Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. / Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut som en pandemi i början av år 2020. Detta har gjort att hälso och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen, akutmottagningar, intensivvårdsavdelningar och infektionsavdelningar med inriktning mot vård av covid-patienter tvingats arbeta under hög arbetsbelastning, vilket har belysts av olika medier. Trots att röntgen är en stor del i vårdkedjan av covid-patienter har röntgensjuksköterskans roll inte blivit lika uppmärksammad. Syfte: Att belysa röntgensjuksköterskors upplevelser av sin roll i covid-vården med att utföra datortomografiundersökningar av patienter som är misstänkta eller bekräftat sjuka i covid-19. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem röntgensjuksköterskor från två röntgenkliniker i Sverige. Resultat: Covid-19 har medfört en förändrad arbetssituation för röntgensjuksköterskor där en ny patientgrupp kräver nya rutiner. Dessa rutiner kräver mer planering och en större tidsåtgång. Röntgensjuksköterskans roll i covid-vården upplevs vara osynlig för andra avdelningar. Slutsats: Deltagarnas upplevelser av stress, osäkerhet och tidsåtgång som covid-rutiner medfört påverkar det dagliga arbetet men har förändrats genom pandemins fortgång i och med att dessa rutiner blivit en vardag. Röntgensjuksköterskan har i uppgift att tillgodose patienten god omvårdnad i samband med undersökning vilket har varit och är en utmaning pga. skyddsutrustningen som upplevs hämmande. / Background: Covid-19 was classified as a pandemic in the beginning of 2020. This forced health care professionals within elderly care, emergency departments, intensive care units, and infection wards with focus on care of patients with covid-19 to work under high pressure, which has been highlighted by various media. Despite playing an important role within covid-healthcare, radiographers have not been acknowledged to the same extent. Aim: To highlight radiographers’ experiences of their role in the covid-healthcare when performing computed tomography examinations of patients who are suspected or confirmed to have covid-19. Material and method: This study has a qualitative design and is based on semi-structured interviews with five radiographers from two radiology departments in Sweden. Results: Covid-19 has led to a change in the work situation for radiographers where a new patient group requires new routines, including more planning and time. The radiographers’ role in covid-healthcare is perceived to be unseen by other departments. Conclusion: The participants' experiences of stress, uncertainty and time spent due to covid-routines affect their work, but have changed during the pandemic as these routines have become part of their daily work. Radiographers are providing patients with good care in connection to the examination, which has been and still is a challenge due to protective equipment feeling obstructive.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i forskning visat att en ökad arbetsbelastning skulle kunna ha ett samband till minskad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter vid hög arbetsbelastning.Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt och resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, som erhållits via sökningar i PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats efter Fribergs trestegs analys.Resultat: Analysen av resultatartiklarna genererade i sex kategorier, Positiv omvårdnad trots hög arbetsbelastning, Svårt att uppfylla omvårdnadsbehov, Etiska utmaningar, Grundläggande omvårdnadsbehov kan inte tillgodoses, Patientsäkerheten hotas, Bristande omvårdnadskvalitet. I resultatet framkommer det att patientens omvårdnad inte alltid är i centrum eller att omvårdnaden av patienten inte alltid är säker speciellt under hög arbetsbelastning.Slutsatser: Artiklarnas resultat visade på att sjuksköterskor kan uppleva omvårdnad av patienter som positiv trots en hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor beskrev också omvårdnaden av patienten vid hög arbetsbelastning kunde uppfattas som etiskt utmanande. Det var inte alltid patienter som fick rätt eller behövlig vård. Sjuksköterskor upplevde ofta frustration över att inte kunna ge grundläggande vård eller säker vård till patienter med hög arbetsbelastning. / Background: In research, nurses have shown that an increased workload could be linked to reduced quality of care and patient safety.Aims and objectives: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences of caring for patients at high workload.Method: The work is a general literature review, and the results are based on thirteen scientific articles, obtained through searches in PubMed and CINAHL. The articles have been analyzed according to Friberg's three - step analysis.Result: The analysis of the result articles generated in six categories, Positive nursing despite high workload, Difficulty meeting nursing needs, Ethical challenges, Basic care needs cannot be met, Patient safety is threatened, Lack of care quality. The results show that the patient's care is not always at the center or that the care of the patient is not always safe especially during high workloads.Conclusions: The articles' results showed that nurses can experience patient care as positive despite a high workload. Nurses also described the care of the patient at high workload could be perceived as ethically challenging. It wasn't always patients who got it right or needed care. Nurses often experienced frustration at not being able to provide basic care or safe care to patients with high workloads.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa hos socialarbetare. Syftet var även att jämföra arbetsbelastning, psykisk ohälsa samt stöd i form av rollförväntningar, egenkontroll samt socialt stöd på arbetsplatser hos olika enheter inom socialtjänsten. Totalt deltog 69 socialarbetare från tre olika typer av enheter: ekonomiskt bistånd (n=34), bistånd Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (n=34) samt barn och familj (n=1). Barn och familj exkluderades utifrån låg svarsfrekvens. En korrelationsanalys visade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa och fyra oberoende t-tester visade att endast socialt stöd skiljde sig åt mellan enheterna. I diskussionen diskuteras förklaringsmodeller till resultatet utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen, tidigare forskning och metod. / The aim of the study was to examine if there was a correlation between workload and mental health issues for social workers. The aim was also to compare workload, mental health issues and support in terms of role expectations, control, and social support in Swedish social services. A total of 69 social workers from three different kinds of units participated: economic support (n=34), support from Law of Social Welfare (SoL) and the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) (n=34) and child welfare (n=1). Child welfare was excluded due to the low response rate. A correlation analysis showed that there was a significant correlation between workload and mental health issues. Four independent t-tests showed that only social support differed between the units. In the discussion the results are being discussed through the Job-Demand-Control-Support Model, previous research and the method.

Sjuksköterskor blev en hårt utsatt arbetsgrupp på grund av den enorma arbetsbelastningen som vården fick bära på grund av coronapandemin. Denna studie valde att undersöka främjande faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning. Tidigare forskning tyder på att psykosocial miljö, socialt stöd och kontroll/resurser i jämförelse med de ökade kraven var viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet bland sjuksköterskor, dock var tidigare studier ej utförda varken i mitten av en pandemi eller under hög arbetsbelastning. I denna studie valde vi en kvalitativ analys där fyra deltagare intervjuades i en semistrukturerad intervju uppdelad efter fyra preliminära huvudteman. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan genom en induktiv tematisk analys. Genom den tematiska analysen kom vi fram till underteman som var viktiga för att besvara frågeställningen för denna studie. I resultatet redovisades fyra huvudteman som var, krav, kontroll/resurser, socialt stöd och psykosocial kultur och struktur med underteman för varje. Resultaten tyder på viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning som var direkt avgörande för deltagarna. Dessa faktorer var, ett transformativt, kompetent och skickligt ledarskap, ett utmärkande socialt stöd från kollegor och arbetsgrupp samt den ökade kontrollen för att dämpa de arbetsrelaterade kraven. / Nurses became a heavily pressured workgroup from the high workload that was caused by the corona pandemic. The current study mainly focused on promoting factors for well-being and remaining in work during the high workload. Previous research suggests that psychosocial environment, social support and control/resources in comparison with the increased demands were important factors for well-being and remaining in work among nurses, however, previous studies were not conducted in the middle of a pandemic or under high workload. In this study, a qualitative analysis was chosen where four participants were interviewed in a semi-structured interview divided into four preliminary main themes. The interview material was processed and then analyzed with an inductive thematic analysis. With the thematic analysis the study found sub-themes that were important to answer the question for this study. The results presented four main themes; demands, control/resources, social support and psychosocial culture and structure with sub-themes for each. The results indicate important factors for the nurse’s well-being and remaining in work during periods of high workload that were directly crucial for the participants. These factors were, a transformative, competent and skilled leadership, a distinctive social support from colleagues and working group and the increased control and resources to curb the unimaginable demands.

Sammanfattning  Att arbeta inom vård och omsorg kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Inom vård och omsorgsyrket är bland annat sjukskrivningar ett återkommande problem. Tanken med denna studie är att undersöka hur samspelet ser ut mellan vårdpersonalen på arbetsplatsen, samt beskriva hur deras vardagliga arbete utspelar sig. Vi utgår från vår frågeställning, hur upplever personalen inom vård och omsorg sitt vardagliga arbete, och hur ser den sociala interaktionen ut mellan arbetskollegorna? För att få en så nära bild av hur personalens arbetssituation ser ut valde vi att genomföra en etnografisk studie. Vi har genomfört deltagarobservationer i två olika verksamheter, ett äldreboende samt ett LSS boende, (ett boende som tillhandahåller stöd och service till vissa funktionshindrade). Observationerna har vi kompletterat med två djupintervjuer med personal inom respektive verksamhet. Vi har använt Fines (2012) teori om små grupper för att tolka och analysera interaktionen som sker mellan personalen i de olika arbetsgrupperna. I studiens resultat framgår det att den sociala interaktionen mellan personalen är av stor betydelse för gruppens sammanhållning och för kvaliteten på arbetet som utförs. Kommunikationen har visat sig vara en avgörande faktor för arbetets effektivitet och för samspelet personalen emellan.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid. / The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

Background: The number of patients per nursing staff and skill mix (the percentage of registered nurse) among nursing staff have an impact on the working environment, effects quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study was to map the number of patients per nursing staff during a 24-hour period and to describe skill mix among nursing staff at emergency departments in medium-sized hospitals in Sweden. Method: This study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. Thirty medium-sized Swedish emergency departments participated in this study. Result: The number of patients per registered nurse varied between 0,0-11,0 patients (mean=3,3) during a 24-hour period. The number of patients per licensed practical nurse varied between 0,0-17,2 (mean=4,7). The average skill mix was 58,1% registered nurses and 41,9% licensed practical nurses for 24 hours. Conclusion: The staffing of nurses does not follow the patient flow, which results in a higher number of patients per nursing staff between 11:00 am and 11:59 pm. Further studies are needed to optimize the staffing of nurses, which can lead to an improved working environment for nurses, an improved quality of care and an increased patient safety. / Bakgrund: Antal patienter per omvårdnadspersonal och skill mix (andel sjuksköterskor i procent) bland omvårdnadspersonal har en inverkan på arbetsmiljö, vårdkvalitet samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet patienter per omvårdnadspersonal under en 24-timmarsperiod samt att beskriva skill mix bland omvårdnadspersonalen vid akutmottagningar på mellanstora sjukhus i Sverige. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Trettio mellanstora svenska akutmottagningar deltog i studien. Resultat: Antalet patienter per sjuksköterska varierade mellan 0,0–11,0 patienter (medel= 3,3) under en 24-timmarsperiod. Antalet patienter per undersköterska varierade mellan 0,0–17,2 patienter (medel= 4,7). Skill mix var i genomsnitt 58,1% sjuksköterskor och 41,9% undersköterskor under 24 timmar. Slutsats: Bemanning av omvårdnadspersonal följer inte söktrycket/patientflödet, vilket resulterar i ett högre antal patienter per omvårdnadspersonal mellan klockan 11:00–23:59. Vidare studier behövs för att optimera bemanning av omvårdnadspersonal, vilket kan leda till förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen, en förbättrad vårdkvalité samt en ökad patientsäkerhet.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.