Revisorn ska verka för allmänhetens bästa (Volcker, 2002) men verkligheten är långt mer komplicerad. Den allokerade tiden per uppdrag (tidsbudget) har minskat till följd av revisionsbranschens kommersialisering. Revisionsbyråerna behöver därför ta ställning till huruvida de kan tänkas genomföra ett revisionsuppdrag till ett lägre pris utan att kompromissa med kvalitén. Revisorer utsätts således för tidspress i form av time budget pressure då de tvingas genomföra revisionsuppdrag på kortare tid. Dysfunktionellt beteende är ofta följden av TBP (time budget pressure) som i sin tur sänker revisionskvalitén. Det saknas forskning som explicit undersöker hur TBP kan minskas. Uppsatsens syfte är att förklara huruvida ett belöningssystem kan användas för att lindra revisorns upplevda TBP. Ett välutvecklat belöningssystem kan möjligen vara lösningen då belöningar motiverar personalen. Empirin samlades in med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. 350 e-mail innehållandes en länk till enkäten skickades ut till godkända samt auktoriserade revisorer på de fem största revisionsbyråerna i Sverige. E-mailet innehöll även en uppmaning att sprida enkäten vidare på kontoret i hopp om att nå revisorsassistenterna. 58 svar erhölls. Resultatet påvisar att revisorerna inte upplever TBP i någon stor utsträckning. Det är inte vanligt förekommande med yttre monetära belöningar bland revisorerna men inre icke-monetära belöningar förekommer i stor utsträckning. Belöningssystemen som implementeras motiverar revisorerna men belöningssystem, i sin helhet, kan inte användas för att lindra en revisors upplevda TBP. / Accountants are intended to further the public interest (Volcker, 2002) but the reality of the business is far more complicated. The allocated time per audit assignment (time budget) have been reduced as a consequence of the commercialization of the accountancy market. Accountancy firms are required to either accept a lower client fee or possibly lose the client. The cost-quality issue means that accountancy firms have to balance cost savings and quality of service and consequently the accountants are forced to finalize audit assignments in a shorter period of time. Thus time budget pressure (TBP) arises. Dysfunctional behaviour is a common outcome of TBP consequently affecting audit quality. There are however no research whose aim is to explain the factors possible of reducing TBP. The purpose of this thesis is to explain whether a reward system can be utilized to reduce TBP affecting accountants. A well-designed reward system is a plausible solution to the problem of TBP because of the fact that rewards motivates personnel. The empirical evidence was gathered using an online-questionnaire. 350 e-mails were sent to approved and authorized accountants currently working at one of the five largest accountancy firms in Sweden. The e-mail contained a link to the questionnaire as well as an appeal too forward the questionnaire internally with the intent of reaching the firms’ assistant accountants. 58 respondents participated. The results show that accountants does not experience a high degree of TBP. Extrinsic monetary rewards are perceived as frequently occurring and intrinsic non-monetary rewards are perceived as less-frequently occurring by the accountants. The reward system currently implemented are contributing to the accountants’ motivation but reward systems cannot be utilized to reduce TBP affecting accountants.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2FE24E   Titel: Belöningssystem ur olika perspektiv Författare: Mattias Brandt, Oliver Carlsson och Rasmus Lennartsson Examinator: Elin Funck Handledare: Anders Jerreling   Bakgrund och problemdiskussion: Den privata tjänstesektorn står för över halva Sveriges BNP och med en nedåtgående rörelsemarginal för denna bransch utgör ekonomistyrning en viktig funktion. Inom ekonomistyrning ingår flertalet olika styrmedel där belöningssystem utgör en del av företagens styrmix. Belöningssystem finns till för att styra och påverka anställda mot företagets övergripande mål och strategi. För att företag ska kunna styra i rätt riktning krävs det att de vet hur deras anställda motiveras vilket i sin tur leder till att de måste förstå hur deras medarbetare påverkas av olika slags incitament.   Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur säljare inom den privata tjänstesektorn styrs genom belöningssystem och hur detta uppfattas av de operativa säljarna. Detta för att utreda om det finns en överensstämmelse med vad som motiverar säljarna och vad dem belönas för. Vidare skall detta bidra med hur säljare motiveras genom sammansättning av monetära och icke-monetära belöningar.   Metod: Uppsatsen är strukturerad kring en kvalitativ metod. En komparativ studie med fallstudieinslag har genomförts där insamling av data skett genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två försäljningsföretag inom den privata tjänstesektor som tillhandahåller finansiella tjänster.   Slutsats: Försäljningsföretagen har syften som baseras i att styra säljare till ökat värde av organisationen genom försäljning. Grunderna utgår ifrån finansiella mål och mätningar sker i form av antal försäljningar och volym på premien eller lånet. Det existerar i vissa fall även icke-finansiella mål till viss grad hos företagen. Formen av belöningar kommer främst i monetär form men är även till viss del kombinerat med icke-monetära belöningar. Det visar sig att de icke-monetära belöningarna såsom tävlingar, erkännande och beröm anses mer värdefulla av de anställda vid förändring av företagets storlek och miljö. Det visar sig att den personliga styrningen försvinner samtidigt med den icke-monetära delen av det formella belöningssystemet. Mottagarna upplever belöningarna på olika sätt beroende på om de drivs av yttre eller inre motivation. Det existerar många risker inom belöningssystem varav ett stort är att kombinationen av finansiella mål och icke-monetära belöningar inte alltid motsvarar den prestation som krävs för belöning. Nyckelord: Belöningssystem, contingency theory, tjänstesektor, motivation, belöningar / Bachelor thesis, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, 2FE24E   Title: Reward system from different perspectives Authors: Mattias Brandt, Oliver Carlsson och Rasmus Lennartsson Examiner: Elin Funck Advisor: Anders Jerreling   Background and problem discussion: The private sales area are accountable for more than half of Sweden's GDP, and with a downward operating margin this industry constitutes financial control an important function. Within financial management, a number of different instruments are included in which reward systems form part of the corporate governance mix. Reward systems exist to control and influence employees towards the company's overall goals and strategy. In order for companies to manage in the right direction, they need to know how their employees are motivated, which in turn leads them to understand how their employees are influenced by different incentives.   Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how salesmen in the private sales area are controlled by reward systems and how these are perceived by the operating salesmen. The study is made to see if there is conformity between what motivates salesmen and what they are rewarded for. This shall further on contribute to how salesmen are motivated through financial and non-financial rewards.     Method: This bachelor thesis is structured around a qualitative method. A comparative case study where data has been collected through semi structured interviews. These interviews were made on two sales companies in the private service area who offer financial services.   Conclusion: The sales companies have objectives based on directing salesmen to increased value of the organization through sales. Fundamentals are based on financial targets and measurements are made on number of sales and volume of the premium or loan. In some cases, non-financial targets also exist to a certain extent among the companies. The form of rewards comes primarily in financial terms but is also partly combined with non-financial rewards. It turns out that the non-financial rewards such as competitions, recognition and praise are considered more valuable by the employees when changing the size and the environment of the company. It turns out that personal governance disappears simultaneously with the non-financial part of the formal reward system. The recipients experience the rewards in different ways depending on whether they are driven by external or internal motivation. There are many risks in reward systems, one of which is that the combination of financial goals and non-financial rewards doesn’t always correspond to the performance required for reward. Keywords: Reward system, contingency theory, private service sector, motivation, rewards

Den tekniska utvecklingen har bidragit till att den digitala sektorn har blivit näringslivets största tillväxtområde. Statistiska undersökningar visar att den svenska arbetsmarknaden år 2022 kommer sakna 70 000 individer som besitter rätt IT-kompetens. Inom en snar framtid kommer de tidigare generationerna lämna arbetsmarknaden och Millennials kommer utgöra en allt större del. Motivation är ett viktigt begrepp inom företagsvärlden då det är en förutsättning för att individer ska vilja utföra en arbetsuppgift. Ett sätt för företag att skapa och upprätthålla motivation hos sina medarbetare är välanpassade belöningssystem. Syftet med denna uppsats utgörs av två delar. Den första delen syftar till att få en djupare förståelse för hur Millennials i den digitala sektorn upplever att de motiveras av olika motivationsfaktorer. Den andra delen syftar till att med hjälp av resultat och analys av syftets första del ge vägledning i vad svenska företag i den digitala sektorn bör ta hänsyn till vid utformning av belöningssystem för att motivera och behålla Millennials på arbetsplatsen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med Millennials från ett svenskt IT-företag. Resultatet visar att de betydande motivationsfaktorerna för Millennials i den digitala sektorn är: ansvar, balans mellan arbete och fritid, flexibilitet, personlig utveckling, gemenskap och kultur, meningsfulla arbetsuppgifter, samt snabb och kontinuerlig feedback. Samtidigt visar studien att lön inte upplevs vara en motivationsfaktor, trots detta betraktas hög lön som en självklarhet i ITbranschen. Belöningssystem bör därmed utformas med hänsyn till både finansiella och ickefinansiella belöningar med fokus på dessa motivationsfaktorer.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen. Utifrån teorierna har en mall för intervjuer samt enkäter utformats, vilket datainsamlingen skett genom. Totalt genomfördes sju intervjuer där respondenterna var eventstudenter med erfarenhet inom volontäryrken. Enkäterna skickades ut till respondenter som tidigare arbetat som volontärer varav vi erhöll 50 svar. Intervjuerna samt enkäterna transkriberades och tolkades och i uppsatsen undersöks likheter och olikheter då vi drar kopplingar till teoriavsnittet. I den sammanfattande diskussionen av analys och resultat diskuteras olika ståndpunkter och samband. Uppsatsens slutsats är att de mest eftersökta egenskaperna hos en ledare är att kunna delegera, leda och kommunicera. Den mest markanta skillnaden mellan att leda frivillig och betald arbetskraft är att ledaren måste skapa en större förståelse för volontärerna och dess bakomliggande motiv till arbete, eftersom det resulterar i de rätta motivationspreferenserna. Det går även att fastställa att belöningar är ett bra medel för att motivera volontärer. Trots att motivationsfaktorerna skiljer sig åt från person till person kan vi konstatera att den viktigaste motivationsfaktorn till att arbeta som volontär är meriter. Under arbetets gång är det uppskattning och ett bra arbetsklimat som motiverar och de belöningar som kan rekommenderas är positiv respons då det skapar en bra arbetsmiljö.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella.<em></em></p> / <p>The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.<em></em></p>

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella. / The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka. Det finns olika typer av belöningssystem, individuella och kollektiva. I den förstnämnda ges belöningarna ut enskilt till individer och personalen belönas utifrån vad de presterar. Den andra utgår ifrån att ge belöningar till en grupp och alla får ta del av samma summa som belöningen innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att studera hur anställdas motivation formas och påverkas av ett individuellt respektive kollektivt belöningssystem. En fallstudie användes för att kunna gå in närmare på djupet i dessa. Alla 8 intervjuer har skett i respektive respondents arbetsplats. Med hjälp av våra nyckelbegrepp som finns i den teoretiska referensramen har vi kunnat ställa våra intervjufrågor. Under den teoretiska referensramen har vi delat upp den i organisationer och individer, sambandet mellan dem förklaras. Belöningar är nästa del med motiv till varför de ska tillämpas och vilka beteenden ett belöningssystem kan medföra. Även vilka olika slags belöningar som finns. Under motivation tas olika teorier upp, dessa är rättvisa och förväntning samt work orientation. I empirin förklarar våra respondenter om hur de blir motiverade i sina respektive belöningssystem samt att de mer detaljerat berättar hur de upplever rättvisa och förväntningar i systemen. I analyskapitlet utförs en jämförelse mellan teorin och den empirin som samlats in från respondenterna, detta kommer vi med hjälp av våra nyckelbegrepp analyseras skillnader och likheter. Detta leder vidare till våra slutsatser. I slutsatsen kommer vi att diskutera hur de anställda blir påverkade av ett individuellt och ett kollektivt belöningssystem. Slutsatsen påvisar att motivationsprocessen i individuella och kollektiva belöningssystemet skiljde sig åt på olika sätt. / It has become more and more common for companies to implement reward systems. The reason why companies start to use these systems is because of the competition that now is growing stronger and stronger, therefore it’s very important to try and raise the employee’s motivation in work. It can also make the workers more loyal to the organization and make the key individuals to stay put. The motivation can be seen as a process and discusses three different concepts. When used correctly the reward system can be a motivation for the employees to reach the goals that are set in the company. There are different types of reward systems, individual and collective. In the first one we mention, the rewards are given separately to individuals and the staff are rewarded through their achievement. The other one is given out to a group and everyone gets the same amount of the reward.   We’ve used a qualitative method to try and analyze and understand how the employees are motivated by an individual and collective reward system. A case study research was used, because we wanted to get a closer look into the banks and brokers. All 8 interviews have been made in each and one of the interviewee’s offices. With help of our key terms in the theoretical framework we’ve been able to ask our questions. In the same chapter as the theoretical framework we have in the first piece described organizations and individuals, how they relate to each other. Rewards is the next step in this process, and begin with explaining what motives there can be to apply a reward system in a company and which behaviors it can raise. We also bring up what kind of different rewards that exists. Under the headline motivation, we’ve used two theories, expectancy and equity, also work orientation has been looked at. In the empirical data our respondents explain to us how they are motivated in their respective system and also quite precise tell us how they experience the fairness and expectancies in their systems. When we analyze our theory and the data that we have gathered, a comparison between them will be made with the help of our key terms, we will analyze what differences and similarities that emerge. This will later on lead to our conclusions. Here, we will discuss how the interviewee’s motivation is affected by an individual and collective reward system. The final conclusion proves that the motivational process in individual and collective reward systems affect the employees differently.

Bakgrund: En viktig fråga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, såväl hos chefer som hos anställda. Belöningssystem inkluderar allt från lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anställda, men är belöningar alltid bra? Det är inte bara förändringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan få negativa konsekvenser.   Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera det nya belöningssystemet och hur det har påverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs åkeri. Ett delsyfte är också att utvärdera vilka effekterna är för Södra Skogs åkeri. Vi ska även beskriva vilka faktorer av förändringen som har påverkat lastbilschaufförerna.     Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats har präglat studien. Två chefer, en ekonomiassistent, en controller och elva lastbilschaufförer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.    Slutsats: Förändringen av belöningssystemet har skapat ett stort missnöje hos lastbilschaufförerna. De anser att lönen minskat med det nya systemet och att deras motivation har blivit sämre. Förändringen var dock nödvändig för Södra Skog på grund av att det tidigare systemet triggade till olagligheter. Vår egen beräkning visar på att grunderna i systemet faktiskt är bättre för lastbilschaufförerna med det nya belöningssystemet, samtidigt som det nu är mer rättvist. Det största problemet med förändringen är att implementeringen varit bristfällig och att det nu förbjudna övertidsarbetet inte stoppats tidigare. / Background: A major concern of companies is about reward systems and their design, both of directors and of the employees. Reward systems include everything from salary and bonuses to skills development. Rewards are motivating employees, but are the rewards always good? It is not just the change in the reward system that may lead to negative reactions. One factor may be that the implementation itself, which can have negative consequences.   Purpose: The main purpose of this study is to evaluate the new reward system and how it has affected the truck drivers in Södra Skog trucking company. A subsidiary aim is to evaluate the effects of Södra Skog trucking company. We will also describe the factors of change that has affected the truck drivers.   Method: A qualitative research method with an abductive research approach has characterized the study. Two managers, one assistant, one controller and eleven truck drivers were interviewed through semi-structured interviews.   Conclusion: The change in the reward system has created great dissatisfaction among truck drivers. They consider that the salary has been reduced by the new system and their motivation has become worse. However, the change was necessary for Södra Skog because the previous system triggered for illegal acts. Our own calculations show that the basics of the system is actually better for truck drivers with the new reward system since it is now more fair. The biggest problem with the change is that the implementation was inadequate and the now banned overtime work was not stopped earlier.

Syftet med denna studie är att förklara hur personliga faktorer inverkar på vilken typ av belöningar individer motiveras av. Studien har en kvantitativ ansats där vi samlat in empiri via enkäter. Respondenterna är kundtjänstmedarbetare inom försäkringsbranschen. Studien inleds med en bakgrund, problematisering och syfte. Vidare skriver vi i den teoretiska referensramen om belöningar, belöningssystem, behovsteorier och om personliga faktorers inverkan. Vi går in djupare på monetära och icke-monetära belöningar, Maslows &amp; McClellands behovsteorier och hur kön, civilstånd, ålder och om man har barn eller inte inverkar på vilken typ av belöningar man motiveras av. Resultatet visar att personliga faktorer har inverkan på hur man motiveras. Flera signifikanta skillnader kunde fastställas och det visar sig att vissa grupper motiveras mer av monetära belöningar och andra grupper motiveras mer av icke-monetära belöningar.

Studien är baserad på Human Relations-teorin och dess relevans i dagens samhälle. En viktig faktor inom organisationer, som har en effekt på anställdas arbetsmotivation, är icke-ekonomiska belöningar. År 2010 genomförde Tim Judge och hans kollegor en meta-analys, som visade på att sambandet mellan medarbetarnas engagemang och lön är väldigt litet. Data till undersökningen har samlats in med hjälp av enkäter, som skickades ut till cheferna på de största företagen inom Örebro län. Syftet var att ta reda på om icke-ekonomiska belöningar, så som beröm, arbetsmiljö och kompetensutveckling, påverkar prestationen samt motivationen hos medarbetarna i högre mån än ekonomiska belöningar i form av bonusar, pensionslösningar och andra förmåner.