Sedan 2015, då antalet asylsökande i Sverige nådde rekordhöjder, har frågan om hur flyktingar ska integrera sig i samhället tagits upp. Konsensus är att arbetsmarknadsetableringen är en viktig faktor och därmed har så kallade ”enkla jobb” föreslagits som en lösning på att öka sysselsättningen för flyktingar. Samtidigt kan det observeras ett nytt fenomen på arbetsmarknaden, gigekonomin. Kan gigekonomins enkla jobb vara lösningen?  Syftet med denna undersökning är att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall i form av sysselsättning och inkomst. I studien används paneldataanalys för att isolera effekten av gigekonomiföretagens etablering på flyktingars sysselsättning och inkomster. Undersökningens huvudestimat visar att existensen av gigekonomi i en kommun ökar sysselsättningen för flyktingar med 5,2 procentenheter. Efter utförande av flera känslighetstest kan dock denna effekt inte betraktas som robust. Därmed kan inte undersökningen påvisa att det är just gigekonomin som har orsakat denna effekt. / Since 2015, when the number of asylum seekers in Sweden grew to record breaking heights, the question about how refugees will integrate into society has been raised. The consensus is that the integration into the labour market is an important factor and therefore entry level jobs have been suggested as a solution. Currently a new phenomenon can be observed on the labour market, the gig economy. The objective of this paper is to analyse the effect of the gig economy on refugees’ social outcome in terms of employment and income. The study uses panel data analysis to isolate the effect of the gig economy on refugees employment and income. The main estimate of the study shows that the impact of the existance of a gig economy in i municipality increases the employment for refugees by 5,2 percentage points. However, after the execution of multiple robustness tests the effect cannot be considered robust. Therefore, the study cannot prove that it is specifically the gig economy that is the cause to this effect.

Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.

Arbetsmarknaden inom IT-branschen är i stor förändring då efterfrågan på IT-kompetens har ökat vilket beräknas leda till ett underskott på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att efterfråga IT-kompetens och det leder till större konkurrens för att attrahera och behålla den. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför unga medarbetare avslutade sin anställning på ett företags IT-avdelning för att få ökad förståelse kring hur kompetensen bäst behålls. Tidigare studier inom området finner starka kopplingar mellan personalomsättning och employer branding men ofta genom kvantitativ metod. I syfte att komplettera den tidigare forskningen har en kvalitativ fallstudie av ett företags IT-avdelning utförts. Uppsatsen genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med tidigare medarbetare som på egen begäran sagt upp sig under de senaste 12 månaderna. Uppsatsens teoretiska ramverk är employer branding, arbetstillfredsställelse och social utbytesteorin som används i syfta att förklara varför anställning avslutats. Inom employer branding finns det två centrala aspekter vilka är intern och extern. Nämnda teoretiska ramverk har använts för att undersöka de tidigare medarbetarnas personliga upplevelser av förväntningar på företaget och arbetsrollen samt om de uppfyllts. Resultatet visar på att ingen av intervjupersonerna möttes av marknadsföring riktad till deras IT-kompetens samt att bilden av företaget kan kopplas till vilken högskola de utbildat sig vid eller privata relationer. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av de tidigare medarbetarna eftersökte tydlighet i arbetsroll, ledarskap och bättre lön. En del intervjupersoner upplevde att de inte kan se sig själva på företaget igen medan majoriteten har en fortsatt positiv bild av företaget och kan tänka sig arbeta där i framtiden. Vi anser att det är ett relevant forskningsområde som kan bidra till insikt om vad unga medarbetare saknar hos ett företag inom IT-branschen.

Sammanfattning Kvinnors ekonomiska förutsättningar har förbättrats enormt de senaste decennierna, men än idag råder det skillnader i lön mellan kvinnor och män. Många tror att denna skillnad beror på att kvinnor väljer att fokusera på familjelivet då de får barn. Om det faktum att kvinnor får barn faktiskt leder till dessa löneskillnader, så innebär det inte bara att män och kvinnor har olika lön, men också att kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn har olika lön. Detta är studiens syfte, alltså att undersöka om en kvinnas lön påverkas negativt av att hon får barn. För att kontrollera detta jämförs lönen mellan kvinnor med barn och kvinnor utan barn. Vidare så studeras även om lönen för kvinnor med barn påverkas olika mycket beroende på hur många barn hon har. Detta formuleras till två frågeställningar; ”Finns det en genomsnittlig skillnad i lön mellan kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn?” och ”Finns det genomsnittliga skillnader i lön beroende på hur många barn kvinnor har?”. För att kunna besvara dessa frågeställningar har olika teoretiska perspektiv använts, nämligen humankapitalteorin samt rational choice theory. Båda dessa förklarar olika tänkbara aspekter av varför en kvinnas lön skulle påverkas negativt av att hon skaffar barn. Vidare har även tidigare forskning som beskriver “The Wage Penalty of Motherhood” använts genomgående i studien, för att ge ytterligare eventuella förklaringar till att kvinnor med barn har en lägre lön. Studien använder en kvantitativ ansats med ett sekundärt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Med detta datamaterial har regressionsanalyser genomförts, för att kunna studera sambanden mellan kvinnor, barn och lön. Resultatet visar, i motsats till tidigare forskning och teorier, ett positivt samband mellan att ha barn och lön, och även ett positivt samband mellan antalet barn och lön.

Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.

The aim of this thesis was to examin how librarians arepresented in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter.My research questions were: How are librarians and thelibrarian profession presented in articles in DagensNyheter? and What discourses can be identified in thearticles?I have analysed 69 articles from between 2012-01-01 and2013-01-01 by using discourse analysis as both theory andmethod.Three discourses emerged through the analysis: discourseabout librarians and litterature, discourse about librariansand censorship and discourse about librarians and thelabour market.The conclusions drawn from this study are that librariansare strongly associated with litterture and reading and withthe labour market. There are also clear tendencies thatlibrarians whish to change the old, stereotypical images thatthey are associated with, and do so by using humor. / Program: Bibliotekarie

The aim of this study was to seek an understanding of how media presents integration within the market of labour, with focus on problems and its causes, after the refugee crisis in 2015. Our approach has been the analyzing of 24 discussion articles from three different newspapers which are; Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.   Our study is a qualitative document study and we have used Fairclough’s three-dimensional model to analyze our empirical material. Our focus has been to analyze the language in the articles, the context of the texts and how that can influence or change the social practice. To analyze the articles, we have used various color codes, which have made it easier to split the articles in different themes. Furthermore, we have applied Søren Barlebo Wenneberg’s version of the social construction theory. He chose to divide the theory in four different pieces, whereas we have chosen the one we thought would contribute most with a deeper understanding to our study. Finally, we have used relevant literature as well as the notion of stigma by Erving Goffman.   We found that, among other things, politicians are pushing for many reforms that is lacking in society, such as lower wages regarding the employment of refugees or more combinations of jobs and education. Their approach has been to convey this to the public through the media. The results also showed that throughout the articles seldom were refugees who spoke. Something that dominated the media was the response of different politicians, experts or professionals about the failed integration. Their response was almost always about more or less education, as well as low-paid jobs and which one that was the best option, depending on the opinion of the author.

<p>Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.</p>

<p>Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning.</p><p>Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.</p>

<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>