Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer. Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp. Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte. Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever. I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren. Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet. Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.</p><p>Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.</p><p>Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet.</p>

PAX i skolan is a Swedish translation of the practice PAX Good Behavior Game, which is developed from the classroom-based Good Behavior Game in order to create a peaceful and productive learning environment. PAX Good Behavior Game has variations and adaptations for different stages of development (Goodbehaviorgame, 2018), but the Swedish version of the practice, the enclosed material and the examples that are given in the manual are designed to fit students in the first, second and third grade. Through an education, teachers gain access to ten different tools that train students' prosocial abilities and self-regulation. Since the model in some Swedish schools also is used with students in fourth, fifth and sixth grade and there are plans to implement it in year 7, we found it interesting to study whether the content can be applied directly to older students or if it needs adaptions in some way. Our results show that teachers who work students in grades 4 - 7 believe that many of the tools would work better with older pupils if they were adapted in an age-appropriate manner. There are parts of the material that are perceived as childish, and other parts that might need to be adjusted to fit the organization for higher grades. Another element that is important for teachers when using the model is the time aspect. Many of the tools are timesaving when switching between different parts of a lesson and valuable teaching time can be utilized, while there are some tools that teachers experience take up too much time, and therefore these are not used as frequently as others. The result shows that teachers are of the opinion that most of the 10 tools would be more efficient with the elder pupils if they were adjusted in a more age-related way. Some parts of the material could be experienced as a bit childish, and other parts might be adjusted to fit the organisation for higher grades. The time aspect is an important factor to the teachers. Several of the tools contribute to make a lesson more time efficient and then save valuable moments in the classroom, while there are some of the tools that claim too much time and therefore not used as frequently as the others. In research, every single tool included in PAX works as an intact unity, which loses its efficiency if you remove or change any of the necessary components. There are some of the suggested age-related adjustments, that we find possible to make, while there are other cases where we find no good reasons to make the adjustment since some or several of the necessary components are lost. / PAX i skolan är en svensk översättning av arbetsmodellen PAX Good Behavior Game, som vuxit fram från det klassrumsbaserade Good Behavior Game och syftar till att skapa en positiv klassrumsmiljö präglad av trygghet och studiero för samtliga elever. PAX Good Behavior Game finns i olika variationer med anpassningar för elever i olika åldrar (Goodbehaviorgame, 2018), medan den svenska versionen av modellen, det medföljande materialet och de exemplen som tas upp i handboken för PAX i skolan riktar sig till lärare och elever i åk 1 – 3. Lärare får via en utbildning tillgång till tio olika evidensbaserade verktyg som tränar elevernas prosociala förmågor och självreglering, vilket ska bidra till en trygg och lugn klassrumsmiljö. Eftersom modellen även används på mellanstadiet på några skolor i Sverige och det i några kommuner finns planer på att implementera den i åk 7 fann vi det intressant att undersöka om innehållet direkt går att applicera på äldre elever eller om det föreligger goda skäl för någon form av åldersanpassning. Vårt resultat visar att lärare som undervisar elever i åk 4 - 7 anser att de flesta av de tio verktygen skulle fungera bättre med äldre elever om de anpassades på ett ålderadekvat sätt. Dels finns det delar i materialet som uppfattas lite för barnsligt, dels ser organisationen och lärsituationen annorlunda ut i högre årskurser och det behöver tas hänsyn till när modellen ska användas i åk 4 - 7. En annan faktor som spelar in för lärare när de ska använda modellen är tidsaspekten. Många av verktygen bidrar till att olika moment under en lektion blir tidseffektiva och värdefull undervisningstid kan tas tillvara, medan det finns några verktyg som lärarna upplever tar för mycket tid i anspråk, och därmed inte används lika frekvent som andra. Varje enskilt verktyg som ingår i PAX i skolan ses i forskningssammanhang som en intakt helhet som tappar sin effekt om någon av de nödvändiga komponenterna tas bort eller byts ut (Embry, 2008). Av de föreslagna åldersanpassningarna som presenteras i resultatet är det några som lever upp till detta kriterium och då gör vi bedömningen att åldersanpassning av materialet kan göras, medan det i andra fall inte föreligger goda skäl till åldersanpassning då något eller några för verktyget nödvändiga komponenter går förlorade. Att författa detta examensarbete har varit en utvecklande process där vi båda funnit kraft i det givande samarbetet oss emellan. Våra kunskaper har kompletterat varandra och vi är båda nöjda med slut­resultatet.

Examensarbetet handlar om lärarens ledarskap roll i skapandet av disciplin i klassrummet och hur matematiklärare upplever brist på disciplin och arbetsro i förhållande till lärare i andra ämnen samt hur de agerar och går tillväga i olika situationer. Studien lyfter även fram vilken inverkan brist på disciplin och arbetsro har på elevers lärande, sociala relationer och fostran. Dessutom kritiserar informanter några punkter i skolsystem i Sverige som spelar ganska stor roll i skoldisciplin. Jag använder mig av kvalitativa intervjuer som metod med inspelning och därefter transkribering. Två matematiklärare och fyra lärare i andra ämnen som har olika kön, ålder och erfarenheter blev intervjuade för att komma fram till betydelsen av lärarens ledarskap för lärandet i matematikundervisning i förhållande till andra ämnen. Jag undersöker även vilka förebyggande åtgärder och direkta åtgärder mot brist på disciplin och arbetsro matematiklärarna använder sig av jämfört med andra lärare. Resultaten visar att ledarskapet spelar en väsentlig roll i lärandeprocess och elevers utveckling samt vilken inverkan oönskat beteende har på arbetet i skolan. Därtill understryker informanter några faktorer som är betydelsefulla för att minska eller hindra oönskat beteende såsom tydlighet, väl planerade lektioner, trygghet, bra relation med elever och förtroende mellan elever och lärare.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola. / The following work analyzes order and discipline issues in school. Based on literature, own analysis, and interviews with a senior high school teacher and a university teacher in pedagogy in teacher training, I present a concrete proposal for an action plan on how to create a school where there is security, comfort and peaceful surroundings. More specifically, I examine what a teacher can do in a case involving a student who, despite the teacher's reprimand, refuse to leave the classroom. In summary the result of this work indicates the need to create a calmer and safer environment in today's school.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ”Det är ditt val” och ”Livsviktigt” kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ”Det är ditt val” respektive ”Livsviktigt”. Det vi fann presenteras under sex olika rubriker där vi bl.a. ger svar på informanternas syn på arbetsro, belöning och straff och hur de upplevt arbetet. Vi har kommit fram till att elever och lärare är övervägande positiva, både till arbetet med metoderna och till den förändring de har bidragit till i och utanför klassrummet. Vi anser att båda metoderna fungerar att använda i det förebyggande värdegrundsarbete som landets grundskolor, enligt Lpo 94, ska ägna sig åt.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut. Därefter sätter jag detta beslut i relation till hur det praktiska arbetet ser ut ute i verksamheterna. På så sätt kan jag koppla mitt arbete till mitt syfte och mina frågeställningar som i sin tur analyseras. Därefter har jag dragit relevanta slutsatser i min slutdiskussion. Resultatet för mitt examensarbete är att lärarna ute i verksamheterna varken kan eller har stöd av den nya skollagen när det kommer till arbetet kring att skapa trygghet och studiero på skolorna. Det finns det en stark osäkerhet och okunskap, som resulterar i att det förebyggande arbetet som den nya skollagen syftar till är ytterst litet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur beteenden möjliggörs och/eller begränsas utifrån klassrummets utformning och elevers placering. I fokus för studien står frågor om inlärning och arbetsro. Studien utgår från Sweller’s kognitiva belastningsteori. I studien används metoden observation för att samla in data. Studien omfattar två parallellklasser i årskurs tre för en skola belägen i en kranskommun till en större stad. Dessa klasser har observerats under sammanlagt tolv lektionstillfällen.  Genom att använda kognitiv belastningsteori kan studiens resultat visa att teorin används som en pedagogisk åtgärd inom klassrummets utformning och elevplacering. Detta för att öka engagemang, skapa möjligheter för interaktion, främja inlärning och skapa en god arbetsro som möjliggör ett självständigt arbete. Resultatet visar att elevers placering och klassrummets utformning har en betydande roll för hur olika beteenden möjliggörs/begränsas med koppling till inlärning och arbetsro, vilket är frågor som står för studiens fokus. Resultatet visar vidare att taltid, time on task och engagemang förekommer oftast i den främre raden av klassrummet. Dessa beteenden förekommer minst ofta i den mittre raden och mest sällan i den bakre raden. Detta resultat är i likhet med vad tidigare forskningsstudier visar att den främre raden uppvisar hög interaktion, i mittenraden är detta lägre interaktion och lägst i bakre raden. Däremot visar studien att interaktion mellan elev och elev har en ojämn uppdelning i de olika raderna och klasserna.