Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget? Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med. Slutsats: Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om vaktgående befäl ombord på handelsfartyg påverkas negativt av ljud och ljussignaler från larmutrustning på bryggan. Det som undersökts är främst om befäls koncentrationsförmåga och arbetsmiljö påverkas negativt av att en stor mängd utrustning larmar. Det har även undersökts hur befälen hanterar dessa larm och hur de själva skulle önska att larmsystemen fungerade. För att utföra undersökningen genomfördes intervjuer med fem aktiva sjöbefäl som arbetar på olika fartygstyper. Intervjuerna byggdes på öppna frågor där respondenterna fick svara öppet och diskutera egna åsikter och erfarenheter. Det som framkom i undersökningen var att samtliga befäl beskrev larmsystemen ombord på fartygens bryggor som ett arbetsmiljöproblem. Samtliga befäl beskrev att de kände att de blev överösta med onödiga larm vilket ofta ledde till att fokuset flyttades från deras egentliga arbetsuppgifter, medan larmet i sig inte tillförde någon nytta. Detta problem ansågs även av de intervjuade som en stor fara. / The purpose of this paper is to find out if watchkeeping officers onboard merchant ships are negatively affected by the sound and light signals from alarm systems on the sips bridges. What is mainly examined is if there is a negative impact on their concentration and work environment due to many alarms during their watch. It is also examined how the officers handles these alarms and how they rather would prefer the alarm systems to operate. To examine the issue five active navigational officers working on different types of ships have been interviewed. The interviews were built around open questions where the respondents could answer openly and discuss their own opinions and experiences. What was clear after interviews was that all the respondents described the alarm systems on the bridges as a work environment problem. The respondents also described how they often felt that they were being overflowed with unnecessary alarms during their watch, which led to their focus being shifted from their main tasks onboard. Meanwhile, the alarms were unnecessary and the watchkeeping officers did not benefit from it. The interviewed all agreed that it is a very dangerous issue.

The aim of this study is to describe situations that nurses experience as strenuous in their work with elders in institutional environment. The study focuses on the content and structure of the situations, meanings the nurses put in the situations and how they manage to handle the situations. The approach was to have a phenomenological perspective and a theoretical frame of reference in the CPT model  (CognitivePhenomenological-Transactional view) from Lazarus and Manet as well as inAntonovsky's discussion about the importance of general resistance resources against stressful events. The study is based on observations and interviews with five nurses working in three different institutions and in five different wards. The thesis states that factors in the work organisation such as lack of a common caring philosophy, ignorance of the nurses' role and function, communication problems with other organisations, imbalance between demands and resources are experienced as strenuous. Situations with pain and pain relieving, constant shouting from patients and  severe confusion were pointed out as particularly stressful in the interaction with patients. The nurses use a number of strategies in order to handle these strains, such as seeking social support, planned problemsolving, positive reappraisal and sometimes distancing. From an immediate perspective these strategi.es were efficient and the nurses were satisfied with their work.

Den här studien undersöker huruvida anställda i restaurangbranschen har kännedom och möjlighet att nyttja sina rättigheter. Studien har genomförts med ett medarbetarperspektiv. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har olika befattningar och arbetsplatser, detta ger en helhetsbild av restaurangbranschen. Huvudfokus vid intervjutillfällena har varit dygns- och veckovila, samt betald semester. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser. En del respondenter hade tidigare reflekterat över frågorna, därför användes två mer djupgående intervjuer som nyckelintervjuer. Idén till studien uppkom ur tidigare forskning som visar att anställda i restaurangbranschen har svårt att få inflytande på arbetsplatsen. Vår förhoppning är att studien ska bidra till ökad kunskap kring vilka rättigheter man har som medarbetare i restaurangbranschen. / This study examines whether employees within the restaurant industry are aware of and have the freedom to make use of their rights. The study has been carried out with an employee focused perspective. We conducted qualitative research using semi-structured interviews. The respondents obtain different positions and work at different workplaces which helps create a big picture of what the restaurant industry looks like. The main focuses during the interviews was on the daily rest period, weekly rest and paid vacation. The results show both similarities and differences between the respondents' experiences. Some respondents had previously reflected on the matters, therefore two of the more in-depth interviews were used as key interviews. The idea for the study arose from previous research that shows that employees in the restaurant industry find it difficult to gain influence in the workplace. Our hope is that the study will contribute to increased knowledge about what rights you have as an employee in the restaurant industry.

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet. / The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet. / The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Studien undersöker hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Västra Götaland har påverkats av pandemin Covid-19. Äldreomsorgen präglas av problematik med hög arbetsbelastning, bemanningsproblem och undersköterskors arbetsmiljö. Studiens angreppssätt har en kvalitativ ansats där vi utgår ifrån semistrukturerade intervjuer, för att få förståelse för enhetschefens upplevda arbetssituation. Den teoretiska referensramen som tillämpas är; krav-kontroll-socialt stöd och KASAM som handlar om känsla av sammanhang. Tidigare forskning studerades i anknytning till chefers hållbarhet, hälsa och digitaliseringens betydelse, för att förstå hur enhetscheferna upplever arbetsbelastningen under pandemin. Resultatet indikerar på en omfattande omställning i enhetschefernas dagliga arbete på grund av pandemin, som leder till övertidsarbete. Enhetscheferna har ökade krav på sig att säkerhetsställa att samtliga medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens gällande skyddsutrustning och basala hygienrutiner. Vid smitta i verksamheten startas en smittspårning som har högsta prioritet. Det är ett tidskrävande arbete som ökar enhetschefernas arbetsbelastning. Förmåga att hantera oförutsedda arbetssituationer är en viktig egenskap en chef bör besitta, som att snabbt kunna ställa om vid nya restriktioner från myndigheter. Digitaliseringen har med stor hastighet påverkat enhetschefernas dagliga arbete, från fysiska mötesformer till distansmöten. Digitala möten är tidsbesparande på grund av minskad restid . Resultatet av ökat antal digitala möten påvisar dock minskad möjlighet till återhämtning och påverkar den sociala samhörigheten.

En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne. Hur reglerad arbetstid planeras påverkar lärarens arbetsbelastning. Ämnets status och motsättningar i förhållandet mellan tid och innehåll i ämnet påverkar lärarnas förutsättningar. Syfte Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser kring den reglerade arbetstidens påverkan på undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Hur upplever lärare de förutsättningar den reglerade arbetstiden skapar för att bedriva undervisning i hem- och konsumentkunskap? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analysen. Resultat Lärare upplevde tidsbrist och behövde prioritera och delegera för att hantera sin arbetsbelastning. Lärarna upplevde att skolledningens utformning av den reglerade arbetstiden begränsade möjlighet till påverkan. Kort tid mellan lektioner skapade svårigheter. Slutsats Hem- och konsumentkunskapslärare behöver minst 15 minuters rast mellan alla sina lektioner. Skolledningens brist på förståelse för ämnet skapar begränsningar genom den reglerade arbetstiden. Årskursernas placering i schemat minskar lärarnas arbetsbelastning och kan minska användandet av lektionstid för förberedelser och efterarbete.

Sjuksköterskor har som uppgift att tillgodose patienters vårdbehov därav är det betydelsefullt att vara lyhörd och se varje patient som en unik person. Målet med hälso- och sjukvården är att tillgodose en god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskor ska värna om sin egen hälsa för att kunna bedriva en god vård vilken kan påverkas av stress. Hur stress bland sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten är betydelsefullt att belysa då det är av vikt att se hur påföljden blir för patienterna. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Den valda metoden är en litteraturöversikt som inkluderar 10 artiklar. Resultatet består av totalt 3 huvudteman och 6 underteman som belyser olika faktorer som kan påverka stressupplevelsen för sjuksköterskor och hur patienter blir påverkade av detta. Resultatet visar att stress är en individuell upplevelse och är ett vanligt förekommande problem bland sjuksköterskor. Stress på arbetsplatsen kan också medföra att sjuksköterskor får svårigheter med att upprätthålla en holistisk vård och tillgodose patienternas vårdbehov. Därutöver kan otillräckliga resurser, en bristande kommunikation och teamsamarbete medföra en försämrad vård för patienter och sjuksköterskors vilja att stanna kvar. Utifrån litteraturöversiktens resultat diskuteras det att stress kan medföra att sjuksköterskor begår misstag vilket kan påverka patienterna. Dessa negativa händelser kan medföra att sjuksköterskor upplever en moralisk stress då de förorsakat ett extra lidande för patienterna och därmed äventyrat patientsäkerheten. Med en ökad reflektion kan kunskapen utvecklas samt bidra till en ökad förståelse för hur rätt förutsättningar för sjuksköterskor kan bidra till en patientsäker vård. / Nurses are tasked with meeting patients' care needs, therefore it is important to be responsive and see each patient as a unique person. The goal of healthcare is to provide good and safe care to all patients. Nurses must take care of their own health in order to provide good care, which can be affected by stress. How stress among nurses can affect patient safety is important to highlight as it is important to see how the consequences will be for the patients. The aim of the study is to illustrate nurses' experiences of how work-related stress can affect patient safety in healthcare. The chosen method is a literature review that includes 10 articles. The result consists of a total of 3 main themes and 6 sub-themes that highlight various factors that can affect the stress experience for nurses and how patients are affected by this. The results show that stress is an individual experience and is a common problem among nurses. Stress in the workplace can also mean that nurses have difficulties in maintaining holistic care and meeting patients' care needs. In addition, insufficient resources, a lack of communication and teamwork can lead to a deterioration in patient care and nurses' willingness to stay. Based on the results of the literature review, it is discussed that stress can cause nurses to make mistakes, which can affect patients. These negative events can mean that nurses experience moral stress as they have caused extra suffering for the patients and thus endangered patient safety. With increased reflection, knowledge can be developed and contribute to an increased understanding of how the right conditions for nurses can contribute to a care with high patient-safety.