Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet. Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal. Totalt fick 33 förskolepersonal och 31 personer i kontrollgruppen lyssna på inspelningen och skatta pojkens egenskaper. Svaren från formulären samlades in och analyserades. Resultatet visar att förskolepersonalen skattade pojken något högre än kontrollgruppen på elva av tolv VA-skalor men endast beträffande en skala var skillnaden statistiskt signifikant. På grund av brist på statistisk signifikans går det inte att dra några slutsatser huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityderna hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.

The objective of this thesis is to gain a deeper understanding of the disciplinary purpose of elementary school by asking authorities to define it in relation to education which takes place outside of school, and how school shapes the behavior of children by examining how the ones who deviate from its discipline are viewed and treated by its experts. In order to answer this I have used a phenomenological approach by interviewing several individuals’ common understanding of the disciplinary purpose of school, and found that the school disciplines by the use of surface-rearing, in-depth rearing, and group conformity. The theories which has helped to understand the empirical data and put it in a larger context is Foucault’s theories of discipline, Durkheim’s theory of moral authority and social facts, and Aronson’s theories of conformity. The study has revealed that the disciplinary purpose of school is of equal or greater importance than the purpose of transmitting knowledge, and it reveals that the discipline is not merely a method which the teacher uses on its students, but that the school itself works as an apparatus of discipline. / Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av grundskolans mål av att disciplinera genom att be myndigheter att definiera det i relation till utbildning som tar plats utanför skolan, och hur skolan formar barns beteende genom att studera hur de som avviker från disciplinen uppfattas och behandlas av skolans experter. För att svara på detta har jag använt mig av en fenomenologisk ansats genom att intervjua ett flertal individers gemensamma upplevelse av skolans disciplinära mål, och upptäckte att skolan disciplinerar genom att använda djup fostran, ytfostran, och grupp konformitet. De teorier som har hjälpt med att förstå det empiriska materialet och satt det i en större kontext är Foucaults teorier om disciplin, Durkheims moral auktoritet och sociala fakta, och Aronsons teorier om konformitet. Studien har visat att skolans disciplinära mål är lika viktig eller viktigare än skolans mål av att förmedla kunskap, och den visar att disciplineringen inte endast är något som sker mellan lärarna och eleverna, utan att skolan i sig är ett disciplinärt verktyg.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret. Denna komplexitet kan leda till svårigheter att möta eleven och se individen med individuella behov.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten. Vidare framkommeräven att spelarna skiljer på att vara homosexuell och att vara "bögig", samt att de använderbegreppet bögig både som skällsord och för att markera att något avviker från normen.Handbollsspelarna konstruerar en bild av den homosexuelle idrottsmannen med vilken dedistanserar sig från, "den homosexuelle andre".

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

Bakgrund: Vårdskador är ett vanligt förekommande problem inom slutenvården. En vårdskada är en skada som hade kunnat undvikas. I Sverige drabbas årligen ungefär var tionde patient av en vårdskada vilket medför stora merkostnader både på individ- och samhällsnivå. I varje landsting finns en Patientnämnd vars syfte bland annat är att ta emot patienter och anhörigas synpunkter och klagomål på vården samt förmedla dessa vidare till berörd verksamhet. Syfte: studien granskade vilka vårdskador som anmäldes till Patientnämnden under hösten 2014 i ett landsting i Mellansverige samt vilka åtgärder som vidtogs från vårdgivarens sida efter kontakt från Patientnämnden. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design, data erhölls från avslutade ärenden hos Patientnämnden. Resultat: 34,2 % av anmälda ärenden rörde vårdskador. Vanligast var att ärendet gällde en kvinna (69 %) och att patienten själv anmälde till Patientnämnden (71 %). Försenad och/eller felaktig behandling och/eller diagnos var de vanligaste anmälda vårdskadorna i denna studie. I 47,4 % fall vidtogs åtgärder från vårdgivarens sida. Slutsats: I 41 av 75 ärenden kontaktades inte berörd verksamhet för yttrande. Detta då Patientnämnden ej kunde gå vidare med ärendet eftersom skriftliga synpunkter uteblev från anmälande part. Anledningen till detta kan vara värd att studera vidare. Kanske behöver Patientnämnden utveckla ett alternativt anmälningssystem för att underlätta processen för att inte tappa denna grupp som kan behöva mer stöd för att fullfölja sin anmälan. Då även dessa synpunkter är viktiga för fortsatt arbete med kvalitetssäkring och en öka patientsäkerheten inom slutenvården. / Background: Adverse events are a common problem in inpatient care. An adverse event is an injury that could have been avoided. In Sweden every tenth patient are affected every year of injuries form health care which results in big costs both at an individual and a society level. Every county has a Patient Advisory Board whose purpose is to receive patients and relatives' opinions and complaints of the health care and to communicate these to the concerned care unit. Objective: The study examined reported adverse events to the Patient Advisory Board in the fall of 2014 in a county in central Sweden and the measures that were taken from the caregiver's side after being contacted by the Patient Advisory Board. Method: An empirical study using quantitative design, data were obtained from closed cases of this board. Results: 34.2 % of the studied cases concerned nursing injuries. Most commonly the case involved a woman (69 %), and in 71 % of reviewed cases the patients themselves contacted the Patient Advisory Board. Delayed and/or improper treatment and/or diagnosis were the most commonly reported adverse events in this study. In 34 cases, measures were taken from a health care provider. Conclusion: In 41 of the 75 cases the caregiver was not contacted because the Patients Advisory Board could not proceed since written comments regarding the case was not obtained from notifying party. In the future further studies may be needed to find strategies for helping those who have trouble reporting discontent in healthcare.

Educational mapping in preschool To benefit children or to cause difficulties for them   Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför en kartläggning i förskolan blir aktuell, utifrån förskollärares perspektiv. Följande frågeställningar låg till grund för undersökningen: Vad ska kartläggningen leda till? Och hur går en kartläggning till? Metoden som använts för att svara på forskningsfrågorna är semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. Resultatet i denna studie pekar på att förskollärare ser den pedagogiska kartläggningen som ett hjälpmedel i arbetet med att erbjuda alla barn ett likvärdigt lärande i förskolan. Undersökningens resultat pekar även på att förskollärare inte anser att en diagnos skall vara nödvändig för att barn ska få det stöd de behöver i förskolan, det framkommer dock att det finns svårigheter i att erbjuda alla barn det stöd de behöver utan att det finns en diagnos. Svårigheter i att anpassa miljön efter alla barns behov uppges bottna i ekonomiska frågor samt hur lokalerna är utformade.

6,3 % av Sveriges ungdomar i åldern 13 – 19 år anmäls varje år till socialtjänsten.Anmälningarna beror i första hand på att ungdomarna har uppvisat bland annatskolrelaterade problem eller ett kriminellt beteende. Ifall de unga har en allt föromfattande problematik och öppenvårdsinsatser inte räcker till, kan socialsekreterare välja att placera på institution. Ungdomsinstitutioner har dock ofta setts som problematiska genom tiden. Placeringarna har uppfattats som både en lösning och som ett problem för de unga. Även fast tidigare forskning visar att institutionsplaceringen kan ge skadliga effekter, placeras unga ändå på institution då det ofta inte finns andra alternativ. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken påverkan institutionsplaceringar kan ha för ungdomars hälsa, samt undersöka betydelsefulla relationer för dessa ungdomar under vårdperioden. Våra frågeställningar var följande: Hur ser ungdomarnas hälsa ut då de lever inne på institutionen? Vilka relationer är betydelsefulla för ungdomarna under vårdperioden och varför? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie. Vi granskade systematiskt litteratur kring vårt valda problem och analyserade sedan den fakta vi fick fram med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från vår studie visade att barn i social dygnsvård är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa före placeringen samt under tiden i vård. Unga som bor påinstitution uppvisar generellt fler svårigheter gällande sociala relationer samt uppvisar de en osäkerhet i sin anknytning till andra personer. Resultatet visade även att de relationer som är mest betydelsefulla för ungdomen inne på institutionen är relationen till vårdpersonalen. Det är grundläggande för ungdomarna att ha möjligheten att bygga tillfredsställande och stabila förhållanden till vårdgivarna som fungerar som en säkerhetskälla och stödjer ungdomarnas känslor som rädsla, ångest, förväntningar och glädje.Nyckelord: Avvikande beteende, betydande relationer/figurer, ungdomar iriskzonen, ungdomar på institution, självkänsla. / 6.3% of Sweden's adolescents aged 13 - 19 are reported to the social services each year. The reports are primarily due to the fact that the adolescents have shown school-related problems or a criminal behavior. When the adolescents have comprehensive problems, and the outpatient- care efforts are not enough, social workers can choose to place the adolescents in an institution. However, youth institutions have often been seen as problematic through time. The investments have been perceived as both a solution and a problem for the adolescents. Even though previous research shows that institutions can have harmful effects, young people are nevertheless placed in institutions as there are often no other alternatives.The purpose of our study was to find out the impact that placement in an institution can have on the young people's health, and to investigate significant relationships for these young people during the time in care. Our questions were as following: What do the young people's well-being look like when they live in an institution? And which relationships are important for the young people during the treatment period and why? To answer our questions we chose to do a literature study. We systematically reviewed the literature on our chosen problem and then analyzed the facts we obtained using a qualitative content analysis. The results of our study showed that adolescents in social day care are a high-risk group for somatic and mental ill health before placement as well as during time in care. Young people living in an institution generally have more difficulties in social relationships and they exhibit uncertainty in their connection with other people. The results also showed that the relationships that are most important for adolescents in institutions are the relationships with the care staff. It is fundamental for young people to have opportunities to build satisfactory and stable relationships with caregivers that act as a source of security and support for young people's feelings such as fear, anxiety, expectations and joy.Keywords: Adolescents at risk, adolescents in institution, deviant behavior, selfesteem, significant relationships/figures

This study examines two Facebook groups with the explicit purpose of creating a resistance against the nationalist and right-wing political party the Sweden Democrats. Through qualitative interviews with administrators of these groups, three main themes have been identified and analyzed: the motivation behind the resistance, the role these groups play for their members and the path to an active political engagement online. The theoretical basis for the analysis consists of Becker’s theory on deviant groups, Goffman’s dramaturgical perspective and Bauman’s description of the age of nostalgia.  The study finds that the members of the groups mainly protest against the outlook on people expressed by the Sweden Democrats through their view on immigrants. While an increasing number of people in Sweden express negative views on immigrants, the members of these groups turn to each other online to find a community where their views are shared. The Facebook groups act as places of support, but also as sources of fact-based information where arguments to use in life offline can be found. Anyone who doesn’t sympathize with the Sweden Democrats, and who agrees to the group terms of preserving a friendly debate climate, is welcome in these groups, creating a relatively heterogenous group composition.  The start of an active engagement in these groups seems to have been triggered by a specific event, but the social process leading there appears to consist of a development of a sense of justice through upbringing and earlier experiences. A current life situation permitting time for engagement as well as a feeling of deviating from the views of others in their social proximity, seem to be other important factors resulting in an active political engagement online.