material som användes i en individuell utbildningssession (dvs interventionsgruppen) och jämfördes med användningen av en broschyr på kirurgergonomi (dvs kontrollgruppen). Varje grupp bestod av två kirurger. Både frågeformulär och semistrukturerad intervju användes för att utvärdera utbildningssessionen. Resultaten från frågeformuläret visade lika positiva användarupplevelse betyg från båda grupperna, men högre betyg gavs på den upplevda effekten av interventionsgruppen. Dessutom identifierades faciliteter och barriärer för att anta ergonomiska principer från kirurgerna. Flera sätt att förbättra kirurgisk ergonomi som uppfattades av kirurgerna identifierades också, till exempel användning av ergonomisk utrustning och implementering av sträcknings pausar i operationssalen. Resultaten visar att individuell ergonomisk bedömningsrapport som ergonomisk intervention för kirurger har potential för att öka medvetenhet och kunskap om ergonomiska principer. Detta kan bidra till att minska kirurgers risk att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador samt förbättrad kirurgisk prestanda och patientsäkerhet. Framtida studier kan ta hänsyn till ytterligare ergonomiska riskparametrar och införliva praktiska instruktioner om ergonomiska principer i pedagogisk ergonomisk intervention.

Den snabba utvecklingen av autonomi och fjärrstyrning för obemannade enheter har lett till ett behov inom militären att utforska samspelet mellan användare och olika obemannade enheter, för att kartlägga behov för framtida gränssnitt. Det finns ett tydligt behov av alternativa gränssnitt till de handhållna styrdon som används i dagsläget, då dessa har visat sig ha begränsningar gällande situationsmedvetenhet och kognitiv förmåga hos operatören - något som är särskilt viktigt i högrisksituationer. Det finns vidare belägg för att ett armburet styrdon har potential att möta dessa behov hos framtida gränssnitt. Denna studie undersöker därför möjliga utformningar för ett armburet gränssnitt, och utreder hur väl konceptuella utformningar passar det specifika användningsområdet avsutten spaning i högrisksituation för markförband. Genomgående är fokus att genom en iterativt och användarcentrerad studie kartlägga och precisera behov samt generera konceptuella prototyper utifrån detta. Inledningsvis görs en litteraturstudie, vars resultat sammanställs i ett antal designprinciper för utformning av gränssnitt för obemannade fordon inom militära sammanhang. Principerna används vidare i idé- och konceptgenereringen samt vid framtagandet av lofi-prototyper. Lofi-prototyperna som visualiserar olika koncept för armburna gränssnitt utvärderas därefter i ett användartest med fokusdiskussioner. Detta är den första av två iterationer i användarstudien. Vidare utvecklas ett slutgiltigt helhetskoncept, vilket utvärderas i det andra användartestet. Fokus i studien har vid det här laget riktat in sig specifikt mot användningsområdet avsutten spaning i högrisksituationer för markförband, och utvärderar genom storytelling hur väl ett armburet gränssnitt passar användningsområdet. Resultaten från det första användartestet visar att ett armburet gränssnitt bör utformas som ett komplement till ett huvudstyrdon, samt att det är viktigt att det utformas utifrån soldatnas utrustning och miljö genom att vara litet, lätt och tåligt. Vidare visar resultatet att gränssnittet bör fokusera på mottagandet av information framför att skicka information, och att det bör utformas i syfte att ge användaren snabba, kortfattade notiser om viktig information som enkelt läses av på armen utan att soldaten behöver avbryta sina arbetsuppgifter eller lägga ned sitt vapen. Fysiska knappar, ljusdisciplin samt vibrationer som återkoppling är andra aspekter som resultatet visar är intressanta att undersöka vidare. Resultatet från första iterationen används för att utveckla ett slutgiltigt slutkoncept till det andra användartestet, vilken gestaltas i en prototyp i lera som visualiserar storleken på gränssnittet, likt en smartklocka, och ett antal fysiska knappar. Genom storytelling där deltagarna får ha på sig prototypen på armen och leva sig in i ett realistiskt scenario utvärderas hur väl denna typ av gränssnitt passar användaren och användningsområdet. Resultatet från det andra användartestet visar att ett litet, smidigt gränssnitt på armen som ger snabb, kortfattad information är fördelaktigt i högrisksituationer och spaningssituationer där man behöver gömma sig eller agera dolt. Gränssnittet behöver därmed inte kunna ge detaljerad information och ha avancerad interaktion, utan bör istället fungera i syfte att på ett tyst och snabbt sätt ge en varning genom exempelvis en vibration eller en symbol på skärmen. Således kan användaren få snabba, direkta alert-notiser som signalerar nivån av fara – vilket är efterfrågat i just högrisksituationer – innan man genom exempelvis radiokommunikation kan få mer detaljerad information om faran. Ett annat viktigt resultat från användarstudien är att gränssnittet inte enbart bör fokusera på information från och interaktion med obemannade enheter, utan även interaktion med människor. Det kan exempelvis vara genom att få information från en plutonchef, och kunna bekräfta mottagandet av informationen och eventuellt även kunna svara med korta, förutbestämda textmeddelanden. Detta tillsammans med resultatet om att gränssnittet bör fokusera på mottagande av information gör att studiens fokus ändras från det initiala: interaktion med obemannade enheter, till att istället fokusera på mottagande av information från andra soldater, chefer samt obemannade system. Slutsatser som dras är att gränssnittet bör vara utformat som ett litet, smidigt kompletterande gränssnitt på armen, som ger användaren snabba, direkta notiser med kortfattad information som exempelvis signalerar fara, för att det ska passa användningsområdet. Vidare dras slutsatsen att mängden funktioner som är autonoma i systemet påverkar både utformningen och situationsmedvetenhet, och att detta är ett komplext och till viss del motsägande område att undersöka vidare. Framtida studier anses således kunna beröra områden såsom hur mycket autonomi som är eftersträvansvärt samt hur haptisk återkoppling kan användas i högrisksituationer. / The rapid development of autonomy and remote control within unmanned vehicles has led to a need within the military to explore the interaction between users and various unmanned units, in order to map needs for future interfaces. There is a need for alternative interfaces to the hand-held control devices that are used today, as these have been shown to have limitations regarding situation awareness and cognitive workload of the operator – something that is particularly important in high-risk situations. There is further evidence that an arm mounted controller has the potential to meet these needs of future interfaces. This study therefore examines possible designs for an arm mounted interface and investigates how well conceptual designs fit the specific area of use; high-risk dismounted reconnaissance for ground units. Throughout, the focus is to map and specify needs through an iterative and user centered study and generate conceptual prototypes based on this. Initially, a literature study is carried out, the results of which are compiled into several design principles for the design of interfaces for unmanned vehicles in military contexts. The design principles are further used in idea and concept generation as well as in the development of lofi prototypes. The lofi prototypes that visualize different concepts for an arm mounted interface are then evaluated in a user test with focus discussions. This is the first of two iterations of the user study. Furthermore, a final overall concept is developed, which is evaluated in the second user test. At this point, the focus of the study has been directed specifically at the area of use for scouting in high risk situations for ground units and evaluates through storytelling how well an arm mounted interface fits the area of use. The results from the first user test show above all that an arm mounted interface should be designed as a complement to a main control unit, and that it is important that it is designed based on the soldiers' equipment and environment by being small, light and durable. Furthermore, the results show that the interface should focus on receiving rather than sending information, and that it should be designed to provide the user with quick, concise notices of important information that are easily read on the arm without the soldier having to interrupt his duties or put down his weapon. Physical buttons, light discipline and vibrations as feedback are other aspects that the results show is interesting to investigate further. The result from this first iteration is used to develop a final concept for the second user test, which is embodied in a prototype in clay that visualizes the size of the interface, like a smart watch, and several physical buttons. Through storytelling where the participants get to wear the prototype on their arm and experience a realistic scenario, it is evaluated how well this type of interface suits the user and the area of use. The results from the second user test show that a small, flexible interface on the arm that provides quick, concise information is beneficial in high-risk situations and reconnaissance situations where you need to hide or act covertly. The interface therefore does not need to be able to provide detailed information and have advanced interaction but should instead function with the aim of quietly and quickly giving a warning through, for example, a vibration or a symbol on the screen. Thus, the user can receive quick, direct alert notices that signal the level of danger – which is in demand in high-risk situations in particular – before, for example, radio communication can provide more detailed information about the danger. Another important result of the user study is that the interface should not only focus on information from and interaction with unmanned devices, but also interaction with people. This can be, for example, by receiving information from the command group or a platoon leader and being able to confirm receipt of the information and possibly also be able to respond with short, predetermined text messages. This together with the result that the interface should focus on receiving information causes the focus of the study to change from the initial: interaction with unmanned units, to instead focus on receiving information from other soldiers, managers, and unmanned systems. Conclusions drawn are that the interface should be designed as a small, flexible supplementary interface on the arm, which provides the user with quick, direct notifications with concise information such as signaling danger, in order for it to fit the area of use. Furthermore, it is concluded that the number of functions that are autonomous in the system affects both the design and situational awareness, and that this is a complex and somewhat contradictory area to investigate further. Future studies are thus considered to be able to touch on areas such as how much autonomy is desirable and how haptic feedback can be used in high-risk situations.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

Socialsekreterare inom barn och unga är en yrkesgrupp där det förekommer hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det framkommer i socialtjänstlagen att myndighetsutövningen inom socialtjänsten ska ske skyndsamt, vilket ställer krav på att socialsekreterare har en hög arbetsprestation. Syftet med studien var att undersöka ledarskap i socialtjänsten och dess påverkan på arbetsprestationen hos socialsekreterare utifrån en tematisk analys. Det resultat som framkom kring ledarskapet är att socialsekreterare och chefer inom barn och unga beskriver de positiva egenskaper hos chefen kopplade till det tillitsbaserade ledarskapet och tillitsbaserad styrning. Tillit, tydlighet och lyhördhet framkommer som de mest betydande egenskaper för ett bra ledarskap. Arbetsprestation har definierats utifrån uppgiftprestation, kontextuell prestation och kontraproduktiva beteenden. Positiv stress anses var den främsta faktorn som bidrar till en hög arbetsprestation enligt socialsekreterarna. Vidare visar resultatet att det kollegiala stödet och trivsel i arbetsgruppen påverkar socialsekreterarnas arbetsprestation och att chefen påverkar de aspekter indirekt i sitt ledarskap. Chefens direkta påverkan synliggörs i socialsekretarens arbetsbelastning, hur chefen kommunicerar, ger feedback och att chefen är närvarande och möjliggör tid för sina medarbetare. / Social workers for children and young people are a professional group where there is a high workload and stress-related sick leave. It is stated in the Social Services Act that the exercise of authority in social services should be done promptly, which requires that social workers have a high work performance. The purpose of the study was to examine leadership in social services and its impact on the work performance of social workers based on a thematic analysis. The result that emerged about leadership is that social workers and managers in children and young people describe the positive characteristics of the manager linked to trust-based leadership and trust-based management. Trust, clarity, and responsiveness emerge as the most significant characteristics for good leadership. Work performance has been defined in terms of task performance, contextual performance, and counterproductive behaviors. Positive stress is the main factor contributing to high job performance according to the social workers. Furthermore, the results show that the collegial support and well-being in the work group influence the social workers' job performance and that the manager influences these aspects indirectly in his leadership. The manager's direct influence is visible in the social worker's workload, how the manager communicates, gives feedback and that the manager is present and makes time for his or her employees.