Bakgrund: Det råder idag en brist på verksamma distriktssköterskor i Sverige samtidigt som befolkningen ökar. Ett resultat av detta är att mer ansvar läggs på de få distriktssköterskor som finns. Ansvaret ökar genom personcentrerad vård samtidigt som mer, mer avancerad medicinsk utrustning skall hanteras och fler barn och unga vuxna vårdas i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att uppnå en djupare förståelse för de upplevelser distriktssköterskor fått genom att arbeta tillsammans med unga patienter med kärlkateter i patientens hemmiljö för att stärka deras autonomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där meningsenheter skapades vilka sedan kodades, och som skapade underkategori och kategorier. Resultat: Utgjordes av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier.Den första huvudkategorin blev- Jag går en bit på vägen med dig handlade om hur distriktssköterskan anpassade sig efter varje patientsituation med tillhörande underkategorier Trygghet i yrkesrollen. Bjuder på sig själv. Varje möte är en utmaning. Patienten och dess familj, medaktörer i vården. Stöd eller inte från verksamheten.Nästa huvudkategori blev - Min roll i vårdandet vilket bestod av hur distriktssköterskornas olika upplevelser av att stärka en patients autonomi påverkade den vårdande relationen, med tillhörande underkategorier: Att anpassa samtalet. Vägen till att stärka patientens autonomi. När vården blir vardag. Slutsats: Mötet med barn och unga vuxna patienter är en professionell utmaning för distriktssköterskan. Distriktssköterskans trygghet i sin yrkesroll möjliggör att goda relationer kan skapas med både patient och familj. Distriktssköterskans upplevelse vid vårdmöten påverkades av distriktssköterskans inre tankar och värderingar. När distriktssköterskan var lyhörd för patientens behov och närståendes önskemål, framträdde ett tydligt personcentrerat förhållningssätt. / Background: There is a shortage of practicing nurses in Sweden while the population is increasing every year. More children and young adults receive care in their own homes.As a result, much more responsibility is being put on the community specialist nurses. For instance, providing person-centered care while simultaneously being able to manage complex medical equipment. The Aim: The aim of this study is to achieve a deeper understanding about the experiences district nurses have while working together with young patients with vascular catheters in their home environments to strengthen their autonomy. Method: Semi-structured interviews with eight district nurses were conducted in this study, and qualitative content analysis were used in this essay, on the grounds that this method seeks to discern the meaning of speech acts, text, gestures, and lived expressions. The result: Two main categories were found in the result, one was I walk with you for a while with following subcategories: The assurance in her professional role. Let them see more than just a health worker.Every meeting is a challenge. The patient and their family are playing a part in the care we provide. The support or not from the workplace.The second main category was My part in the caretaking with following subcategories: Adjust to the conversation. The way to strengthen the patient's autonomy. When caring becomes everyday. Conclusion: Meeting children and young adult patients is a professional challenge for the district nurse. By developing a sense of security in their professional role, it is possible for good relationships to be created with both the patient and their family.It became apparent that the district nurse's attitude at care meetings had a clear effect on the relationship with the patient and the family. By being sensitive to the patient's needs and the wishes of relatives, an approach that focuses on individual patient requirements could clearly emerge.

Under de senaste årtiondena har framsteg inom digital teknik lett till förändringar på arbetsplatsen, vilket i sin tur har skapat ett behov av nya färdigheter och strategier hos ledare. I takt med digitaliseringen har nya krav på anpassningsbarhet uppkommit, vilket har gjort hybrida arbetsmodellen till en integrerad del av dagens arbetsliv inom de flesta företag. Integrationen av distansarbete och närvaro på plats har genererat nya möjligheter samtidigt som den har introducerat ledarskapsutmaningar, inte minst gällande teamets sammanhållning och samarbete. Att hantera hybriden mellan fysiska och digitala arbetsområden kräver inte bara användning av digitala verktyg såsom Zoom och Teams, utan också en omformulering av ledarskapsstrategier. Denna studie syftar därför till att beskriva de utmaningar och möjligheter ledare inom den hybrida arbetsmodellen ställs inför. Vi har valt att fokusera på hur teamet påverkas av den hybrida arbetsmodellen. Studien undersöker också vilka strategier som krävs av ledare för att effektivt navigera i denna dynamiska miljö. Studien har utgångspunkt i självbestämmande teorin och contingency theory för att skapa en förståelse för vad som motiverar medarbetarna samt vikten av ett flexibelt ledarskap inom organisationen. Tidigare forskning belyser en rad utmaningar, möjligheter och strategier som följer med den hybrida arbetsmodellen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för framväxten av hybrida arbetsmodeller och ledarskapsutmaningar. Detta uppnåddes genom semistrukturerade intervjuer med ledare inom revisions- och redovisningsbranschen. Resultatet har analyserats och satts i relation till studiens teoretiska ramverk och visar att de främsta utmaningarna är distanskommunikation, teaminteraktion och feedback. Resultatet visar också att den nya arbetsmodellen öppnar upp för möjligheter kopplat till effektivitet, kompetens och flexibilitet. Resultatet visar också på olika strategier som ledaren i den hybrida arbetsmodellen använder sig av exempelvis kommunikationsstrategier, olika tillvägagångssätt för att visa uppskattning samt aktiviteter som gynnar gruppsammanhållningen och teamet. Studiens slutsats visar på att det är viktigt att ledaren har ett helhetsperspektiv och inte bara fokuserar på fördelar för individen för ett framgångsrikt ledarskap i den hybrida arbetsmodellen. Om ledaren lyckas implementera lämpliga strategier och åtgärder finns möjligheten att skapa en arbetsmiljö där både teamet och individens behov tillgodoses. För att framgångsrikt navigera i den hybrida arbetsmodellen och möta de utmaningarna som uppstår, blir det avgörande att ledaren lyckas implementera effektiv kommunikation, regelbunden feedback och skapandet av en kultur som främjar gemenskap och teamkänsla.

The emission-heavy open-pit mining industry is exploring a new emission-free era with electrified autonomous haulers. The new technology has challenges, such as designing charging infrastructure for complex environments. This thesis addresses these challenges with a simulation model. This thesis aims to create a foundation and enhance decision-making for designing and evaluating charging infrastructure for Volvo Autonomous Solutions. The paper investigates various charging infrastructure designs using a simulation model verified by Volvo Autonomous Solutions employees, prioritizing minimizing the total cost of ownership and simultaneously meeting the production goal. The project consists of phases such as Needfinding and Research, Modeling, Simulation, and Validation, each aligned with specific activities inspired by Design Thinking principles. The simulation model is developed iterative with a specific site as the case. Several meetings were conducted with the co-advisor and supervisor to validate the simulation model. The thesis has developed a simulation model for charging infrastructures specifically designed for open-pit quarries. The simulation model was developed to make changes to the system easily. Adaptiveness is needed for the constantly changing environment or testing a new open-pit quarry. How to design charging infrastructure for open-pit quarries was found to be a research gap, and there is also an industrial need for guidance on how it should be designed. The scientific contribution concludes that important factors are important in designing charging infrastructure. Whereas the industrial contribution concludes, the simulation model is configured. / Den utsläppstunga dagbrottsindustrin utforskar en ny utsläppsfri era med elektrifierade autonoma dumprar. Den nya tekniken har utmaningar, som att designa laddinfrastruktur för komplexa miljöer. Denna avhandling tar uppdessa utmaningar med en simuleringsmodell. Examensarbetet syftar till att skapa en grund och förbättra beslutsfattandet för design och utvärdering av laddinfrastruktur för Volvo Autonomous Solutions. Uppsatsen undersöker olika designer av laddinfrastruktur med hjälp av en simuleringsmodell som verifierats av anställda på Volvo Autonomous Solutions, med prioritet att minimera den totala ägandekostnaden och samtidigt uppfylla produktionsmålet. Projektet bestod av faser som Needfinding och Research, Modellering, Simulering och Validering, var och en anpassad till specifika aktiviteter inspirerade av Design Thinking principer. Simuleringsmodellen utvecklades iterativt med ett specifik dagbrott som fall. Flera möten genomfördes med företagshandledare och handledare för att validera simuleringsmodellen. Avhandlingen har utvecklat en simuleringsmodell för laddningsinfrastruktur speciellt utformad för dagbrott. Simuleringsmodellen utvecklades för att enkelt kunna göra ändringar i systemet. Anpassningsförmåga behövs för den ständigt föränderliga miljön eller för att testa ett nytt dagbrott. Hur man utformar laddinfrastruktur för dagbrott visade sig vara ett forskningsgap och det finns också ett industriellt behov av vägledning om hur den ska utformas. Det vetenskapliga bidraget drar slutsatser om viktiga faktorer vid utformningen av laddinfrastruktur. Medan det industriella bidraget drar slutsatser om konfigurationen av simuleringsmodellen.

The aim of this study was to explore to what extent consumers are aware of the negative forms of digital nudging in e-commerce contexts and to explore consumers’ opinions regarding the ethical dilemmas that this kind of design may cause. This aim resulted in two research questions. The first research question aimed to find out how consumers view nudging as a phenomenon in the context of e-commerce. The other research question aimed to find out what possible risks the participants see for their own and other consumers self-determination associated to nudging techniques on e-commerce websites. The theoretical framework in this study consisted of theories about organized immaturity and autonomy. To answer the research questions semi-structured interviews were conducted with six participants. The semi-structured interviews consisted of three parts, one part for background, one part for RQ1 and one part for RQ2. The interviews were later analysed using thematic analysis. The result of this study shows that the participants both see negatively and positively on nudging in an e-commerce context. They do not like when nudging is aggressive, but when it is not aggressive, they believe it can be helpful. The ethical dilemmas that the participants associate with nudging is that it can be manipulative and exploit the weakest in the society. In conclusion it is stated that the participants are more worried about others than themselves. Future research could compare nudging on different e-commerce platforms to observe how participants are affected by nudging.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.

Bakgrund: Ur ett historiskt perspektiv har det inom intensivvård skett stora förändringar över tid. I och med denna utveckling har patienter idag bättre förutsättningar till överlevnad och fortsatt liv. Detta medför dock att det i högre grad uppstår etiska frågor på intensivvårdsavdelningarna vilka berör livsuppehållande behandling, medicinsk meningslös behandling, att bibehålla patientens autonomi samt omvårdnad i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer som kan uppstå när intensivvård för svårt sjuka patienter inte är kurativ. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterskeexamen samt minst två års erfarenhet av intensivvård. Data bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och tre kategorier formades utifrån data som insamlats. Tema: En vilja att göra gott, men vad är det? Kategorier: Att ha tillgång till avancerad vård löser inte alla problem. Att vara den som verkställer åtgärder som man inte alltid förstår eller samtycker med. Att bemöta närstående är en viktig men komplicerad del av vårdandet. Det funna resultatet visade på svårigheter som intensivvårdssjuksköterskorna stötte på i den högspecialiserade vården som är inriktad på att upprätthålla vitala funktioner hos patienter samt att rädda liv. Svårigheter uppstod när de förstod att patientens liv inte skulle gå att räddas, i mötet med närstående och i samspelet med läkarna samt intensivvårdssjuksköterskans egna känslor kring handlingar och fenomen. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att etik ofta stå tillbaka till förmån för att rädda livet på patienten. De medicinska perspektiven är högst rankade på intensivvårdsavdelningen, detta trots att de etiskt svåra situationerna ständigt är närvarande. I de mest krävande patientmötena underlättar det för intensivvårdssjuksköterskan att hen är väl förankrad i besluten som har tagits, förstår beslutet samt känner förtroende för och har uppbackning av läkaren. Även det kollegiala samspelet med andra yrkesgrupper kan stödja intensivvårdssjuksköterskan i de etiskt svåra situationerna.

Retention is an important aspect of human resource activities, especially for small and medium-sizedenterprises since they lack resources and face unique challenges when compared to larger and more established firms. Retaining key employees will allow firms to preserve their resources, sustain theireffectiveness and productivity, and thereby maintaining a competitive advantage. Despite this importance,it is a research area that is not yet fully understood, and therefore warrants further research.Taking into account the lack of resources in smaller firms, the purpose of this study was therefore toconstruct a theoretical model that can be used to research non-monetary factors and their effect onemployee retention. This was done to further elaborate on the research area. To achieve this, a quantitativestudy was performed, where data was collected from 96 Swedish small and medium-sizedenterprises,which was then used for a linear multiple regression analysis. The result was used to answerthe research question: “To what extent do firm-level, non-monetary factors affect the retention ratio inSwedish SMEs?”The result of this study shows that firm age and autonomy are the two factors which affect retention themost in Swedish SMEs. Older firms benefit from a higher retention rate than younger firms, with thepractical implication that younger firms would benefit from adapting the retention practices and policiesof older firms. The result regarding autonomy contradicts previous research, since the firms in this studywith higher degrees of autonomy face lower retention levels. This could be due to the fact that theoccupational group working at these firms often possesses specific knowledge, skills and abilities, whichmakes them attractive on the external labor market. An increased awareness of this relationship will allowfirms employing these occupational groups to implement preventative measures, in order to retain theiremployees.The effects of work-life balance, training, internal career opportunity, and pay on employee retention werenot statistically significant, indicating that previous research is not applicable to a Swedish context. Inaddition to researching a new context, a new research model based on previous research was developed toexplain to what extent firm-level factors affect employee retention, which can support further researchrelated to the research area. / Att bibehålla personal är en betydelsefull del av ett företags personalaktiviteter. De företag som lyckasbibehålla viktig personal kommer att kunna upprätthålla en konkurrensfördel genom att bevara sinaresurser, sin effektivitet och sin produktivitet. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag då destår inför unika utmaningar, samt ofta har en brist på resurser jämfört med större och mer etableradeföretag. Trots denna betydelse är detta ett forskningsområde som inte är utforskat till fullo, varför vidareforskning är berättigad.Med mindre företags brist på resurser i åtanke, var syftet med denna studie att utforma en teoretisk modellsom kan användas för att undersöka icke-monetära faktorer och deras effekt på bibehållandet av personal.Detta för att belysa och utforska forskningsområdet ytterligare. För att uppnå syftet genomfördes enkvantitativ studie, där data samlades in från 96 svenska små och medelstora företag, vilken däreftersammanställdes för att utföra en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet användes för att besvaraforskningsfrågan: “I vilken utsträckning påverkar icke-monetära faktorer på företagsnivå bibehållandetav personal i svenska små och medelstora företag?”Resultatet av denna studie visar att företagets ålder samt graden av autonomi är de två faktorer sompåverkar bibehållandet av personal i högst utsträckning i svenska små och medelstora företag. Äldreföretag lyckas bibehålla sin personal i högre utsträckning än yngre företag. De praktiska implikationernaav detta är att yngre firmor skulle gynnas av att tillämpa det agerande och de principer relaterade tillbibehållandet av personal som återfinns hos äldre företag. Studiens resultat visar även att företag med enhögre grad av autonomi bibehåller sin personal i lägre utsträckning, vilket motsäger tidigare forskning.Detta resultat kan bero på att den yrkesgrupp som är anställd hos dessa företag ofta innehar specifikkunskap, kompetens och förmågor, vilket gör dem attraktiva på den externa arbetsmarknaden. En ökadmedvetenhet gällande detta samband gör att företag vars anställda tillhör denna yrkesgrupp kanimplementera förebyggande åtgärder i syfte att bibehålla denna personal.Effekterna av balansen mellan arbets- och privatliv, utbildning, interna karriärmöjligheter och lön var intestatistiskt signifikanta, vilket antyder att tidigare forskning ej är applicerbar på den svenska kontexten.Utöver utforskandet av en ny kontext, utvecklades även en ny forskningsmodell baserad på tidigareforskning, med målsättningen att förtydliga i vilken utsträckning faktorer på företagsnivå påverkarbibehållandet av personal. Denna modell kan understödja vidare forskning relaterad tillforskningsområdet.

The name of this essay is The legitimacy of the free choice of school – a philosophical studyabout the value of autonomy in the context of paternalistic interventions and principles ofjustice. The aim of this essay is to examine how the free choice of school can be legitimizedthrough perspectives regarding principles of justice. The results show that the free choice ofschool can be legitimized from several different standpoints such as the intrisic value ofautonomy, the negative concept of freedom and the rights based perspective of equality.Further, the free choice of school can also be legitimized from an epistemic viewpoint aswell as through theories about fair processes and compensatory efforts. My ambition withthis study is to broaden the discourse surrounding the topic. A discussion based on ideas andprinciples is a valuable complement to the more common debate about outcome regardingthe free choice of school. / Denna uppsats heter Det fria skolvalets legitimitet – en filosofisk analys om autonominsegenvärde, paternalistiska interventioner och rättviseteoretiska principer. Syftet meduppsatsen är att undersöka hur och på vilka grunder det fria skolvalets legitimitet kanmotiveras utifrån ett rättviseteoretiskt perspektiv. Mina resultat visar att det fria skolvaletkan legitimeras utifrån ett antal olika utgångspunkter såsom autonomins intrinsikala värde,det negativa frihetsbegreppet och ett rättighetsbaserat perspektiv på jämlikhet. Det friaskolvalet kan också legitimeras utifrån ett epistemiskt perspektiv samt utifrån teorier omlegitima processer och kompensatoriska insatser. Min ambition med uppsatsen är att breddadiskussionen genom att angripa det valda området utifrån ett filosofiskt perspektiv då det iden politiska debatten kring det fria skolvalet tenderar att vara fokus på de faktiska utfallenav reformen. Min uppfattning är att en idéburen och principiell utgångspunkt i frågan är ettviktigt komplement som jag anser borde få större utrymme i debatten.

Bakgrund: Äldre människor är en återkommande patientgrupp på akutmottagningen. Vid sjukdom har den äldre ofta nedsatt förmåga och är sårbar. Det finns då en risk att autonomin inte tillgodoses och att värdigheten kränks. Forskning i ämnet visar att det finns en stor kunskapsbrist där ny forskning skulle kunna bidra till att förebygga orättvis behandling av äldre som drabbas av akut sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt till den äldre patientens autonomi när denne vårdas på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter. Metod: Studien genomfördes med en reflekterande livsvärldsansats grundat i den fenomenologiska kunskapsteorin. Fenomenet i studien är “hantera autonomi”. Data samlades via intervjuer från två akutmottagningar. Resultat: Essensen av fenomenet att hantera den äldre patientens autonomi på akutmottagning är att brista i kunskap om autonomi, brista i förmåga till kritiska reflektioner avseende etiska problem och brista i förståelse av hur patientdelaktighet kan främjas i en otillåtande vårdmiljö. Förhållningssätt som främjar den äldre patientens autonomi och delaktighet är sköra och hindras av den försvårande vårdmiljön vilket skapar känslor av otillräcklighet. Resultatet beskrivs med innebördstema: Att prioritera i en stressig vårdmiljö, Att sträva att bevara autonomin, Att bedriva övertalning för patientens bästa, Att i akuta situationer tvingas bortse från patientens autonomi, Att ta beslut utifrån egna värderingar, Att ta beslut utan tillgång till patientens samtycke, Att utesluta och kränka patienten. Slutsats:  Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver kunskapsutveckling i ett etiskt förhållningssätt samt förutsättningar i vårdmiljön för att kunna utföra god och rättvis vård. / Background: Older people is a recurrent group of patients at the emergency department. The older patient often has impaired abilities during illness and is vulnerable. There is a risk that their autonomy isn’t satisfied and their dignity breached. Research shows that there is a gap in knowledge and new studies could contribute to prevent non equitable treatment of older people with acute illness. Aim: The aim of the study is to describe the approach to the autonomy of the older patient when cared for in the emergency department from the perspective of  lived experience of nurses. Methods: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on a phenomenological knowledge theory. The phenomenon in this study is “handling of  autonomy”. Data was collected through interviews from two emergency departments Findings: The essence of the phenomenon to deal with the older patients autonomy in the emergency department is lack of knowledge of autonomy, lack of ability of critical reflection regarding ethical problems and lack of understanding how patient participation can be encouraged in an non permissive care environment. Approaches that encourages the older patient’s autonomy and participation are fragile and are prevented by the aggrevating environment which creates feelings of inadequacy. The results are described by content themes: To prioritise in an stressful care environment, To strive to retain autonomy, To conduct persuasion for the patient’s best, To disregard patient autonomy due to emergent situations, To make decisions based on personal values, To make decisions without access to patient consent, To exclude and violate the patient. Conclusions: Based on the result of the study the conclusion is that nurses in the emergency department need knowledge development with an ethical approach as well as proper preconditions in the care environment to be able to perform good and equitable care.

Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.