Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsinhämtning i receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Definitionen av matlagning är inte självklart och det saknas en konsekvent definition om vad det inkluderar. En enhetlig förståelse om att läsa och följa ett recept är svårt att föra ett resonemang om, då olika strategier används för att lyckas i arbetsprocessen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genom svaren från elevintervjuer har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av teoretiska perspektiv och då har vi använt oss av recept som artefakt, ramfaktorteori, teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik samt recpetlitteracitet. Det visade sig att eleverna hade bristande förmågor att använda sig av aritmetik och litteracitet praktiskt i undervisning och att olika strategier och vägledning behövs för att erövra svårigheterna. Det finns ett behov av vidare forskning hur receptläsningens kunskapsinhämtning kan utvecklas genom att utöka undervisningstiden, ämnesövergripande samarbete med matematik och svenska och digitalisering av receptet i undervisningen.

Resultatet av denna litteraturstudie kan kortfattat konstateras genom att fingrar som verktyg kan vara ett försteg för att utforska mer utvecklingsbara strategier, det kan även vara ett sätt att motverka att elever hamnar i långvariga matematiksvårigheter samt ett sätt att avlasta hjärnans arbetsminne.  Det framkommer att det främst är elever i de yngre åldrarna, från förskolan till och med årskurs 2 samt elever i riskzonen för att hamna i långvariga matematiksvårigheter som gynnas av fingrar som verktyg. Därefter får elever i samband med denna strategi utforska nya och mer utvecklingsbara strategier att tillämpa i matematikundervisning. Fingrar som verktyg är en strategi som i de högre åldrarna används som en “reservstrategi”. Den kan då användas i kombination med andra strategier. Resultatet av studien indikerar på att elever med hög respektive låg arbetsminneskapacitet använder olika strategier när de använder sig av fingrar som verktyg. Beroende på vilket sätt elever använder fingrar har också en betydelse för hur elever kan lyckas med en aritmetisk uppgift.

Syftet med denna studie är att förstå lärares resonemang om användningav laborativt material inom aritmetik i årskurs 1–3. Arbetet syftar även till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som har betydelse för deras aritmetikundervisning med avseende pålaborativt material. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare genomförts. De data som samlats in har analyserats med hjälp av en tematisk analys och tolkats med den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar att lärarna använder laborativa material i olika syften där att underlätta för att eleverna ska gå från konkret till abstrakt förståelse är mest framträdande. Det som har högst betydelse i lärarnas aritmetikundervisning med laborativa material visar sig vara influenser från andra lärare och från internet. Slutsatserna som kan dras är att lärare kan ha svårt att veta hur de ska gå vidare från det laborativa materialet med elever som har svårt för aritmetik. Lärarna önskar även mer utbildning i hur de kan använda laborativa material med sina elever.

Denna studie vill besvara tre frågeställningar och hypotesen; man presterar bättre i aritmetiska test efter fysisk aktivitet i jämförelse med före. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod med ett bekvämlighetsurval bestående av fyra deltagare. Datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle med mätinstrumentet fNIRS, där varje deltagares insats beräknades ta minst 60 minuter. Resultatet i de aritmetiska testen visar att samtliga deltagare i studien presterar bättre i testet efter fysisk aktivitet i jämförelse med testen före och under fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att se skillnader i hjärnaktivitet hos en person som besvarar aritmetiska uppgifter före, under och efter fysisk aktivitet. Resultatet har tolkats utifrån att vänstra och högra hjärnhalvorna i den prefrontala delen av hjärnan kan delas upp i kognitiva förmågor respektive rörelser. / This study seeks to answer three questions and the hypothesis; one performs better in arithmetic tests after physical activity compared to before. The hypothesis is tested through a quantitative method with a convenience sample consisting of four participants. The data collection was carried out on one occasion with the measuring instrument fNIRS, where each participant's contribution was estimated to take at least 60 minutes. The results of the arithmetic tests show that all participants in the study perform better in the test after physical activity in comparison with the tests before and during physical activity. The results also show that it is possible to see differences in brain activity in a person who answers arithmetic tasks before, during and after physical activity. The result has been interpreted on the basis that the left and right hemispheres of the brain in the prefrontal part of the brain can be divided into cognitive abilities and movements.

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

Syftet med följande rapport är att ta reda på om och hur elevers aritmetiska och numeriska förmågor utvecklas med hjälp av Mathematics Recovery Programme (MRP), Wright et al (2000). För att kunna besvara syftesfrågan har fyra elever undervisats enskilt under en sjuveckorsperiod i enlighet med detta program. Eleverna har observerats och intervjuats i undervisningssituationerna med hjälp av metoderna teaching experiment (Steffe och Thompson, 2000) och flexibla intervjuer (Ginsburg et al, 1998). MRP har sin teoretiska grund i radikalkonstruktivistiska teorier och vår studie har en deduktiv ansats då vi utgick från dessa teorier i vår undervisning och i efterföljande analys. Enligt konstruktivistiska teorier konstruerar eleverna själva sin kunskap i för dem meningsfulla sammanhang, i interaktion med andra. Undervisningen måste utgå från och bygga på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, för att eleverna ska kunna vidareutveckla sin matematiska förståelse. Studiens resultat visar att de fyra eleverna gör framsteg. Bidragande orsaker till detta var lärarens observationer och reflektioner av arbetet under lektionerna och den efterföljande analysen av de videoinspelningar som gjordes under lektionerna. På detta vis kunde läraren utmana elevernas tankar på den nivå där de befann sig. Materialets utformning och möjligheten till mikrojustering var även det en bidragande orsak till elevernas framsteg. I dialog med läraren synliggjordes det som eleverna visste och kunde, både för dem själva och för läraren. Vår slutsats är att enskild strukturerad undervisning under en begränsad tid av välutbildade lärare/speciallärare hjälper elever i deras matematiska utveckling. Specialläraren i matematik spelar här en viktig roll i att utforma undervisning för elever i matematiksvårigheter som bygger på och vidareutvecklar deras aritmetiska förmågor.

I studien analyseras utvalda digitala verktyg för att undersöka om de kan bidra till en ökad individualisering inom aritmetikinlärning i årskurs 4–6. Studiens syfte är även att undersöka om och hur de digitala verktygen ger möjlighet för stegvis inlärning inom aritmetik. De digitala verktyg som undersöks är Nomp, MattePortal och Skolplus. För att få svar på frågeställningarna utgick studien ifrån radikalkonstruktivismens tolkning av aritmetikinlärning. I studien framkommer att alla undersökta digitala verktyg kan användas för att individualisera undervisning beroende på hur de används. Alla digitala verktyg utgår även från någon form av stegvis aritmetisk inlärningsprocess. Det är alltså möjligt för lärare att använda dessa verktyg för att individualisera sin undervisning inom aritmetik, men beroende på vad läraren anser som viktigast är de digitala verktygen olika användbara.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de praktiska implikationerna som den senaste läroplanen Lgr11 har inneburit för förståelsen av algebra hos elever i början och mitten av grundskolan. Arbetets metoden och analysen är ett test som kan ses som en enkätundersökning som delades ut till elever i årskurs 3 och 6. Materialet samlades in under två dagar på en medelstor skola i en svensk storstad. Utifrån tidigare forskning och teorier har elevernas kunskapsnivå analyserats och kategoriserats. Det är i huvudsak ett antal utvalda testfrågor som analyserats och det är genomgående deskriptiva statistiska mått vi använt oss av. Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser har en relativt sett god förståelse för likhetstecknet och algebra. Däremot visar resultaten vissa luckor hos eleverna som också ligger i linje med internationella studier av samma slag. Undersökningen kan visa att algebrakunskaperna befinner sig i en positiv trend men att potentiella luckor i läroplanen innebära att elever får bristande kunskaper i generaliserad aritmetik, en viktig del i förståelsen av algebra.

<p>For several years I have, from a management control perspective, followed the development and application of several popular management models, for example, the knowledge management, balanced scorecard, and intellectual capital models. This thesis, comprising four papers and an extended covering paper, contributes to the management control field by discussing and problematizing management models and how they describe humans by means of measurement.</p><p>This thesis thus does not emphasize the various possibilities for measurement, but rather how measurement is becoming important and what measurement processes might accomplish. Confidence in measurements is great, and the literature often argues for their importance. Furthermore, there is extensive discussion of what factors should be measured and how they should be measured. However, adages such as ‘What gets measured gets managed’ are rarely discussed or problematized.</p><p>The dream of better visualizing humans in organizational management models is sometimes expressed in powerful terms, both poetic and dreamlike. If only humans were better visualized, the value-creation process would become more understandable, benefiting everyone and burnishing the image of the good organization. However, it sometimes seems as though this initial dream has become blurred, and measurement per se has tended to overshadow the initial vision. In that case, management models become not just tools, means to attaining the dream, but gradually become ends in themselves.</p><p>There seems to be a contradiction between the idea of visualizing humans in organizational management models and the results of these models. Paradoxically, these management models are not necessarily making people visible – as was intended; rather, the risk is that they may actually make people less visible, or even invisible. Humans have become bare numbers, and where there is no feedback to ‘flesh and blood’ (i.e., humans), measurements risk losing their purpose. The question remains whether humans are actually made more visible by the measurements used in ‘new’ management models, or whether organizations risk rendering humans invisible and reducing them to objects.</p>

<p>Implementering av FIR filter kan göras på olika sätt. I detta examensarbete har två olika varianter beskrivits med hjälp av VHDL, syntetiserats, simulerats och sedan jämförts med avseende på effektförbrukning.</p>