Bakgrund: Då ett företags logotyp är kopplad till dess varumärkesvärde kan en förändring av en sådan ha en påverkan på det uppfattade varumärkesvärdet. Därför är det av intresse att undersöka huruvida det uppfattade varumärkesvärdet skiljer sig åt för en logotyp som genomgått en liten förändring jämfört med en logotyp som genomgått en stor. Det vore då även aktuellt att utreda vad som är viktigt vid sådana förändringar. Syfte: Att besvara frågeställningen och genom detta generera ett kunskapsbidrag till redan existerande forskning kring varumärkesvärde, logotyper och logotypförändringar. Metod: Studien har genomförts genom kvantitativ metod. Enkätinsamlingen för studien genererade totalt 305 svar. Det vetenskapliga förhållningssättet för studien är positivistiskt och den har en deduktiv forskningsansats. Bearbetningen och analysen av insamlad data har gjorts med hjälp av programmen Excel och SPSS. Slutsats: Varumärkesvärdet utifrån en logotyp uppfattas som mer positivt hos de respondenter som exponerats för en stor förändring jämfört med en liten. Hur pass engagerade konsumenterna är i varumärket är avgörande för hur väl förändringen tas emot. Även färgvalet är viktigt. Slutligen kräver en logotypförändring mycket reklam och marknadsföring för att den ska ha ett positivt resultat, oavsett engagemang och tidigare uppfattning av varumärkesvärdet. / Background: As a business’ logotype is connected to its brand equity, a change of thelogotype may affect the perceived brand equity. Therefore it is interesting to study whether the perceived brand equity differs for a logotype that has gone through a small change compared to a logotype that has gone through a large change. It is also interesting to evaluate which elements that are important when doing these types of changes. Purpose: To answer the research question and through this generate a contribution of knowledge to already existing research concerning brand equity, logotypes and logotype changes. Method: The study has been made using quantitative research method. In total, 305 answers were collected. The scientific approach is positivistic and it has a deductive research approach. To process the data, the programs Excel and SPSS have been used. Conclusions: Brand equity affected by a logotype is perceived as more positive by the respondents that have been exposed to a large change compared to a small. The respondents’ engagement to the brand is crucial for how well the change is being received. The choice of colour is also important. Finally, a logo change requires a lot of advertising and marketing activities to have a positive effect, regardless of level of engagement and earlier perception of the brand equity.

The purpose of the thesis was to investigate how generation Z values ​​the customer-based brand equity of a consumer product. Generation Z is an interesting generation to study since they have shown to differ in a variety of aspects from previous generations. To answer the purpose, a model has been constructed, which is based on previous research. The model consists of the components; brand awareness, brand associations/image, perceived quality and brand loyalty. Together the components form the cornerstones of the customer-based brand equity. Eight hypotheses were tested with the purpose of measuring the interrelationship between the components, and the relationship between the various components and the customer-based brand equity. Six of these eight hypotheses could be accepted. The result showed that the components brand association/image and brand loyalty have a positive impact on the customer-based brand equity, while brand awareness and perceived quality showed a non-significant result. The non-significant results were then further examined through t-test, with the purpose of trying to find possible reasons for the outcome. Moreover, the results showed that brand awareness has a positive correlation with both brand associations/image and perceived quality. Finally, the result showed that brand loyalty was positively correlated to both brand associations/image and perceived quality. For further research, it is proposed that a more comprehensive study consisting of more respondents from generation Z should be conducted. In addition, further research could be based on other consumer products and also examine whether there could be more or other components that should be considered when measuring customer-based brand equity. / Syftet med studien var att undersöka hur generation Z värderar det kundbaserade varumärkeskapitalet hos en konsumentprodukt. Det är intressant att undersöka generation Z då de på många sätt visat skilja sig från tidigare generationer. För att besvara syftet har en modell utformats som är baserad på tidigare forskning. Modellen består av komponenterna; varumärkeskännedom, varumärkesassociationer/image uppfattad kvalitet, och varumärkeslojalitet. Komponenterna utgör tillsammans grundstenarna för det kundbaserade varumärkeskapitalet. Åtta hypoteser utformades för samband inbördes mellan komponenterna samt även de olika komponenternas påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet. Av dessa åtta hypoteser kunde sex av dem accepteras. Resultatet visade att komponenterna varumärkesassociation/image och varumärkeslojalitet har positiv påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet, medan komponenterna varumärkeskännedom och uppfattad kvalitet visade ett icke signifikant resultat. De icke signifikanta resultaten som erhölls undersöktes vidare genom t-tester i ett försök att hitta en förklaring till resultaten. Inbördes bland komponenterna visade resultatet att varumärkeskännedom har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. Slutligen visade studien på att varumärkeslojalitet har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. För fortsatt forskning föreslås bland annat att en mer omfattande studie bestående av fler respondenter från generation Z genomförs. Utöver det hade det för fortsatt forskning varit intressant att basera studier på andra konsumentprodukter, och även undersöka om det finns fler eller andra komponenter som bör tas hänsyn till vid mätningen av det kundbaserade varumärkeskapitalet.

Die vorliegende Arbeit besteht aus vier Aufsätzen, die sich mit der Modellierung von Markenwahlverhalten und Markentreue beschäftigen. Der erste Aufsatz gibt eine Einführung in das Nested Logit Modell und weist auf die Existenz von zwei unterschiedlichen Spezifikationen hin. Das utility maximization nested logit (UMNL) und das non-normalized nested logit (NNNL) Modell besitzen unterschiedliche Eigenschaften, die die Schätzergebnisse beeinflussen. Mit einer Simulationsstudie werden die Konsequenzen der Verwendung verschiedener Softwarepakete demonstriert. Außerdem wird gezeigt, dass nur die UMNL Spezifikation bei Auferlegung einer Parameterrestriktion mit der Zufallsnutzentheorie konform ist. Der zweite Aufsatz untersucht anhand von realen Haushaltspaneldaten den Erfolg einer Familienmarkenstrategie. Die Signaling Theorie liefert einen Rahmen für die dem Markenwahlverhalten zugrunde liegenden psychologischen Prozesse zur Entstehung und Erklärung von produktkategorieübergreifender Markentreue. In einer empirischen Studie wird untersucht, inwieweit in einer Kategorie markentreue Kunden dieser Marke auch in anderen Produktkategorien treu sind. Es wird ein Markentreue-Hebel-Index entwickelt. Im dritten Aufsatz stehen die psychologischen Determinanten von kategorieübergreifenden Zusammenhängen im Markenwahlverhalten im Mittelpunkt. In einer empirischen Studie wird die Risikoaversion als entscheidender Bestimmungsfaktor von kategorieübergreifender Markentreue untersucht. Die konsumentenspezifische Risikoaversion wird dabei über Innovativeness und Status Quo Bias erfasst. Im vierten Aufsatz wird das Hybride Wahlmodell einem breiten Marketingpublikum vorgestellt. Klassische Wahlmodelle gehen davon aus, dass das beobachtbare Verhalten das Resultat eines nicht spezifizierten Evaluationsprozesses des Individuums ist. Der kausalanalytische Ansatz hingegen erlaubt die Spezifikation nicht direkt messbarer Faktoren als latente Variablen und kann somit Wahlmodelle sinnvoll ergänzen. / This thesis is composed of four essays that pick up topics in brand choice and brand loyalty modeling. The first essay gives an introduction to the nested logit model and points attention to the existence of two different specifications. The utility maximization nested logit (UMNL) model and the non-normalized nested logit (NNNL) model have different properties which impact the estimation results. In a simulation study, the consequences of the usage of different software packages for model estimation on the estimation results is demonstrated. It is also shown that only the UMNL specification with an imposed parameter restriction is consistent with the underlying random utility theory. The second essay investigates the success of an umbrella branding strategy using household panel data. Signaling theory provides a framework for the underlying psychological processes in consumers'' brand choice behavior and can contribute in the formation and explanation of loyalty to the brand in multiple categories. An empirical study determines whether there is a tendency for loyal consumers from one product category to be loyal to the same brand in other product categories as well. Therefore, a cross-category brand loyalty leverage index is developed. In the third essay, consumer-specific psychological determinants of cross-category relations between brand loyal choice decisions are discussed. In an empirical study, the concept of risk aversion is considered as the key determinant of cross-category brand loyalty. Consumers'' risk aversion is derived from their innovativeness and status quo bias. In the fourth essay, the hybrid choice model is introduced to the broad marketing audience. Traditional choice models assume that observable behavior results from an unspecified evaluation process of the observed individual. The causal-analytic approach offers the possibility to specify not directly measurable factors as latent variables, and can thus reasonably supplement choice models.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers’ willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today’s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled “word of mouth” effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company. It is therefore in thecompany’s interest to investigate and find out the actual attitudes and opinionsso that the company may become more customer oriented and competitive.Zara and H &amp; M are today two big fashion industries with similar products,price friendly and accessible fashion clothes. They act on the same market andtheir latest annual reports place the two companies as leaders in their business.By performing a quality and quantity interview investigation with the abovementioned companies customers I will display the actual attitudes and opinionsof these customers in Gothenburg and Madrid with the purpose to answer thereports question may an H &amp; M customer and Zara customer be the samecustomer?The results of the investigation show that there are some general similarities anddifferences among the areas, price and design. Zara customers see the companyas “middle class” and “sophisticated” while H &amp; M customers think of thecompany’s garments as “cheap” and “youthful”.The answer to this reports lead question with the analyzing of the empiricalmaterial and information reveals that there is a better possibility that a Zaracustomer is an H &amp; M customer and vice versa but it’s very unlikely that a Zaracustomer with high financial mien shops in H &amp; M in Madrid, this mayalthough be the case in Gothenburg. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The Swedish clothing imports have increased dramatically and our society has become a society where we “buy and toss” instead of “wear out and toss”. The increase in clothing consumption is a controversial social issue and fashion is a perishable product that is quickly updated. A wide range of clothes together with low prices encourages customers to make impulsive purchase and make it complicated for the customer to do conscious purchase. In this study, we will start from a model of the buying decision process made of Armstrong and Kotler. This model consists of five steps, which includes the entire process. The first step is recognition of a need which is followed by information search and further by evaluation of alternatives. The next step is purchase decision and at last the customers evaluation of the product and post purchase behavior. Observational studies show that many consumers purchase clothes without following the steps that exists in many classic models about the buying decision process.This study clarifies the extent of the contemporary woman&apos;s buying decision process when clothing at low pieces is purchased. Links is drawn between different types of buying decision processes and buying habits in the consumption of low-priced clothes. This study suggests that all five steps in the buying decision process by Armstrong and Kotler do not always occur. The majority of the individuals who participated in the survey have gone through a buying decision process in which all of the steps are being followed but only in a little extent. The study shows that the first step in the buying decision process is identified only as a need to consume. The majority of the women who took part of the survey had a need to constantly renew their wardrobe. This change in buying behavior has an important link with the overconsumption of clothing that exists in the contemporary society. / Program: Textilekonomutbildningen

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample. The result of my work was very good and it&apos;s been fun working against a company. / Program: Textilekonomutbildningen

Researchers have shown that strategies focused on building long-term competitive advantage tend to be more profitable for businesses. Further, companies have traditionally put their focus on strategies and on marketing tangible attributes of products and services such as quality, price and so on to differentiate from the competitors (Mascarenhas et al, 2006). Nonetheless, researchers have studied that consumers do not put any more emphasis in those characteristics when purchasing product or services underlining the needs to put the consumer as central aspect of a firm’s strategy (Morrison &amp; Crane, 2007). In addition, it has been found that focusing on customer experience and use of correct brand management techniques and marketing initiative nowadays drives the company to have a competitive advantage and long-term economic sustainability. All being said it is true both generically speaking and in the specific context of kitchen appliances. In fact, market research suggests that in the kitchen appliances industry companies have begun to compete along new dimensions, whereby putting the consumers and their experiences as a central aspect of the business has become increasingly important for actors who wish to stay and be competitive in the business. However, in the existing literature, there is not accordance on how to define customer experience and scholars identified that it depends on the context, which makes it difficult and confusing when marketing experts and firms want to identify the key aspects to improve the experience of their customers. On top, it has been found that brand identities are more or less relevant depending on the context, country culture and such, where the brand market its product and services. In according to what said, the purpose of this study is to explore and identify the most important dimensions and touchpoints in the specific kitchen appliances context that has more impact on the customer experience, with the aim to better define customer experience in the kitchen appliances context that could give indication to companies operating in the market how to address to some extent those problematics. The research adopted an exploratory qualitative study design. Interviews were used to gather primary empirical data that together with secondary empirical data and insight from the literature review had allowed the researchers to explore and address the research questions and state conclusions that however cannot be considered conclusive according to the nature of the study. In addition, the research reveals that consumer experience is a broad topic that accounts for and depends of many different aspects all interconnected one to another. In addition, it has been found that the aspects around brands, consumer experience and its touchpoints vary not only in relation to the context in study, but as well according to different stakeholders that deal with them. In addition, in the consumer journey, critical aspects reside in both tangible attributes of products and services and intangible attributes that together become critical and in the specific context shape how people think about the brand, and consequently their experiences. Finally, a possible definition of customer experience according to what found was given

El propósito de esta investigación es encontrar la relación entre el Brand Equity e la intención de compra en los Homecenter con la categoría de pinturas látex, en hombres de 36 a 45 años, del nivel socioeconómico C en Lima Metropolitana. La metodología de investigación fue de carácter mixta ya que se aplicó herramientas cualitativas y cuantitativas. En la investigación la cualitativa se realizó 4 entrevistas a expertos, 3 grupos focales y 4 observaciones presenciales en Homecenter. Por otro lado, para contrastar la información de los expertos, se utilizó la investigación cuantitativa para darle una representatividad a los datos. Se utilizó una muestra de 190 personas escogidas por muestro no probabilístico por cuota, las cuales fueron encuestadas con un cuestionario elaborado de 24 preguntas el cual fue aplicado de manera presencial en papel. Posteriormente, se aplicó un análisis de correlación, cuyos resultados arrogaron que la relación entre el Brand Equity y la intención de compra en los Homecenter fue positiva. Dentro las dimensiones establecidas, se utilizó: calidad percibida, Brand Loyalty y Brand Trust. El resultado más destacable fue con la dimensión “Calidad percibida” que obtuvo la mayor fuerza de relación hacia la intención de compra con una correlación de: 0,423. Por último, cabe destacar que estos resultados son de utilidad para todo el sector de mejoramiento del hogar o pinturas, para demostrar que las estrategias de Brand Equity forman parte de los factores que fomentan las ventas en la categoría y le agregan valor a la empresa. / The purpose of this research is to find the relationship between Brand Equity strategies and the purchase intention for Homecenter. The research was conducted for the category of decorative paints, in men aged 36 to 45 years old, with a socioeconomic level of C at Metropolitan Lima. The research methodology had a mixed nature, qualitative and quantitative tools were applied. The qualitative research had: four interviews with experts, three focus groups to the target and four direct observations at Homecenter. On the other hand, to compare the information of the experts, a quantitative investigation was applied. The sample was conformed of 190 people that were chosen for non-probabilistic sampling by quota method, which were surveyed with a paper questionnaire made of 24 questions which was applied in person. Subsequently, a correlation analysis was applied, that showed up that the relationship between the Brand Equity and the purchase intention in Homecenter were positive. To measure the relationship a three-dimension model was created for the Brand Equity model which included: perceived quality, Brand Loyalty, and Brand Trust. The most notable result was the dimension of “perceived quality” that obtained the greatest relation with the purchase intention with a correlation of: 0.423. Finally, it should be noted that these results are useful for the entire Homecenter or painting sector, to demonstrate that Brand Equity strategies are part of the factors that promote sales in the category and add value to the retailer. / Trabajo de investigación

許多學者紛紛提出專屬資產對品牌忠誠度的影響，本研究主要想探討不同的專屬資產種對品牌忠誠度的影響。其中將專屬資產種類分為：特有使用知識專屬資產；特有實體設備、軟體或服務專屬資產；忠誠客戶優惠專屬資產；無形專屬資產；心理層面認同專屬資產；特有無形社會壓力專屬資產。 隨著網路普及，網路也漸漸改變我們的購物模式。近年來許多廠商紛紛採用多重通路的模式以增加其效益，而消費者也依本身偏好利用不同通路進行產品資訊蒐集及交易等行為。因此本研究的另一主軸為專屬資產種類將如何影響消費者對品牌之官方網站的購物態度及購物意願，又此對官方網站的購物態度將如何影響消費者之多重通路購物意願。本研究以百貨公司專櫃化妝品為例，探討專櫃品牌和消費者所建立的專屬資產種類會如何影響消費者之品牌忠誠度及對官方網站的購物態度、購物意願，以及對官方網站的購物態度又會如何影響其在百貨專櫃及在官方網站的購物意願。 研究結果發現，特有使用知識專屬資產、特有實體設備、軟體或服務專屬資產、忠誠客戶優惠專屬資產、無形專屬資產、心理層面認同專屬資產都和品牌忠誠度呈正相關，唯特有的無形社會壓力專屬資產對品牌忠誠度無顯著相關。而其中僅忠誠客戶優惠專屬資產對官方網站的購買意願呈負相關。對官方網站的購物態度則和在官網蒐集資訊在專櫃購買、在專櫃試用在官網購買、在官網蒐集資訊在官網購買皆呈現正相關，表示對官網的購物態度愈正面，愈可能透過官網進行資訊蒐集或購買之行為。

<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>