Som lärare i grundsärskolan saknade jag ofta bra undervisningsmaterial till mina elever. Utifrån detta utkristalliserades syftet med studien som är att undersöka om kartläggningsmaterialet MRP – The Mathematic Recovery Programme från ”Early Numeracy” (Wright, Martland & Stafford, 2006) är användbart i grundsärskolan och i så fall vilka delar som lämpar sig att använda i grundsärskolan, samt att se om de uppföljande uppgifterna som rekommenderas ger någon effekt på elever i grundsärskolan. För att kunna besvara detta har 13 grundsärskoleelevers aritmetiska kunskaper kartlagts. Därefter valdes 7 elever ut, vilka utmanades utifrån uppgifter från det kompletterande materialet ”Teaching Number (Wright, Martland & Stafford, 2006), antingen enskilt eller i grupp.  Studien har genomförts med hjälp av deltagande observationer och flexibla intervjuer (Ginsburg, Jacobs & Lopez, 1998). Studiens teoretiska grund finns i det konstruktivistiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Det konstruktivistiska perspektivet valdes eftersom de betonar vikten av att uppgifterna anpassas efter individens inre mognad och kognitiva förmåga, vilket väl kan kombineras med det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av den sociala gruppens gemenskap som en förutsättning för utveckling inom den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar på att materialet är lika användbart i grundsärskolan som i grundskolans tidiga år, eftersom kartläggningsmaterialet hjälpte pedagogen att finna elevens kunskapsnivå, samt därefter lyckades utmana eleven att utvidga sina kunskaper under en treveckorsperiod. Alla eleverna utökade sina matematiska kunskaper under studiens gång.  Slutsatsen blir att alla elever bör kartläggas med MRP del 1.1 och 2.1, men därefter får antalet delar anpassas efter elevernas kunskapsnivå. För att genomföra kartläggningen och de uppföljande utmaningarna rekommenderas att pedagogen är väl insatt i materialets utformning och tanke för att kunna utmana eleven utifrån dennes resultat.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.

Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre. This makes VTI compatible with the metric system and helps us to set text in relation to our own formats which applies namely in millimetres.    VTI uses logical arithmetic and geometry that is set in an automated process, and many choices that normally postpone the working process can be excluded. Simultaneously VTI is meant to discreetly make the user aware that more settings can be activated in line with the users own development, which makes the creative flow unaffected.    Using a metrics based on simple fractions, a mnemonic awareness is developed with the user and an understanding of how every detail fits together becomes more obvious. The typography becomes the key to any design choices that follows. The user becomes aware of the visual size, and in a cognitive way stimulated to recreate a font size regardless of the fonts limitations.

Subitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling. / Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development.