Abstrakt: De flesta människor kommer någon gång i sitt liv i kontakt med vården och utsätts därmed för risken att möta en bristande patientsäkerhet. I sjuksköterskans roll ingår det att skydda patienter och medarbetare från detta. Tidigare forskning har indikerat att det finns ett samband mellan arbetsbelastning, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den aktuella studien bekräftade detta då författarna fann att då sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö innebar det risker för patientsäkerheten. / Abstract: Most people will at some point in their life come in contact with health care and will thus be exposed to the risk of encountering a lacking patient safety. The role of the nurse is to protect patients and staff from this. Previous research has indicated that there is a correlation between workload, work environment and patient safety. The current study confirmed this when the authors found that when nurses experienced a heavy workload and a poorer work environment the patient safety was at risk.

En stor del av den globala hälsovården består av sjuksköterskor. Dessa är väsentliga individer för att arbetet på sjukhus utförs på bästa sätt. Studier visar att det i nutiden finns en stor brist på vårdpersonal och att personalomsättningen inom yrket är hög samt att siffran är beräknad att stiga inom de närmsta åren. Många sjuksköterskor i Sverige väljer att lämna sina arbetsplatser av olika skäl. Detta kan innebära att de byter arbetsplats, för att då inte längre arbeta på sjukhus utan i stället arbetar för mindre vårdenheter, eller att de helt enkelt lämnar yrket. Syftet med studien är att få en ökad förståelse och insikt i hur sjuksköterskor upplever och påverkas av sin arbetsmiljö. Detta innefattar både den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilka faktorer som motiverar sjuksköterskor i sitt arbete. Studien utförs i form av en fallstudiedesign för att få en ökad förståelse av sjuksköterskornas upplevelser och världssyn. Den utgår från en semistrukturerad intervjuform. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är Herzbergs tvåfaktorteori, Aron Antonovskys KASAM-teori och Eklöfs psykosociala Krav-resursmodell. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever stora mängder mental stress på grund av sina arbetsuppgifter och deras arbetsmiljö. Resultatet visar även att det som motiverar sjuksköterskorna att fortsätta jobba trots de negativa aspekterna av arbetsmiljön är meningsfullhet och socialt stöd. Diskussionen går igenom hur arbetsmiljön negativt påverkar sjuksköterskornas arbete och deras mentala hälsa. Detta skapar en ond cirkel där personalomsättningen kommer fortsätta öka om organisationer inte arbetar förebyggande med den problematik som finns. De olika faktorer som påverkar sjuksköterskornas mentala och fysiska hälsa kan dock lindras genom socialt stöd, meningsfullhet och erfarenhet.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.

This study aimed to investigate how newly graduated social workers, in the social services' income support, experience their work in the first time after graduation, and what factors affect their experiences. This is based on requirements-, control and the support model. Data collection took place through six semi-structured interviews with newly graduated social workers who work on the social services' income support. Collected data were analyzed with thematic analysis. The results showed that newly graduated social workers experience feelings of insecurity, unpreparedness, and stress. The results also showed that quantitative workload is high, but support plays an important role in ensuring that newly graduated social workers thrive in the workplace. / Denna studie syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer inom socialtjänstens försörjningsstöd upplever sitt arbete den första tiden efter examen, samt vilka faktorer som påverkar deras upplevelser. Detta utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen. Datainsamling skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med nyutexaminerade socionomer som jobbar på socialtjänstens försörjningsstöd. Insamlade data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att nyutexaminerade socionomer upplever känsla av osäkerhet, oförberedd och stress. Resultaten visade också att kvantitativ arbetsbelastning är hög, men stöd har en viktigaste roll för att nyutexaminerade socionomer trivs på arbetsplats.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad. / Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

Arbetsrelaterad stress har nu ökat avsevärt i Sverige efter några års nedgång. Särskilt utsatta är de som arbetar inom barn- och familjeenheter på socialtjänsten. Stressrelaterade hälsoproblem bland socialarbetare inom barnavården har kopplats till stora arbetsbelastningar i flera studier. En rapport från Arbetsmiljöverket noterar att ökade arbetsbelastningar ledde till mindre tid för klienter, ökad stress, mer sjukfrånvaro, personalomsättning och att anställda kände att det var svårare att göra ett bra jobb. Detta resulterade i negativa effekter för både klienter och arbetstagarna själva. Syftet med denna studie var därför att undersöka organisatoriska faktorer relaterade till upplevelser av arbetsrelaterad stress hos socialarbetare inom barn- och familjeenheter i två kommuner i Skåne. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta barnavårdsarbetare. Studien belyser de organisatoriska utmaningarna i att hitta balansen mellan arbetskrav och resurser för att minska hög arbetsbelastning och stress. Detta tvingar socialarbetarna inom barn- och familjeenheterna att hitta strategier för att hantera de organisatoriska utmaningarna genom att antingen riskera sin hälsa eller kvaliteten på sitt arbete. Studiens resultat betonar organisationernas personalorientering för att motverka upplevelsen av stress och hög arbetsbelastning. / Work-related stress has now increased significantly in Sweden after a few years of decline. Particularly vulnerable are those who work in child and family units of social services. Stress-related health issues among social workers in child welfare have been linked to severe workloads in several studies. A report from the Swedish Work Environment Authority notes that increased workloads led to less time for clients, increased stress, more sick leave, employee turnover and employees feeling that there is harder to do a good job. Resulting in negative effects on clients as well as the workers themselves. The aim of this study was therefore to investigate organizational factors related to experiences of work-related stress within social workers in child and family units in two municipalities in Skåne. To collect data qualitative interviews were conducted with eight child welfare workers. The study illustrates the organizational challenges in finding the balance between the work requirements and resources to reduce heavy workload and stress. That forces the social workers within the child and family units to find strategies to handle the organizational challenges by either jeopardizing their health or the quality of their work. The study results emphasis the organizations staff orientation to counteract the experience of stress and heavy workload.

Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, även här är förståelse och kommunikationcentralt. Resultaten visar att kraven inom yrket är hanterbara, förutsatt attkontrollmöjligheter finns och att revisorn upplever stöd. Med dessa kriterieruppfyllda finns även goda möjligheter att uppnå arbetslivsbalans. / Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communication. Supportfrom individuals in one's private life is also important, where understandingand communication also play a central role. The results show that the demandswithin the profession are manageable, provided that control opportunities existand the auditor feels supported. With these criteria met, there are good chancesof achieving work-life balance.

Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen.  I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis.   The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda i undervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blir detta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll, instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinna på att samarbeta och dela material mellan sig. I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar fram material till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinder det finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor. Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser några hinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiska hinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbeta med. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, att dela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

Det har varit stor uppmärksamhet kring socialsekreterare och deras arbetslivssituation under de senaste åren. Denna fråga är relevant för alla parter på arbetsmarknaden och således ett centralt ämne för personal- och arbetslivsprogrammets slutliga examinationsuppsats. Följande uppsats syftar till att göra en uppföljning av lönesatsningen som gjordes på socialsekreterare i Ludvika kommun 2016. Empirin samlades in genom en metodkombination bestående av en Internetbaserad surveyundersökning till samtliga berörda socialsekreterare samt nio kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna tar sin början i motivationsteorier med Maslows behovshierarki, Hertzbergs tvåfaktorteori samt kognitiv förväntningsteori. Den största delen i teoriavsnittet utgörs av teorin om arbetslivsförankring, vilket är författarnas egen översättning av job embeddedness som är skapad av Holtom, Mitchell och Lee (2006). En förklarande modell till denna teori har utformats och återkommer i resultatanalysen för att uppskatta graden av arbetslivsförankring på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Resultatet visar att lönesatsningen till viss del uppfyllde sitt syfte då 30 av 34 personer fortfarande arbetar kvar på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Däremot förde lönesatsningen en del negativa konsekvenser med sig då socialsekreterarna uttrycker frustration kring att det är mer än ett lönetillägg som krävs för att de ska stanna kvar på sitt arbete. Slutsatsen är att lönesatsningen kunde ha kommunicerats på ett bättre sätt för att gynna relationen och skapa förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. I frågan om vad det är som gör att medarbetare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats har det visat sig många gånger handla om andra faktorer än just lön. / There has been widespread attention to social workers and their working life in recent years. This issue is relevant to all parties in the labour market and thus a key subject for the final exam for the Bachelor of Science in Human Recourse Management. The following essay aims to follow up on the wage efforts made by Social workers in Ludvika Municipality in 2016. The data was collected through a methodological combination consisting of an Internet-based survey of the social workers affected, and nine qualitative interviews. The theoretical starting points began with motivational theories such as Maslow´s hierarchy of needs. Herzberg´s two factor theory and cognitive expectation theory. The main part of the theory section is the theory of ‘arbetslivsförankring’, which is the authors’ translation of job embeddedness, created by Holtom, Mitchell and Lee (2006). An explanatory model for this theory was formulated and returned in the results analysis to estimate the level of working life anchorage in social administration in Ludvika Municipality. The results show that the wage effort to some extent fulfilled its purpose, as 30 out of 34 empolyees still working in the social administration in Ludvika Municipality. On the other hand, wage efforts brought some negative consequences when social workers expressed frustration stating that there is more than pay supplement required to stay on their job. The conclusion is that the pay could be better communicated to further the relationship and create confidence between employers and employees, in regards to what makes employs decide to stay in their workplace, it was repeatedly found that factors other than pay were the main motivators.