Examensarbetet kommer undersöka aktiv ljuddesign för tysta personbilar. Utifrån tidigare forskning om hur elbilen utsätter människor i tätområden för fara på grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla förslag på dynamiska billjud som förhåller sig till trafiksäkerhet, design och minskade ljudföroreningar. Den totala ljudnivån i städer är långt över rekommendationen och följden blir ett hälsoproblem i större städer. Den här undersökningen kommer därför behandla problematiken kring ljudföroreningar i städer och hur elbilen kan sänka den totala ljudnivån och samtidigt bibehålla medvetenheten hos de gående och cyklister som hamnar i riskzonen när bilar inte längre låter lika starkt. Vår gestaltning resulterade i motorljud som inte bara har en varnade effekt på sin omgivning, utan som också minskar ljudföroreningar i jämförelse med förbränningsmotorer. / This degree project will examine active sound design for quiet vehicles. Based on former research wether electric cars expose humans living in urban areas to danger due to the absence of auditive information, we will develop suggestions for dynamic eninge sounds which are related to traffic safety, design and reduced noise pollution. Cities’ overall noise levels are far beyond recommended, and the consequences causes health issues in bigger cities. This paper will therefore discuss the problems with noise pollution in cities, and wether the electric car is capable of reducing the overall sound levels while maintaining pedestrians’ and cyclists’ awareness in traffic by auditive information. Our interpretation resulted in engine sounds which not only contains a causionary effect on it’s surroundings, but also could contribute to the reduction of noise pollution in comparison to combustion engines.

By using auditory distraction as a tool, the main focus of the present thesis is to investigate the role of memory systems in human adaptation processes towards changes in the built environment. Report I and Report II focus on the question of whether memory for regularities in the auditory environment is used to form predictions and expectations of future sound events, and if violations of these expectations capture attention. Collectively the results indicate that once a stable neural model of the sound environment is created, violations of the formed expectations can capture attention. Furthermore, the magnitude of attentional capture is a function of the pitch difference between the expected tone and the presented tone. The second part of the thesis is concerned with, (a) the nature (i.e. the specificity) of the neural model formed in an auditory environment and, (b) whether complex cognition in terms of working memory capacity modulates habituation rate. The results in Report III show that the disruptive effect of the deviation effect diminishes with the number of exposures over time, and also as a function of working memory capacity. The aim of Report IV was to investigate the nature (and specificity) of the neural model formed in an auditory environment. If the neural model is fashioned around a specific stimulus then an observable increase of response latency should occur in conjunction with the deviant change. The results in Experiment 1 in Report IV, however, show that the habituation rate remained the same throughout the experiment. To further test the specificity of the neural model the modalityof the deviant event was switched (from auditory to visual and vice versa) in Experiment 3 in Report IV. The collective findings indicate that the formed neural model may be of a more general nature than previously suggested. The aim of Experiment 2 in Report IV was to investigate what properties of the sound environment underpin habituation rate, more specifically if predictability of a deviant trial facilitates the habituation process. The finding that the habituation rate was similar whether there was a fixed temporal interval between the deviant trials or a random interval suggests that the amount of occurrences (i.e. number of deviant trials) determines habituation rate, not the predictability of a deviant trial. / Denna avhandling undersöker vilken roll minnessystem har i anpassningen till förändringar i den byggda miljön. Delrapport I och Delrapport II fokuserar på frågan om regelbundenheter i den auditiva miljön används för att skapa förväntningar och prediktioner gällande framtida händelser, och vidare, om avvikelser från dessa förväntningar fångar uppmärksamheten. Sammantaget tyder resultaten på att uppmärksamheten fångas om nämnda förväntningar inte infrias. Vidare visar resultaten att magnituden av den fångade uppmärksamheten är en funktion av skillnaden mellan den förväntade tonen och den presenterade tonen. Den andra delen av avhandlingen undersöker (a) karaktären (dvs. specificiteten) av den neurala modellen och (b) om komplex kognition i termer av arbetsminneskapacitet påverkar habituation. Resultaten i Delrapport III visar att den störande effekten av den avvikande tonen minskar dels med antalet exponeringar och dels som en funktion av arbetsminneskapacitet. Syftet med Delrapport IV var att undersöka hur specifik den skapade neurala modellen är. Resultaten i Experiment 1 i Delrapport IV visar att habituationstakten förblev densamma under hela experimentet även om den avvikande tonen byttes ut under experimentets gång. Detta tillsammans med resultaten i Experiment 3 i Delrapport IV, där habituation kunde påvisas även om modaliteten av den avvikande händelsen byttes från auditiv till visuell och vice versa, indikerar att den neurala modellen är av en mer allmän karaktär än vad man tidigare trott. Syftet med Experiment 2 i Delrapport IV var att undersöka vilka egenskaper i ljudmiljön som påverkar habituationstakten. Upptäckten att takten var likvärdig oavsett om det fanns ett fast eller ett slumpmässigt intervall mellan de avvikande tonerna tyder på att det är mängden förekomster (dvs. antalet avvikande toner), snarare än predicerbarhet, som avgör habituationstakten.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om evidensen för auditiv och visuell cueings effekt på freezing och gånghastighet har stärkts sedan den senaste litteraturstudiens kartläggning. En deskriptiv design valdes för litteraturöversikten. Sju artiklar från databaserna PubMed, Amed, PEDro och Cinahl uppfyllde inklusionskrierierna och granskades enligt PEDro scale. Auditiva och visuella cueingstrategier minskade freezing och hade varierande effekt på gånghastighet. Flera studier kombinerade båda cueingstrategierna tillsammans eller med annan träning. Vidare studier där enbart en cueingstrategi används behöver göras för att fastställa vilken cueingstrategi som ger vilken effekt. / Parkinson’s disease affects 15 of 10 000 people. The disease can affect gait through freezing, which is when the individual stagnates, unable to continue walking. This disabling symptom can be managed with cueing strategies. Gait speed can also improve with cueing. The latest literature review that examined cueing showed disagreeing results. The aim of this literature review was to investigate if the evidence for the effect of auditory and visual cueing on freezing and gait speed has improved since the latest review. A descriptive design was chosen. Seven articles from the databases PubMed, Amed, PEDro and Cinahl met the inclusion criteria and were analyzed with PEDro scale. Auditory and visual cueing decreased freezing and showed varying results on gait speed. Several studies combined both cueing strategies with each other and other training. Future research that only uses one cueing strategy is needed to determine the effects of each strategy.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt på minnesbehållning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes även vilken teori – unitary teorin eller duplex-mekanism teorin – som lämpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter på kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade på en kort dokumentär och därefter utförde ett minnestest, som berörde dokumentärens innehåll. Experimentgruppen fick titta på dokumentären, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentären, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller. Deltagarnas hågkomst av innehållet av dessa fyra perioder prövades genom testfrågor. 27 försökspersoner deltog i experimentet, varav 11 personer var i kontrollgruppen och resten i experimentgruppen. Resultatet visade inte någon effekt av mobilljud på deltagarnas minnesbehållning. Resultatet stödjer dock duplex-mekanism teorin, vilket betyder att unitary teorin inte stöds i den föreliggande studien. Däremot, försvårar metodologiska brister och lågt antal deltagare tolkningen av resultatet. Förslag för framtida forskning inbegriper metodologiska förbättringar och undersökningsområden. / The aim of the present study was to investigate the effect of cell phone noise on memory retention in classroom environment. A second purpose of the study was to determine which theory – unitary account or duplex-mechanism account – would best explain the effect of cell phone noise on cognitive mechanisms. The method required the participants to watch a short documentary and afterwards complete a memory test, consisting of gist questions. The experiment group was simultaneously being exposed to ringtones and text message signals of a cell phone during four episodes of the documentary, whereas the control group was not exposed to noise. The participants’ memory retention of the content of those four episodes was tested via so called test items. 27 participants participated in the experiment, where 11 of them were in the control group and the rest in the experiment group. The results failed to find an effect of cell phone noise on participants’ memory retention. The results support the duplex-mechanism account, which means that the unitary account is not supported in the present study. However, methodological flaws and the small sample complicate the interpretation of the results. Recommendations for future research involve methodological improvements and research areas.

No description available.

Det är viktigt att ha god språkförmåga och ett brett ordförråd för kunskapsinhämtning och kommunikation. Idag ställs det höga krav på språkförståelse, därtill förståelse av metaforer. Metaforer är en typ av figurativt språk vars tolkning inte är bokstavlig. Därtill behövs det mer kunskap om figurativt språk hos gruppen ungdomar med cochleaimplantat (CI). Syftet med examensarbetet var att undersöka metaforkunskap hos svensktalande ungdomar med CI i relation till ålder när deltagarna fick sitt första cochleaimplantat (CI1), expressivt ordförråd och pragmatisk förmåga. I studien ingick 17 svensktalande ungdomar med CI i åldern 12 – 20 år. Deltagarna rekryterades via mottagningen för hörselimplantat vid Karolinska universitetssjukhuset. Sexton deltagare hade bilaterala CI och en hade bimodal hörsel (ett CI och en hörapparat). Genomsnittlig ålder för CI1 var 15 månader. Metaforkunskap bedömdes med hjälp av en norsk metaforuppgift översatt till svenska, expressivt ordförråd med Boston namning test (BNT) och pragmatisk förmåga med ett föräldraformulär (CCC-2). Deltagarnas svarsmotiveringar av metaforuppgiften transkriberades och analyserades med en kvalitativ svarsanalys. Resultaten visade att ungdomar med CI uppvisar metaforförståelse. Dock varierar den inom gruppen avseende antalet korrekt valda svarsalternativ. Ytterligare fynd indikerar att det finns ett måttligt negativt statistiskt signifikant samband mellan ålder vid CI1 och resultatet på metaforuppgiften. Ju yngre ålder vid CI1, desto bättre resultat på metaforuppgiften. En slutsats är att det finns en stor variation gällande metaforkunskap inom gruppen ungdomar med CI. Den kvalitativa analysen visar på en hög grad av diskrepans mellan val av rätt svarsalternativ, och otillräcklig eller felaktig motivering av det aktuella svarsalternativet. Tidig ålder vid CI tycks ha en gynnsam effekt på högre språkliga förmågor som metaforkunskap. Dock behövs det fler liknande studier, i större kohorter och med hörande kontrollgrupp. / It is important to have good language skills and a broad vocabulary for knowledge acquisition and communication. Today, there are high demands on language comprehension, which includes the understanding of metaphors. Metaphors are one type of figurative language whose interpretation is not literal. Therefore, more knowledge about figurative language in the group of teenagers and young adults with cochlear implant (CI) is needed. The aim of the study was to investigate metaphor knowledge in Swedish - speaking teenagers and young adults with CI in relation to implantation age of the first CI (CI1), expressive vocabulary and pragmatic ability. The study included 17 participants with CI between the ages of 12 and 20 years. They were recruited by the Hearing Implant Clinic, Karolinska University Hospital. Sixteen participants had bilateral CI and one had bimodal hearing (one CI and one hearing aid). The average age at CI1 was 15 months. Participants' metaphor knowledge was assessed using a Norwegian metaphor task translated to Swedish, expressive vocabulary with the Boston Naming Test (BNT), and pragmatic ability with a parent questionnaire (CCC-2). The participants' motivations in the metaphor task were transcribed and analyzed using a qualitative response analysis. The results showed that young people with CI exhibits metaphor understanding. However, it varies within the group regarding the number of correctly selected responses. Further findings indicate that there is a moderate negative statistically significant relationship between age at CI1 and the results of the metaphor task. One conclusion is that there is a large variation regarding metaphor knowledge within the group of teenagers and young adults with CI. The qualitative analysis shows a high degree of discrepancy between the choice of correct answer option and insufficient or incorrect justification of the given answer. Early age at CI1 appears to have a beneficial effect on higher language abilities such as metaphor knowledge. However, further studies are needed, preferable in larger cohorts and with a hearing control group.

I denna studie försöker vi finna svar på hur en praktisk lärardemonstration kan utföras på ett pedagogiskt vis. Vi undersöker även övergången från den stund som domineras av läraren till den stund som utmärks av individuellt elevarbete. Skolämnet som studien utgår ifrån är slöjd men vi tror att de utmaningar och resultat som framkommer kan appliceras även på andra skolämnen. Från svar på enkäter riktade till elever och intervjuer utförda med både lärare och elever framkommer att ett flertal aspekter spelar in för ett framgångsrikt lärande knutet till  demonstrationer. Lärarens kapacitet och förmåga att både förbereda och framföra något är viktig. Samtidigt spelar lärarens kontakt med och kunskap om, både grupp och individ, roll. Återkoppling till elever bör ske med fokus på det som utförts och som eleven kan påverka. Även faktorer av mer praktiska slag påverkar, som vid vilken tid på dagen lektionen pågår och om eleverna då är pigga eller ofokuserade. Att få demonstrationen och det efterkommande elevarbetet att vara en lärorik stund istället för något tråkigt är en utmanande, komplex och rolig del av läraryrket. Att lyckas med det kan vara avgörande för elevernas förståelse och lust att engagera sig i ämnet. / In this study we try to find answers on how a practical demonstration, performed by a teacher, can be conducted in both effective and pedagogic ways. We also explore the transition from a teacher lead period to a period defined by practical work and understanding performed by pupils. The subject studied is the swedish sloyd, but we think the challenges are mainly the same in any school subject. Through research on literature in areas such as rhetorics, leadership and pedagogy we contrast different aspects on the subject with surveys conducted on pupils and interviews with both pupils and teachers. From empirics we conclude that different aspects play important roles in succeeding with bringing a sloyd demonstration into individual pupil knowledge. The teacher’s capacity in preparation and enthralling an audience as well as his or her empathy and knowledge of the mental constitution of the class all play a part. It is also important how well the teacher gives individualized feedback, when pupils start working or no longer do work due to various reasons. Practical factors such as hour of the day and whether the pupils are alert or hungry also do contribute.  Bringing a demonstration from a dull experience into engaged pupil work is a challenging, complex and enjoyable part of a lesson. It may be crucial to the pupil’s future effort making and understanding.

Autism spectrum disorder (ASD) is characterised by social communication difficulties. These difficulties have been mainly explained by cognitive, motivational, and emotional alterations in ASD. The communication difficulties could, however, also be associated with altered sensory processing of communication signals. Here, we assessed the functional integrity of auditory sensory pathway nuclei in ASD in three independent functional magnetic resonance imaging experiments. We focused on two aspects of auditory communication that are impaired in ASD: voice identity perception, and recognising speech-in-noise. We found reduced processing in adults with ASD as compared to typically developed control groups (pairwise matched on sex, age, and full-scale IQ) in the central midbrain structure of the auditory pathway (inferior colliculus [IC]). The right IC responded less in the ASD as compared to the control group for voice identity, in contrast to speech recognition. The right IC also responded less in the ASD as compared to the control group when passively listening to vocal in contrast to non-vocal sounds. Within the control group, the left and right IC responded more when recognising speech-in-noise as compared to when recognising speech without additional noise. In the ASD group, this was only the case in the left, but not the right IC. The results show that communication signal processing in ASD is associated with reduced subcortical sensory functioning in the midbrain. The results highlight the importance of considering sensory processing alterations in explaining communication difficulties, which are at the core of ASD.

No description available.

Children with pronunciation difficulties are at risk of consequences later on, such as reading and writing difficulties. Problems with pronunciation could make a child less intelligible and affect their ability to discriminate between different speech sounds. To facilitate the assessment of pronunciation difficulties it is necessary to use appropriate and updated assessment tools suitable to analyze the children’s phonological development. The Swedish pronunciation test, Bedömning Av Fonologi (B.A.F.), has therefore been developed. This new test can be used by professionals to evaluate the phonological realisations of children. The purpose of this study was to gather normative data of 4 and 5 year olds for B.A.F. and to investigate if girls and boys performed differently concerning the pronunciation of the words in B.A.F. Furthermore, the intention was to investigate if there was any correlation in the performance of the words in B.A.F. with oral motor precision (by oral motor movements tasks), oral motor speed (by repeating syllables) as well as auditory perception (by repetition of nonwords). 63 children (36 girls and 27 boys) in the ages of 48 to 71 months participated in the study. The results showed that by using B.A.F. it is possible to see that the number of correctly pronounced words increases with age. Further, the results indicated that children in the ages of four and five had established /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ and /ŋ/ and all the vocals except /y:/ and /Y/. The only speech sound that did not prove to be established was /r/. Neither the 4 nor the 5 year olds had established consonant clusters containing /r/. A significant correlation was found between oral motor speed and correctly pronounced words in B.A.F. The children’s auditory perception also correlated with the number of correctly pronounced words in B.A.F. This study suggests that skills concerning auditory perception and oral motor speed have more effect on pronunciation skills than oral motor precision. The results gave no indication of a difference in pronunciation between girls and boys. / Barn med uttalssvårigheter löper risk för senare konsekvenser, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Problem med uttal kan göra ett barn svårförståeligt för omgivningen och kan påverka förmågan att särskilja mellan språkljud. För att underlätta bedömningen av uttalssvårigheter behövs uttalstest som är aktuella och anpassade efter barns utveckling. Därför har det nya uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) producerats. Med hjälp av B.A.F. kan barns fonologi undersökas genom uttal av språkljud i ord. Denna studie syftade till att ta fram normativa data för testet hos 4- och 5-åringar. Studien syftade även till att undersöka om några skillnader mellan könen gällande prestationen på B.A.F. fanns samt om något samband mellan uttal av orden i B.A.F. och ett antal uppgifter som mätte oralmotorisk precision (oralmotoriska rörelser) och snabbhet (upprepning av stavelser), samt auditiv perception (repetition av nonord) kunde påvisas. I studien deltog 63 barn (36 flickor och 27 pojkar) i åldrarna 4;0 år till 5;11 år. Under analysen delades barnen in i grupper av halvårsintervall. Resultaten visade att man i B.A.F. kan se att antal korrekt uttalade ord ökar i linje med stigande ålder. Det påvisades även att barn i fyra- och fem årsåldern etablerat /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ och /ŋ/ samt alla vokaler utom /y:/ och /Y/. Det enda konsonantfonem som ej visade sig vara etablerat i dessa åldrar var /r/. Ingen av åldersgrupperna hade heller etablerat kluster innehållandes /r/. Ett signifikant samband kunde påvisas mellan oralmotorisk snabbhet och antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Även barnens auditiva perception korrelerade signifikant med antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Föreliggande studie tyder på att auditiv perception och oralmotorisk snabbhet har ett större samband med uttalet än oralmotorisk precision. Inga uttalsskillnader mellan könen framkom.