SammanfattningSandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeAlla elever påverkas av den auditiva miljön. Förmågan att lyssna, höra, förstå och komma ihåg är beroende av miljön. Under vår studietid har elevers inlärningsmiljö diskuteras och hur en miljö kan inverka på ett barns inlärning och beteende.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka elevers respektive pedagogers uppfattning kring effekterna av ett ljudutjämningssystem samt studera vilka effekter ett ljudutjämningssystem kan ha i en grundskoleklass. De preciserade frågeställningarna är: vad händer när ljudutjämningssystemet är igång i klassrummet? Vilken påverkan upplever eleverna och pedagogerna att ett ljudutjämningssystem har i klassrummet gällande koncentrationsförmåga, arbetsro och delaktighet i den auditiva miljön? Teoretisk ramVår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet samt i systemteorin. Kommunikativa processer är centrala i det sociokulturella perspektivet och utvecklar barns kunskaper och färdigheter. Vårt sätt att agera, tänka, kommunicera och uppfatta verkligheten beror på de sociala och kulturella erfarenheterna vi upplevt. Systemteorin bygger på att se världen i helheter. Studien har en kvalitativ design. Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer. Vi vill tolka och förstå elever och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. MetodObservationer och intervjuer används för att samla in empiri. Intervjuer är vår centrala metod. Vi vill skapa djupare förståelse av elevernas och pedagogernas upplevelser av systemet och dess påverkan på klassrumsmiljön. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en enkät för att utkristallisera intervjufrågor. I studien använder vi oss av triangulering för att nå större tillförlitlighet med det sammantagna resultatet. Resultat med analysStudiens resultat presenteras i observationer, intervjuer med elever och intervjuer med pedagoger. Samtliga elever anser att hörbarheten blivit bättre genom ljudutjämningssystemet. De anser att de hör både pedagog och klasskamrater bättre med hjälp av ljudutjämningssystem. Det råder delade meningar gällande användningen av elevmikrofonen. Några elever tar även upp perspektivet som berör pedagogens placering i klassrummet. När systemet används är pedagogens placering oväsentlig, liksom elevens. Detta ökar delaktigheten i klassrummet. Pedagogerna upplever att de sparar sin röst, vilket även eleverna påpekar. Den största vinsten enligt eleverna är att de alltid hör pedagogen, oavsett ljudnivå i klassrummet.KunskapsbidragetStudien visar att elever med hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter och autismspektrumtillstånd gynnas av ljudutjämningssystem. Två positiva effekter som vi ser är att dessa elever kan ha valfri placering i klassrummet och att de har lättare att tillgodogöra sig det pedagogen delger. Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är den auditiva miljön viktig att kartlägga eftersom den har stor påverkan på elevers möjlighet till inlärning samt deras fysiska och psykiska mående. Flertalet av studierna vi läst lyfter fram hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av undervisning i dåliga ljudmiljöer. Som blivande specialpedagoger har vi fått upp ögonen gällande vikten av den auditiva miljön för elevers mående, möjlighet till inlärning, utveckling och delaktighet.Nyckelordauditiv miljö, barn i behov av stöd, delaktighet, inlärning, ljudutjämningssystem, specialpedagogik / AbstractAll students are affected by the auditory environment. The ability to listen, hear, understand and remember is dependent on the environment. During our study are students' learning environment discussed and how the environment can affect a child's learning and behavior.The purpose of our study is to investigate students 'and teachers' perception of the impact of a sound system and study what effects a sound system can have in a primary school class. The issues are: what happens when sound equalization system is running in the classroom? What impact experienced students and teachers to a sound equalization has been in the classroom regarding concentration, good working and participation in the auditory environment?Our study takes the support of the socio-cultural perspective. Communicative processes are central in this perspective and develop children's knowledge and skills. The way we act, think, communicate and perceive reality depends on the social and cultural experience we experienced. The study has a qualitative design. The main task of the qualitative approach is to interpret and understand the results. We wish to recognize and understand the students and teachers' experiences of a sound system.Observations and interviews are used to collect empirical data. Interviews are our key method. We want to create a deeper understanding of the students 'and teachers' experiences of the system and its impact on the classroom environment. Before the interviews were conducted was done a survey to crystallize interview questions. In this study, we use triangulation to achieve greater reliability of the overall result.The study results are presented in observations, interviews with pupils and interviews with educators. All the students believe that the audibility was better by REDCAT®. They feel that they hear both teacher and classmates better with the help of sound system. Opinion is divided on the use of student microphone. Some students also mention the perspective that concerns the educator position in the classroom. When the system is used, the educator placement is insignificant, as well as the students. This increases the participation in the classroom. The teachers feel that they save their voices, which even the students mentions. The biggest gain according to the students is that they always hear the teacher, regardless of noise levels in the classroom.The study shows that pupils with hearing problems, concentration difficulties and autism spectrum disorders have advantages from the sound system. Two positive effects that we see is that these students can have any position in the classroom and that they find it easier to assimilate the teacher communicates.As a special education teacher, the auditory environment is important to identify because it has a major impact on students' opportunity for learning as well as their physical and mental health. Most of the studies we have read show how students in need of special support are influenced by the teaching of poor sound environments. As future special educators, we have become aware regarding the importance of the auditory environment for the students' mood, the opportunity of learning, development and participation.Keywordsauditory environment, children in need of support, participation, learning, sound system

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig på intervjuer och dokumentanalyser. Studien är baserad på sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 åtgärdsprogram. Vårt antagande som vi även tycker framgår ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att många skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra förutfattade meningar var även att åtgärdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte används som ett pedagogiskt instrument i den utsträckning vi önskar. Resultatet visar att våra förutfattade meningar inte stämmer på de två undersökta skolorna. Vi kunde dock inte utläsa enbart efter dokumentanalyserna om skolorna använder åtgärdsprogrammen som ett instrument i sin undervisning men det framkom istället under intervjuerna att ingen av skolorna “väntar och ser” utan arbetar istället “som om” direkt vid misstanke om dyslexi. Det som framkom tydligast under vår studie var vikten av hur specialpedagog och speciallärare arbetar och organiserar på en skola.

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.Nyckelord: Språkutveckling,

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete. För att Eget arbete ska vara meningsfullt för alla elever krävs mycket lärarresurser och tätt samarbete i arbetslag för att fånga upp elever i behov av stöd. Många elever i behov av stöd har behov av struktur, anpassade uppgifter och konkret material. Examensarbetet ger exempel på hur Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.

No description available.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij. Utifrån hans teori är barn i behov av stöd beroende av vuxnas hjälp för att kunna uppleva lärande situationer och utvecklas i den av honom benämnda proximala utvecklingszonen. Vygotskij intresserade sig också för kopplingen mellan en tanke och ett begrepp och dess betydelse. Att betydelsen av ett begrepp kan ändras över tid visar den inställning som finns till begreppet problembarn. Ett begrepp som, trots att det har funnits med i över 100 år, har fasats ut och inte längre finner acceptans bland intervjudeltagarna. Hur innehållsrikt ett begrepp kan vara märks när man tittar närmre på begreppet professionellt förhållningssätt, vilket är tätt förbundet med pedagogers syn på barn i behov av stöd. Studien visar att den här gruppen med barn är beroende av engagerade pedagoger som har tillräckliga kunskaper och resurser. Samtidigt framkommer även betydelsen av att pedagogerna själva får stöd och handledning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet.

Detta arbete fokuserar på lärares upplevelser av och förhållningssätt till att undervisa elever som kämpar, men som inte alltid når ända fram till ett godkänt betyg. Lärare som arbetar i dessa grupper ser hur elever utvecklas och ibland gör väldiga framsteg, men ändå uppnår de inte de formella betygskraven. Frågan är hur lärarna upplever detta, att deras arbete på ett sätt styrs och bedöms av orimliga mål och att det arbete de faktiskt lägger ner många gånger osynliggörs då det inte är mätbart i förhållande till betygskrav etc. Min huvudfråga är alltså vad skolans resultatförväntningar innebär för de lärare som arbetar med elever som befinner långt ifrån betygskraven i matematik. Min studie kan ses som ett försök att länka samman studier om styrning och bedömning som kanske inte specifikt fokuserar på matematik med forskning som fokuserar just kommunikation och pedagogik i förhållande till matematik. Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare som undervisar elever i behov av stöd i de senare årskurserna i grundskolan upplever och förhåller sig till kraven på att alla elever förväntas uppnå godkänt. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:•Hur uppfattar lärarna det målstyrda betygsystemet?•Hur påverkar kraven på godkänt förutsättningarna för undervisning?•Hur hanterar lärarna kraven på godkänt?•Hur påverkar kraven på godkänt lärarnas relationer med elever, föräldrar och skolledning?Mina teoretiska utgångspunkter är dels en professionsteori och dels en ramverksteori. Evetts (2009) tankar kring professionens olika sidor kan hjälpa mig att förstå lärarnas situation med ett mer kontextualiserande raster och också få förståelse för hur förändringar de senaste decennierna har påverkat lärarens profession. Spänningsfältet mellan att å ena sidan tillmötesgå elevers behov och å andra sidan leva upp till krav på resultat i form av godkända betyg blir här intressant. Windschitls (2002) ramverksteori kompletterar genom att mer ge mig möjligheten att i den konkreta lärarvardagen se olika dilemman utifrån flera olika perspektiv, politiskt, konceptuellt, pedagogiskt och kulturellt.Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex betygsättande matematiklärare som arbetar med elever i behov av stöd har intervjuats utifrån deras upplevelser och förhållningssätt till att alla elever i grundskolan förväntas uppnå ett godkänt betyg. Utifrån hur lärarna har svarat är det tydligt att den målrelaterade styrningen mot godkända betyg gör sig påmind på flera olika sätt. Bland de intervjuade lärarna finns det ingen gemensam syn på det nuvarande mål- och resultatstyrda betygsystemet, utan det skiljer sig i stället en hel del och som intervjuare kan jag utifrån beskrivningen av de enskilda eleverna få en förståelse för deras sätt att se på systemet. En övervägande del av de intervjuade upplever dock att gränsen mellan godkänt och inte godkänt blir alltför definitiv. Lärarna har sina kunskaper och idéer om hur dessa elever i behov av stöd i matematik på bästa sätt ska kunna utveckla sina kunskaper i matematik, men samtidigt måste de ta hänsyn till kravet på godkänt, vilket i sin tur påverkar lärarnas sätt planera och genomföra undervisning. Målet för de intervjuade lärarna var tydligt, att kunna leda eleverna mot ett godkänt betyg, vägen dit såg däremot olika ut. För vissa var godkänt på ett tydligt sätt prioriterar medan andra såg det som ett mål bland flera. Kraven på godkänt påverkar också relationerna till elever, föräldrar och skolledning. Dessa relationer skapar, tillsammans med andra faktorer, olika typer av dilemman; politiska, konceptuella, pedagogiska och kulturella beroende på hur elevunderlag, organisation och kunskapssyn ser ut på de olika undersökta skolorna.Resultatet av denna studie ger en förståelse för hur styrning påverkar det vardagliga arbetet i klassrumsmiljön. Det ger också ett vidare perspektiv på hur politiska beslut och bakom-liggande ideologier kan få inverkan på hur speciallärare/lärare förväntas agera i sitt yrkesutövande på de olika nivåerna. Det stärker också sättet att se på lärarens profession och autonomi i relation till elever i behov av stöd i matematik. Arbetet ger också verktyg att se på de dilemman som uppstår i en komplex lärandemiljö och därmed kunna analysera det arbete och den verksamhet elever och lärare befinner sig i.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

Klein Barkenstrand, Elin och Skeppstedt Mattei, Agnes (2024). Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus: en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bidra med kunskap om förskolans handlingsplaner, för barn i behov av särskilt stöd, för att möjliggöra en likvärdig utbildning. Det görs genom att synliggöra dokumentationens funktion inom verksamheten och skillnader utifrån kön. Frågeställningar: ● Hur beskrivs de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka metoder beskrivs för att möta de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka föreställningar om flickor och pojkar ger texterna uttryck för? ● Vilka beteenden hos flickor och pojkar beskrivs som önskvärda och uppmuntras? Teori Studiens vetenskapsfilosofiska ansats är social konstruktionism som betonar att vår förståelse av världen alltid påverkas av den kontext vi befinner oss i, såväl kulturellt som historiskt. Studien tar vidare avstamp i diskursteori med inspiration från Foucault. Hirdmans teori om genussystemet och Foucaults begrepp Governmentality används också. Analysen utifrån det sistnämnda begreppet görs genom Deans (2010) tolkning som innefattar: synliggörande av problemet, styrningstekniker, kunskaper och rationaliteter samt subjektspositioner. Resultat Genom analys av handlingsplanens beskrivningar och ord framkommer det att svårigheter med samspel är överrepresenterat vid bedömning av barn i behov av stöd. Vidare är vuxenstöd en återkommande metod för att möta dessa barn. De ordval som används och handlingsplanens mall påverkar vilket stöd som ges. Texterna ger uttryck för att det finns skilda föreställningar om flickor och pojkar. Flickor beskrivs bland annat som kärleksfulla och beroende medan pojkar som hårdhänta, uttråkade och självständiga. Beteenden som anses önskvärda skiljer sig dock inte åt mellan könen, för båda könen handlar det om att kunna visa känslor, vara omsorgsfulla och lagom aktiva. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är i stor utsträckning med i upprättandet av förskolans handlingsplaner. Ständig reflektion krävs kring de formuleringar som görs i dokumentationen. Genom att specialpedagogen bidrar med sin kompetens till pedagogerna, i form av handledning med reflektion i centrum, kan värderande ord och skillnader utifrån kön i handlingsplanerna minska. Genom dessa insatser kan förutsättningarna skapas för att dokumentet verkligen blir ett pedagogiskt verktyg som främjar en likvärdig utbildning.