SAMMANFATTNING   Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjumaterialet skedde med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de äldre inte såg sig själva som äldre trots de förändringar åldrandet medfört. De äldre hade både en positiv och negativ syn på äldreboende som de grundade på erfarenheter från två äldreboenden. De ville bo kvar hemma och en flytt till äldreboende var ännu ingen aktuell fråga. Men en anledning till att i framtiden flytta till äldreboende skulle vara att inte längre kunna sköta sin hygien. De flesta informanterna hade inte diskuterat en framtida flytt till äldreboende med någon, men upplevde ändå att deras anhöriga kände till deras vilja. Flera såg det som positivt att bli kontaktade av vården och få information om äldreboende och hemtjänst. Resultatet antyder att det kan vara av vikt att veta hur äldre ser på äldreboende och hur de vill ha det den dagen deras hjälpbehov ökar. <em></em></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Magistriniame darbe buvo apibrėžta besimokančios organizacijos samprata, pagrindiniai bruožai ir formavimo elementai. Organizacija vertinama pagal besimokančios organizacijos formavimo elementus, todėl visas dėmesys darbe sutelktas į besimokančios organizacijos formavimo elementų atskleidimą. Tik žinant ir suvokus besimokančios organizacijos formavimo elementus, galima praktiškai įvertinti kiek įmonė atitinka moksliosios organizacijos koncepciją. Tarptautiškumas, šiuo atveju, reiškia, kad organizacijos rinka gali būti ta pati, t.y. vietinė ar regioninė, tačiau organizacija toje rinkoje turi konkuruoti pasauliniu mastu. Organizacijos strategija turi būti visuotinė technologijų, produkcijų, informacijos, žinių o ypatingai žmoniškųjų išteklių srityje. Prieita išvados, kad esminį besimokančios organizacijos formavimą lemia pats besivystantis žmogus – individas - organizacijos darbuotojas. Kinta aplinka, o su juo keičiasi ir organizaciją, todėl individas tampa ypatingai svarbus. Jis turi identifikuoti kitus besimokančios formavimo elementus kaip žinių valdymą, vadovavimą, nuolatinį mokymą, organizacijos kultūrą ir tik nuo jo (individo) priklauso kaip efektyviai bus į juos reaguojama. Taip organizacija nepraranda konkurencinio pranašumo. Kita problema, susijusi su besimokančios organizacijos formavimu, yra darbuotojų kaita. Organizacija ypatingai akcentuoja darbuotojų mokymus, tobulinimą, bet jie ima ir išeina iš organizacijos, išsinešdami gautus įgūdžius, žinias, patirtį. Todėl... [toliau žr. visą tekstą] / Formation of learning organization is a long-term process that involves adjustment of approaches, obligations, management of the entire process and acquisition of experience. Alongside with the organization, the way of thinking of an individual affecting organizational structure, management, organizational culture and other modifications must also change. Steps towards development implemented by the individual forces the organization out of mental disbalance and thus induce to take the path of development. A competitive advantage and efficiency of the organization is achieved by applying mental characteristics, attitudes, values which, when properly followed, could give strength to face and deal with challenges that change at enormous speed. Therefore, the basic formation of the learning organization is caused by the developing individual, and the development leads to the evolution of the organization. The object of this work is the mentality of the individual, which is the basic element of the formation of the learning organization. As a consequence, the purpose is to analyze the missing element of the formation of the learning organization in shaping a model of the international learning organization. The methods used in the analysis of Lithuanian research literature of foreign and domestic scientists allow organizing and relating notions of the individual’s mental activity and elements of learning organization formation. The analysis of scientific literature lets to make a... [to full text]

Submitted by Kenia Bernini (kenia.bernini@ufpel.edu.br) on 2018-11-12T17:37:11Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Ricaro_Luis_Sampaio_Pintado_Tese.pdf: 14891681 bytes, checksum: 116531767be8c837e551084f4c677a1f (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2018-11-13T15:58:16Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Ricaro_Luis_Sampaio_Pintado_Tese.pdf: 14891681 bytes, checksum: 116531767be8c837e551084f4c677a1f (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-13T15:58:16Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Ricaro_Luis_Sampaio_Pintado_Tese.pdf: 14891681 bytes, checksum: 116531767be8c837e551084f4c677a1f (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-08-15 / Sem bolsa / Esta tese trata da museografia desenvolvida pela arquiteta italiana Lina Bo Bardi no período de 1947 a 1968, a partir da instalação do Museu de Arte de São Paulo até a transferência para a sede na Avenida Paulista. Trata também da museografia desenvolvida neste ínterim para o Museu de Arte Moderna da Bahia. Especificamente, analisa a expografia, suas referências e desdobramentos nos museus enfocados. Ao tratar da expografia aproxima-se da arquitetura dos espaços expositivos e dos museus que projetou e instalou. A partir de fontes escritas e registro fotográfico descreve a expografia, seus dispositivos e os locais onde foram utilizados. Pretende-se assim, contribuir para a compreensão das práticas museográficas no Brasil a partir da análise da expografia desenvolvida por Lina Bo Bardi como contribuição para a expansão da imaginação museal no Brasil / This thesis pertains to the museography developed by the italian architect Lina Bo Bardi in the time period of 1947 through 1968, that includes the installation of the São Paulo Art Museum until the transfer to the new building on Paulista Avenue. This thesis also includes the museography developed in this era for the Museum of Modern Art of Bahia. Specifically it analyzes the design of exibits, their references and influences of the São Paulo and Bahia museums. When talks about the design of exibits gets close to the exposition spaces and from the museums she created and designed. From written sources and photographic records it describes the design for exhibits, its devices and where they were used. It's intending to contribute to the understanding of museum practices in Brazil from the analyzes of the exihibition design developed by Lina Bo Bardi as a contribution to the expansion of the museum imagination in Brazil

Orientador : Antonio Augusto Arantes Neto / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciencias Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-01T10:56:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rubino_Silvana_D.pdf: 28490763 bytes, checksum: b914df2bfb5f7c1883b49ac0dd830d38 (MD5) Previous issue date: 2002 / Resumo: Esta tese trata da modernidade enquanto prática, que pode ser alterada, ganhando novos conteúdos através dos deslocamentos e da experiência social de alguns atores sociais. Pretende-se contribuir para uma geografia histórica do modernismo, por meio da reconstrução da trajetória de uma arquiteta italiana radicada no Brasil, Lina Bo Bardi, e de duas de suas obras, o Museu de Arte de São Paulo (MASP) e do Museu de Arte Moderna da Bahia (MAMB), posteriormente desdobrado em um segundo projeto, sediado no Solar do Unhão, em Salvador. Trajetória e obras são aqui analisadas em relação ao campo da arquitetura, com suas disputas e alianças internas, sua autonomia relativa em relação a outros campos; às circunstâncias do período histórico tratado (1947-1968) e das regiões (São Paulo e Bahia) onde realizou seus projetos. Ou seja, a tese busca responder a questão inicial a partir de um onde-quando-quem / Abstract: This dissertation deals about modernity as a practice, always being changed, acquiring new contents through dis-Iocation and through the social experience of some social actors. In this work one aims to contribute for a historical geography of modernism, by means of the reconstruction of the trajectory of an italian architect erradicated in Brazil, Lina Bo Bardi, and oftwo ofher works (masterpieces)*: The São Paulo Museum of Art (MASP)* and the Museum of Modern Art of Bahia (MAMB), this one later unfolded in a second project, established in Solar do Unhão, in Salvador. Trajectory and works are analysed here in relation to the field of Architecture, with its disputes and internal alliances, its relative autonomy in relation to other fields; to the circumstances of the historical period observed (1947 - 1968) and of the regions (São Paulo e Bahia) where the projects were realized. That is, the dissertation seeks to answer to the initial question IToma "where-when-who" / Doutorado / Doutor em Antropologia

The Bo-Kaap is traditionally a Cape Muslim Afrikaans-speaking community, and sociohistorically it is particularly relevant to the development of Afrikaans at the Cape (Davids 2011, Mahida 1993). The Cape Muslim Afrikaans spoken in the Bo-Kaap is a sub-variety of Standard Afrikaans (Kotzé 1989, Davids 2011) and is distinguishable by its retained lexis (Mesthrie and Bhatt 2008) from languages historically spoken by slaves at the Cape, such as Malay, Arabic, Gujarati, and Konkani. Over time a number of socio-cultural, geographic, and historical factors have introduced the use of South African English alongside Cape Muslim Afrikaans in this speech community. The goal of this study was to provide insight into the nature of bilingual talk in the Bo-Kaap community, and to make a useful contribution to the growing body of codeswitching1 (hereafter CS) research generally. Based on natural language data collected during group interviews with members of the community, the study explored the language contact situation in the Bo-Kaap today, taking the viewpoint that what is occurring presently may be considered CS Three aspects of the CS documented were analysed and quantified. Specifically, the study investigated language interaction phenomena (Myers-Scotton 1995, Deuchar et al 2007) triggers (Clyne 1987) and directionality (Muysken 1997, Deuchar et al 2017, Çetinoglu 2017). A quantitative approach was taken to the data analysis. The interview audio files were downloaded and transcribed in ELAN. (Max Planck Institute). The annotations2 produced in ELAN were organised in a spreadsheet for analysis, resulting in a data set comprised of 356 annotations. The full data set was divided into subsets and tagged for language interaction phenomena, triggers, and directionality. These data sets were then sorted and quantified to identify trends in these three areas of interest. The study found Intra-sentential switches to be the most common type of language interaction phenomenon in the CS of this speech community, being present in 79% of the sampled annotations. Results from other CS studies echo this finding in other speech communities (Al Heeti et al 2016, Koban 2012, Falk 2013). The most common trigger for Intra-word switching in this corpus was in the head of the past tense Verb Phrase. Out of 27 occurrences of Intra-word switching, 16 were of this nature. In all of those an English verb head was housed within an Afrikaans past tense structure. No exceptions were observed in the data set, a strong indicator of the relationship status of the two languages involved. Cape Muslim Afrikaans almost certainly playing the role of the Matrix language, with South African English embedded. In terms of directionality, switching from Cape Muslim Afrikaans into South African English was by far the most common, at 85%. This further supports what the findings on triggers suggest about the hierarchy between these two languages.

Fem projekt och deras processer Projekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer? Projekt: - Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad. - Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad. - Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta. Nybyggnad. - Rival, Mariatorget, Stockholm. Hotell, biograf och konferens. Om-och tillbyggnad. - Fritidshus på Skäret, Höganäs. Nybyggnad. / Five projects and their development processes The projects are a sampling of what I have designed over 15 years as a practicing architect. The intention is to highlight some questions: What has been the controlling factors? What and whom control? What were the projects supporting ideas? Projects: - Youth House (Ungdomens hus) in Rinkeby. New Construction. - Sodertalje courthouse. Reconstruction and extension. - Rowhouses in Hjulsta, Kv Kippinge. New Construction. - Rival, Stockholm. Hotels, cinema and conference. Reconstruction and extension. - Summerhouse in Höganäs. New Construction.

Bostadsbrist har varit ett rådande problem i de större städerna över landet under en längre period, särskilt för den yngre generationen. Två tidigare examensarbeten har föreslagit att bygga ett attefallskvarter eller att attefallhus är en möjlig lösningen till bostadsbristen. Deras slutsatser var att de intervjuade inte tror att det kan vara ekonomiskt gynnsamt att genomföra ett attefallskvarter och att intresset av att bygga mindre bostäder finns men problemet ligger i att ingen vågar investera när det finns brister i visionen och affärsupplägget. Efter att ha tagit del av studierna kring attefallshus, kan man överväga om mindre småhus kan vara attraktiva i jämförelse med större villor som permanentbostad. Syftet med rapporten är att genomföra en enklare jämförelse mellan småhus med en yta på 30–60 kvm mot villor på ca 100–160 kvm för att ta reda på om småhus är ett bra alternativ till ett ekonomiskt och miljömässigt boende. Studien belyser olika tekniska och ekonomiska faktorer som påverkar byggnadsstorlekarna för att öka förståelsen till varför man sällan bygger litet.Studien är utförd genom att intervjua branschfolk och samla in data från tidigare studier via litteraturstudier. Syftet med intervjuerna är att få en inblick i hur branschfolk tänker kring ämnet som studeras. Litteraturstudiens information är tagen från databaserna Primo och DIVA – portal, samt från lämpliga myndigheters hemsidor inom samhällsplanering, byggande och boende. Intervjun består av ungefär 20 frågor och vissa av dem anpassas beroende på vad den intervjuade personen har för arbetsroll, tidigare erfarenheter och kunskaper. Prisskillnaden mellan byggnadsstorlekarna upplevs inte vara särskilt stor i dagsläget enligt de intervjuade. Detta medför att man hellre lägger på en liten kostnad för en procentuellt stor mängd extra kvadratmeter. Majoriteten av faktorerna som studeras gör konceptet inte möjligt att genomföra i nutid.Slutsatsen som dras är att det i dagsläget inte är möjligt för företagen att bygga mindre småhus men det har potential att kunna genomföras i framtiden i samband med utveckling av intressanta byggmetoder som kommer kunna dra ner byggkostnaderna och produktionstiden. Detta skulle öppna fler möjligheter och med det intresse hos en större kundgrupp. / Housing shortage has been a prevailing problem in the larger cities throughout the country for an extended period, particularly for the younger generation. A previously conducted studysuggested building a micro village with small compact houses as a solution to the housing shortage. Various reasons, such as expensive square meter prices made the concept not possible in present day. Another study studied the reason why people don’t take advantage to the new rules around the Swedish micro house called “Attefallshus”. Their interviewees did not believe that it could be economically beneficial. The interest in building smaller building is there but no one is brave enough to invest in similar projects when there are deficiencies in vision and business models. After reviewing studies on Attefallshus, it can be considered whether smaller homes can be attractive in comparison to lager villas as permanent residences.The purpose of the report is to conduct a simple comparison between small houses with an area of 30-60 sqm and villas of approximately 100-160 sqm to find out if small houses are a good alternative for economical and environmentally friendly living. The study highlights various technical and economic factors that affect building sizes to increase the understanding of why small houses are rarely built.The study was conducted by interviewing people in the industry and gathering data from previous studies through literature. The purpose of the interview was to gain insight into how industry professionals think about the subject. The literature review information was taken from the databases Primo and DiVA-portal, as well as from appropriate government agencies websites related to urban planning, construction, and housing. The interview consists of approximately 20 questions, and some of them are tailored depending on the interviewee´s job role, previous experience, and knowledge.The price difference between the building sizes is not perceived to be particularly significant at the present according to the interviewees. This means that people are willing to pay a small cost för a proportionally large amount of extra square meters. Most of the factors studied make the concept not possible to implement at present. The conclusion drawn is that it is not possible to build smaller houses in present day but has the potential to be implemented in the future in conjunction with the development of interesting construction methods that can reduce costs and production time. This would openmore opportunities and generate interest among a large customer base.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.

In recent years, advanced machine learning (ML) models have revolutionized industries ranging from the healthcare sector to retail and E-commerce. However, these models have become increasingly complex, making it difficult for even domain experts to understand and retrace the model's decision-making process. To address this challenge, several frameworks for explainable AI have been proposed and developed. This thesis focuses on counterfactual explanations (CFEs), which provide actionable insights by informing users how to modify inputs to achieve desired outputs. However, computing CFEs for a general black-box ML model is computationally expensive since it hinges on solving a challenging optimization problem. To efficiently solve this optimization problem, we propose using Bayesian optimization (BO), and introduce the novel algorithm Separated Bayesian Optimization (SBO). SBO exploits the formulation of the counterfactual function as a composite function. Additionally, we propose warm-starting SBO, which addresses the computational challenges associated with computing multiple CFEs. By decoupling the generation of a surrogate model for the black-box model and the computation of specific CFEs, warm-starting SBO allows us to reuse previous data and computations, resulting in computational discounts and improved efficiency for large-scale applications. Through numerical experiments, we demonstrate that BO is a viable optimization scheme for computing CFEs for black-box ML models. BO achieves computational efficiency while maintaining good accuracy. SBO improves upon this by requiring fewer evaluations while achieving accuracies comparable to the best conventional optimizer tested. Both BO and SBO exhibit improved capabilities in handling various classes of ML decision models compared to the tested baseline optimizers. Finally, Warm-starting SBO significantly enhances the performance of SBO, reducing function evaluations and errors when computing multiple sequential CFEs. The results indicate a strong potential for large-scale industry applications. / Avancerade maskininlärningsmodeller (ML-modeller) har på senaste åren haft stora framgångar inom flera delar av näringslivet, med allt ifrån hälso- och sjukvårdssektorn till detaljhandel och e-handel. I jämn takt med denna utveckling har det dock även kommit en ökad komplexitet av dessa ML-modeller vilket nu lett till att även domänexperter har svårigheter med att förstå och tolka modellernas beslutsprocesser. För att bemöta detta problem har flertalet förklarbar AI ramverk utvecklats. Denna avhandling fokuserar på kontrafaktuella förklaringar (CFEs). Detta är en förklaringstyp som anger för användaren hur denne bör modifiera sin indata för att uppnå ett visst modellbeslut. För en generell svarta-låda ML-modell är dock beräkningsmässigt kostsamt att beräkna CFEs då det krävs att man löser ett utmanande optimeringsproblem. För att lösa optimeringsproblemet föreslår vi användningen av Bayesiansk Optimering (BO), samt presenterar den nya algoritmen Separated Bayesian Optimization (SBO). SBO utnyttjar kompositionsformuleringen av den kontrafaktuella funktionen. Vidare, utforskar vi beräkningen av flera sekventiella CFEs för vilket vi presenterar varm-startad SBO. Varm-startad SBO lyckas återanvända data samt beräkningar från tidigare CFEs tack vare en separation av surrogat-modellen för svarta-låda ML-modellen och beräkningen av enskilda CFEs. Denna egenskap leder till en minskad beräkningskostnad samt ökad effektivitet för storskaliga tillämpningar.  I de genomförda experimenten visar vi att BO är en lämplig optimeringsmetod för att beräkna CFEs för svarta-låda ML-modeller tack vare en god beräknings effektivitet kombinerat med hög noggrannhet. SBO presterade ännu bättre med i snitt färre funktionsutvärderingar och med fel nivåer jämförbara med den bästa testade konventionella optimeringsmetoden. Både BO och SBO visade på bättre kapacitet att hantera olika klasser av ML-modeller än de andra testade metoderna. Slutligen observerade vi att varm-startad SBO gav ytterligare prestandaökningar med både minskade funktionsutvärderingar och fel när flera CFEs beräknades. Dessa resultat pekar på stor potential för storskaliga tillämpningar inom näringslivet.