Abstract Authors: Veronica Axeborg & Malin Devida Carlsson Title: Indirect strain and compassion fatigue- a qualitative study of working conditions in social work Supervisor: Roddy Nilsson Assessor: Rickard Ulmestig   High levels of sick leave can often be detected in social work, especially within the group of social workers that have contact and relationship building professions. Direct collaboration with clients requires that the social worker uses him or herself as a tool. On top of a heavy workload with complex cases that are time consuming and the pressure of getting tasks ready on time, these social workers are also exposed to an indirect workload when they listen to the suffering and pain of their clients’ problems. Compassion fatigue is a phenomenon and condition that can occur when a person repeatedly hears about difficulties without experiencing it for themselves.  The purpose of this study was to investigate social workers views and experiences with indirect strain and compassion fatigue and also how these phenomena are made aware of and handled or not handled in the workplace. This study consists of six semi-structured interviews with social workers that have a contact and relationship building profession. The results of the interviews are presented through prominent themes and analysed with Antonovskys theory of Sense of coherence.  Results showed that several of the respondents has experiences of indirect strain, sometimes so invisible they don´t notice or reflect over it themselves. Only one respondent experience compassion fatigue due to contact with clients whereas the others are aware of the existence of the phenomenon but do not suffer from it. Both indirect strain and compassion fatigue arises at times in workplaces but nothing structural is organised to prevent or handle the phenomena. Collegial support has proven to be the chosen way of dealing with it. A prominent conclusion of this study is that the direct workload and time pressure is what’s burdening in the social worker´s profession and that the line between the indirect and direct strain sometimes is difficult to draw. They often go into each other’s fields or become each other’s consequences.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde. / Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.

Denna studie undersökte huruvida artificiell intelligens relaterar till stress och arbetsbelastning bland kontorsarbetare. Genom datan från en enkätstudie med 91 deltagare genomfördes två regressionsanalyser och en korrelationsanalys. Resultaten visade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan användningen av artificiell intelligens och både stress och arbetsbelastning. Enkäten var uppbyggd av två mätverktyg (PSS) perceived stress scale och (QWI) quantitative workload inventory. Resultaten visar att AI användning associeras med ökad arbetsbelastning, samt minskad stress bland kontorsarbetare. Denna forskning pekar på behovet av att noggrant överväga de psykosociala effekterna av AI-implementering på arbetsplatsen, behovet av att vidta åtgärder för att hantera eventuella negativa konsekvenser för personalens välbefinnande och produktivitet, samt framföra de positiva aspekter som AI skulle kunna bidra till. Utöver detta hade det varit intressant att utföra en kvalitativ studie för att ta reda på bakgrunden till korrelationen och resultatet som framgick i regressionsanalysen. / This study examined whether artificial intelligence relates to stress and workload among office workers. Using data from a survey study with 91 participants, two regression analyses and a correlation analysis were conducted. The results showed that there was a statistically significant correlation between the use of artificial intelligence and both stress as well as workload. The survey was constructed by using two measurement tools: The Perceived Stress Scale (PSS) and The Quantitative Workload Inventory (QWI). The results indicate that AI usage is associated with increased workload, as well as decreased stress among office workers. This research highlights the need to carefully consider the psychosocial effects of AI implementation in the workplace, to take measures and manage any potential negative consequences for employee well-being and productivity, while also emphasizing the positive aspects that AI could contribute. Additionally, it would be interesting to conduct a qualitative study to investigate the background of the correlation and the results presented in the regression analysis.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.

Lärare har en viktig funktion för samhället när det kommer till att undervisa elever och hjälpa dem att få kunskaper som de kan använda i sina liv. Förutom förväntningar som handlar om undervisning kan läraryrket även inkludera en social aspekt där lärare stöttar och hjälper elevergenom deras skolgång. Detta arbete kan vara känslomässigt utmanade för lärare och arbetsbelastningen kan påverkas av att arbetsuppgifter som sträcker sig utanför undervisning genomförs. Denna kvalitativa studie om lärares upplevelser om utmaningar och om emotionellt arbete baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med lärare. Data som samlats in från intervjuerna har analyserats genom teorier och begrepp som handlat om emotionellt arbete, sociala interaktioner och emotionell energi. Resultatet visar att arbete med elever såg många av lärarna som motiverande och meningsfullt jämfört med administrativa arbetsuppgifter som dokumentation, planering och möten. Arbetet kunde vara emotionellt krävande och lärarna upplevde att de dels var tvungna att hantera sina egna känslor, dels välja vilka känslouttryck de visade mot elever. Utmaningar fanns i läraryrket då arbetsdagar kunde bestå av planerade lektioner men även att konflikter, stöd till kollegor och samtal kunde uppstå under arbetsdagen som lärarna upplevde inte alltid handlade om undervisning. Lärarna ansåg att det fanns ett behov att kunna lämna arbetsrelaterade problem på arbetet för att kunna återhämta sig när de lämnat arbetet. / Teachers have an important function for society when it comes to teaching and providing students with knowledge that the students can use in their lives. In addition to expectations related to teaching, the teaching profession can also include a social aspect where teachers support and help student through schooling. This work can be emotionally challenging for teachers and the workload can be affected by tasks that extend beyond teaching. This qualitative study on teacher’s experiences and challenges regarding emotional labor is based on seven semi-structured interviews with teachers. The data collected from the interviews has been analyzed through theories dealing with emotional labor, social interaction, and emotional energy. The results show that many of the teachers believed that working with student was motivating and meaningful compared to administrative task such as documentation, planning and meetings. The work could be emotionally demanding, and the teachers felt that they partly had to manage their own emotions and to manage what emotions they showed toward students. Challenges existed as the workdays could consist of planned lessons, conflicts, conversations with students and supporting coworkers. The teachers considered the activities besides the planned lessons to sometimes put them in a position that wasn’t about teaching. The teachers felt that there was a need to be able to leave work-related problem at work to recover when they left work.

Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Bakgrund: Under de senaste åren har det blivit allt mer uppmärksammat i media om patienters rättigheter i vården och att patientsäkerheten hotas på grund av bristen på sjuksköterskor. Det framhävs att det är särskilt stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och att arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningarna ökar, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för bedrivandet av intensivvård och för att upprätthålla en god patientsäkerhet.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka statistiskt samband mellan intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerhet.   Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av webbenkäter. Alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige inkluderades och intensivvårdssjuksköterskorna var tvungna att ha arbetat minst två år. Sammanlagt distribuerades 372 enkäter och 258 svar erhölls vilket gav en svarsprocent på 69.4 procent. Dataanalys utfördes med deskriptiv statistik och korstabulering. Med hjälp av en bivariat analys kunde vi jämföra om det fanns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning.   Resultat: Resultatet visar att det finns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning. Patientsäkerheten påverkas negativt av en högre arbetsbelastning. Intensivvårdssjuksköterskorna uppger att de tvingas utföra ett sämre jobb relaterat till tidspressen och att arbetsbelastning är för hög. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna anser att det finns välfungerande system för rutiner och avvikelser men på grund av en hög arbetsbelastning kan inte systemen och rutinerna följas vilket påverkar patientsäkerheten negativt.   Slutsats:Den här studien ger belägg att lyfta intensivvårdssjuksköterskornasarbetsbelastning i förhållande till patientsäkerhet och underlag för att vidta åtgärder inom berörda verksamheter. Åtgärder i form av en attraktivare, hälsosammare och patientsäkrare arbetsplats. Exempelvis arbetstidsförkortning som ger möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen.Det är nödvändigt att se över arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningar nationellt för att inte mer omfattande patientsäkerhetsbrister ska ske. / Background: In recent years there has been increasing attention in the media about the right of patients in health care and that the safety of a patient is threatened because of the shortage of nurses. In particular, the current lack of specialized nurses and the increased workload in the intensive care units could lead to serious consequences regarding the provision of intensive care and maintaining high patient safety.   Objective: The objective of this study was to investigate the statistical connection between the workload of an intensive care nurse and the patient safety.   Method: The study was performed by a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional study was done using surveys on the web. All general intensive care units in Sweden were included and the intensive care nurses needed to have worked for at least two years. A total of 372 surveys were distributed and 258 responses were received giving a response rate of 69.4 percent. Data analysis was performed by descriptive statistics and cross tabulation. Using a two-dimensional analysis, the authors could compare whether there was a link between the patient safety and the workload.   Result: The result indicates that there is a statistical connection between patient safety and workload. Patient safety is negatively affected by a higher workload. The intensive care nurses state that they are forced to do a worse job related to time pressure and because of that the workload is too high. The result shows that today it is felt that there is a well functioning system of procedures and divergences but because of a high workload, the system and the procedures cannot be followed which affect patient safety negatively.   Conclusion: This study demonstrates proof to highlight critical care nurses' workload in relation to patient safety and evidence to take action within the relevant business. Arrangements such as an attractive, healthier and safer workplace for the patient. For an example, shorter working hours that allows recovery between shifts. It is a necessity to revise the workload in the intensive care units nationwide for not more extensive patient safety defects to occur.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda iundervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blirdetta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll,instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinnapå att samarbeta och dela material mellan sig.I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar frammaterial till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinderdet finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor.Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser någrahinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiskahinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbetamed. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, attdela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor. Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer. Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter. Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

Arbetsbelastningen är idag en betydande stressfaktor inom revisionsyrket som resulterar i att många anställda avslutar sin anställning i tidigt skede. Detta på grund av det tids- och prestationskrävande yrket som innebär långa arbetsdagar och stort ansvarstagande för revisorerna. Tidigare forskning har visat på olika faktorer till att många revisorer inte stannar kvar inom yrket eftersom den påtagliga stressen i många fall har lett till utbrändhet. Det har enbart studerats vad som påverkar revisorernas val att avsluta sin anställning. Denna studie visar på vilka motivationsfaktorer som överväger nackdelarna med yrkesvalet och därmed varför revisorer väljer att stanna kvar inom branschen trots den höga arbetsbelastningen. Studien lyfter fram orsaker som gör att revisorer kan känna sig stressade, men även faktorer som gör att de känner sig motiverade. Detta undersöks i nio kvalitativa intervjuer med revisorer födda under 80- och 90-talet, för att få explorativa svar om hur de uppfattar branschens arbetsbelastning och vad de anser motiverar dem att stanna kvar i yrket. Det som framkom ur den empiriska undersökningen var att de tillfrågade revisorerna har liknande egenskaper såsom att de är drivna, sociala, ansvarstagande och anpassningsbara. Det som motiverar dem mest är att yrket är flexibelt, men även kollegorna, ledarskapet och kunderna har en stor betydelse för revisorerna. / Today, workload is a significant stress-factor in the auditing profession which results in that many employees quit their employment at an early stage. This depends on the time- and performance consuming work which means long days at work and high responsibility for the auditors. Previous research has presented different factors that explain why many auditors do not stay in the profession because they cannot handle the stress which might lead to burnout. It has only been researched about what affects auditors to quit their employment. Therefore, this study aims to show which motivational factors that overweigh the disadvantages with the profession and why auditors choose to remain within the profession despite the high workload. This study highlights the reasons why auditors feel stressed but also factors that make them feel motivated. This is examined by conducting nine qualitative interviews with auditors born during the 80s and 90s to get exploratory answers on how they perceive the workload in the profession and what motivates them to remain in the profession. What emerged from this empirical study was that the auditors in the study have similar characteristics such as that they are driven, social, accountable and adaptable. What mostly motivates them is that the profession is flexible, but the colleagues, leadership and clients are also important factors for the auditors.