<p>Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik.</p>

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik.

Syftet med den här studien har varit att tolka barns uppfattningar om deras inflytande i den fria leken. Studien har vi designat utifrån kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med barn. Intervjuerna har kännetecknats av fiktiva scenarion där dockor har använts för att komma åt barns uttryck för deras uppfattningar. Studiens resultat har landat i tre kategorier: Dels handlar det om institutionella faktorer som behandlar hur förskolan i sitt arbete får ta hänsyn till en rad olika aspekter. Rutinsituationer är en utav dessa aspekter och regler en annan, som utformats för att kunna planera en verksamhet utifrån barns bästa samt diverse styrdokument. Nästa kategori blev förskolans miljö som har visat sig ha betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Den sista kategorin benämndes vem bestämmer över den fria leken där det framkommit hur barnen uppfattar sitt inflytande kontra fröknarnas. De tre kategorierna har alla gemensamt att det framträtt att barn både uppfattar sig ha inflytande men också uppfattningar om att de inte har inflytande. I slutändan har vi tolkat att det hela handlat om ett givande och tagande, fröknar och barn emellan där kompromisser kan ses som en lösning för att gynna barns inflytande i den fria leken. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Den här studien ingår i ett större projekt vid Stockholms universitet och specialpedagogiska institutionen

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar om sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte utgick vi från två frågeställningar som var: Vad uttrycker barnen möjliggör deras inflytande i förskolan? Samt: Vad uttrycker barnen begränsar deras inflytande i förskolan? Studien är gjord utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio barn från två olika förskolor. Vår förhoppning med studien var att presentera en liten del av hur barn betraktar världen i förskolan och grunden i problemområdet var barns syn på sin tillvaro och på sitt eget inflytande i verksamheten. Det barnen uttryckte som möjligheter för inflytande resulterade i des-sa fyra kategorier: Leken, deras födelsedag, påverka pedagogers val samt pedagogers frånvaro blir barns infly-tande. Aspekter som kunde begränsa barnens inflytande landade i dessa fyra kategorier: Rutinbundna situationer, regler, önskan om att ha inflytande samt pedagogerna bestämmer. Vi har förstått det som att leken i förskolan kan vara central för barns inflytande, då vi tolkat att barnen främst i leken uppfattar sig ha inflytande. Begränsningarna för barns inflytande har en stor plats i resultatet, då vi kunde förstå att barnen hade mycket att säga om vad som kan sätta gränser för deras inflytande i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna. Barnens sätt att tala om definitionen av mobbning lyfter komplexiteten i begreppet och resultatet visar hur definitionen förändras i samtalet då barnen följer samtalskontexten. Barnens sätt att tala kring orsakerna till mobbning visar hur de genom skilda förklaringar placerar olika grader av social ansvarighet på de olika aktörerna. Resultatet i studien väcker frågor kring huruvida begreppet mobbning bör lyftas till diskussion i framtida forskning.

Denna studies syfte är att undersöka hur barn konstruerar kön utifrån normbrytande barnböcker. Därmed vill vi skapa förståelse för hur barn kan tänka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplägg är inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgångspunkten är den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av åtta 5-6 åringar, varav det var lika många barn av respektive ålder och kön. Genomförandet ägde sedan rum vid två olika tillfällen, det ena med 5-åringarna och det andra med 6-åringarna. Böckerna vi utgick ifrån var Kenta och barbisarna och Så gör prinsessor, utifrån dessa hade vi sedan formulerat intervjufrågor som diskuterades under boksamtalen. Därefter analyserades materialet i förhållande till den feministiska poststrukturalismen. Resultatet har stora likheter med Davies (2003) slutsatser, detta trots att hennes undersökning genomfördes på 1980-talet. Vi kan konstatera att det inte skett någon större förändring gällande barns syn på könskonstruktion. Majoriteten av barnen i vår undersökning intog så kallat traditionella diskurser gällande hur en flicka respektive pojke ska vara. Dock upplevde vi att de under diskussionernas gång kunde ändra sitt förhållningssätt och acceptansen för normöverskridandet ökade.

Syftet med studien var att studera barns syn på kön och det som undersöktes var barns värderingar, föreställningar och förväntningar på kön utifrån normativa- och normkritiska bildsamtal. Tidigare forskning visar på att barn är medvetna om hur de olika könen ska bete sig för att passa in i samhället och bli accepterade. Därutöver förklarar skolbarn att de vill att ett jämställdhetsarbete ska finnas i skolan då flickorna upplever att de är hjälpredor åt pojkarna och förväntas prestera i skolan. Metoden för undersökningen var enskilda barnintervjuer där intervjuerna spelades in. Dessutom användes bilder för att få fram barns tankar och syn på kön. Resultatet visade att barn i fyra- och femårsåldern har påverkats av samhällets normer och kan tydligt redogöra för dessa. Vi ser att barnen redan i så ung ålder är influerade av samhället och hur detta har påverkat deras värderingar, föreställningar och förväntningar på könen.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna. Medan förskoleklassens antaganden kommer från andra källor än egna erfarenheter. Barnens syn på skolan är övervägande positiv, medan de inför skolstarten i ettan har mer blandade känslor. Deras syn på det egna lärandet kan sammanfattas så här - Det man redan kan det är lätt, men det man inte kan det verkar svårt. De har en relativt låg självkänsla när det gäller att se sin oerhörda förmåga att ständigt kunna förvärva nya kunskaper. Barnen uttrycker en önskan att få veta mer om skolan men får väldigt få svar genom den kanal som verkar betyda mest, de äldre skolkamraterna. Lpo94 talar om förskoleklassens uppdrag att slussa barn in i skolans värld. För att uppnå det målet krävs att vi stärker barnens syn på sitt lärande. De behöver känna och tro på att de kan mycket och att vidare kunskap inte nödvändigtvis kommer bli svårare. De behöver få en riktig inblick i skolans värld. En egen skolform bör inte innebära en enskild skolform.