Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige. Eleverna genomförde testet Läskedjor (Jacobson, 2001) där vi valde att närmare studera resultatet på deltestet ordkedjor i syfte att studera ordavkodningsförmåga eller ordigenkänningsförmåga. Eleverna genomförde också testet B. Adlers färdighetstest Version C: För åk 4, 5 och 6 (Adler, 2008) i syfte att få ett mått på grundläggande förmåga till räknande (aritmetik). Genom olika jämförelser inom vår population har vi studerat korre- lationen mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Resultaten har bearbetats statistiskt och vi har använt oss av en kvantitativ metod. Vi har i vår undersökning fått fram olika korrelationsresultat som visar på dålig, svag och måttlig korrelation. Resultatet visar att 16 % av eleverna i vår totala popu- lation har den dubbla problematiken. Skolans styrdokument lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar språklig kompetens och kompetens inom matematikämnet, därav följer också behovet av att reda ut om det finns samband mellan läs- och matematik- svårigheter och hur denna dubbla problematik kan påverka elevernas lärande.

The problem of today’s public librarians is that no one really knows their identity, they try to be everything for everyone, which makes their identity fuzzy and confusing for both librarians but also for the librarian visitors. The purpose of this paper named “A profession in change? A qualitative text analysis of the identity of the public librarians on today’s public libraries”, was to investigate the current identity of the public librarian at the public libraries today in order to have a better understanding of what their identity is.  In order to achieve this, a qualitative text analysis – based on Ørom’s and Schreiber’s seven librarian identities – was conducted on online job advertisements. The result showed that the public librarian have nine different identities. In addition to the seven roles, two other roles were found in the job advertisements. It also showed that all seven roles were present in the advertisements and that the so called “culture intermediary” was the most frequent one. When it comes to the qualifications, academic degree was the most important one and was found in all job advertisements, followed by “teamwork”. The result also showed that the public librarian can have many different kinds of titles and that the title “librarian” was the most used one. This result can be due to the fact that the public librarian has many different kinds of identities and that the public libraries are supposed to be for everyone in the society. This is exactly the problem with public libraries. They try to please everyone and by doing so risking to lose their identity as a democratic place for culture and literature.

No description available.

The purpose of this study is to investigate the relevance of the term sport in the course term sports and health. Question that this study aims to answer is: What content has been relevant to the subject and what was the purpose of it? What is nowdays relevant to the subject “idrott (Physical education)”? To what grade is the word idrott relevant to the subject? To answer the purpose and questions of this study a discourse analysis is used, more precisely Fairclough’s three dimensional analysis model. The discourse consists of literature that is mapped and narrowed down by relevance. Furthermore the discourse is limited to two comprehensive books that deal with the school subject curricula and definition of “idrott (sport)”. The books that are in focis is Idrott och hälsa year 2007 by Håkan Larsson and Fysisk bildning year 2000 by Jan-Eric Ekberg and Bodil Erberth. The advantage of the method is that it includes and systematically facilitates an analysis of the discourse through a theoretical perspective. The theoretical perspective that is used in this study is “performativitetsteorin (performativity theory)”, the theory helps the understanding of how social change takes place. The subject “idrott och hälsa” has been through many name changes and the result shows that all the name changes shows a significant explanation of the origin of the name. The study prove that the emphasis in the curriculum has shifted focus from the practical skills to more theoretical and health related knowledge. The paradox is that the study shows that P.E teachers are not putting correlative importance in the theoretical aspects of the education. Analyzed with the “performativitetsteorin” it can be stated that in this way, old habits remain within the subject. Finally: The answer of if the subject “idrott” has any relevance to the education is answered by “it depends on the definition of “idrott”. The conclusion is that the name of the school subject should be reviewed if the definition of sports should be equivalent to the content of the latest curriculum. / Syftet med denna studie är att undersöka relevansen avseende begreppet idrott i kursbenämningen idrott och hälsa. De frågor som ska besvaras är: • Vilket innehåll har tidigare varit relevant i ämnet & vad var motivet bakom innehållet? • Vad är numera relevant i ämnet idrott och hälsa? • Hur stor (hög) relevans har ämnet för (till) begreppet idrott? För att besvara syftet och frågeställningarna görs en diskursanalys, mer specifikt används Faircloughs tredimensionella analysmodell. Diskursen utgörs av litteratur som är kartlagd och gallrad efter relevans. Vidare är diskursen begränsad till två omfattande böcker som berör skolämnet, läroplaner och definitioner. Böckerna är Idrott och Hälsa år 2017 av Håkan Larsson och Fysisk bildning år 2000 av Jan-Eric Ekberg och Bodil Erberth. Styrkan med metoden är att den inkluderar och systematiskt underlättar en analys av diskursen genom ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet som valts är performativitetsteorin som bidrar till förståelsen av hur sociala förändringar sker. Det vi idag kallar för idrott och hälsa har genomgått flera namnförändringar och resultatet visar på att alla namnförändringar har en tongivande förklaring till namnets uppkomst. Studien påvisar att tonvikten i kursplanen har lämnat betoning på de praktiska färdigheterna och skapat utrymme för mer teoretiska och hälsorelaterade kunskaper. Studien visar även att lärare inom ämnet inte lägger motsvarande betoning på de teoretiska aspekterna i undervisningen. Analyserat med performativitetsteorin kan man konstatera att på så vis levergamla sedvänjor kvar inom ämnet. Till slut: Svaret på huruvida begreppet idrott har relevans till undervisningen beror på hur man definierar begreppet idrott. Slutsatsen är att skolämnets benämning bör ses över om definitionen av idrott ska vara motsvarighet till innehållet av den senaste kursplanen.

<p> </p><p> </p><p>I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (<em>p </em>= 0,002 jämfört med <em>p </em>= 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen.</p><p> </p><p> </p> / <p>This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (<em>p </em>= 0,002 compared with <em>p </em>= 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.</p>

I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen. / This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (p = 0,002 compared with p = 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.

This thesis investigates and illustrates how men are presented and treated in legal cases concerning sexual crimes in Gävle during the time period of 1631 to 1639 and how the norms concerning manhood are represented in the text. The theoretical material used to analyse the result are based on a number of different approaches to the concept of the social constructed gender, such as Marxism, power, control and gender-system. Joan Wallach Scott, R. W Connell and Yvonne Hirdman are three of the seven researchers used in the theoretical material and analysis.   Previous research regarding similar cases has mainly been focused on women and their rights. Åsa Karlsson Sjögren is one researcher who used the same source material that is used in this thesis but her dissertation focuses on women’s rights in all of the legal cases and men are only mentioned to show the contrast between the sexes. Marie Lindstedt Cronberg, Gudrun Andersson, and Malin Lennartsson are some of the other researchers that have concluded similar research.   The most important thing that this thesis illustrates is the fact that is seems to be the women’s sexual status in each case that determines the man’s sentence, in excess of the crime itself, apart from the crimes concerning incest and fornication. The men are presented in a different way than the women where the men’s social status is more important than the women’s. This indicates that the norms concerning manhood differs depending on who the woman in the crime is and what she has done, sexually, beforehand. Men should not commit sexual crimes but the severity of the crime differs depending on the man’s social status and the woman’s sexual status.

ABSTRACT Gliomas are the most common type of brain tumours and are often diffusely localised in areas that give permanent functional symptoms, so called eloquent areas. These areas partly control speech and language. Low-grade glioma (LGG) is the most suitable type of tumour for awake surgery. By performing surgery while the patient is awake, intra-operative testing of language and speech is possible and a more secure tumour resection can be performed. Patients that are to undergo such surgery execute a pre-operative speech and language testing, done by a speech and language pathologist, which is later used as a reference for the intra- and post-operative assessment. In this study the pre- and post-operative results for 20 patients with gliomas, who underwent awake surgery on 23 occasions at the Akademiska hospital in Uppsala from June 2013 until August 2015 were analysed. The aim of this study was to evaluate how the tumour resection affected speech and language. Furthermore, possible correlations between language deficits and tumour localisation were investigated. The results showed considerable variations in whether the patients improved and/or deteriorated. Overall, more patients deteriorated than improved. More pronounced deficits were shown for naming and verbal fluency pre- and post-operatively. A correlation analysis showed that patients with a tumour located in insula had greater difficulties with naming than patients with other tumour locations. This study provides an evaluation of the language outcomes of patients who underwent awake surgery in Uppsala. Additionally, the study resulted in an overview of the development of speech and language pathologists’ assessments since the start of awake surgery in 2013, and specific recommendations for improvement.   Keywords: Low-grade gliomas, awake surgery, pre- and post-operative speech and language testing, speech and language pathology, naming, verbal fluency, insula SAMMANFATTNING Gliom är den vanligaste typen av hjärntumör och är ofta diffust lokaliserad i områden som ger bestående funktionsnedsättning vid skada, så kallade elokventa områden. Dessa områden kontrollerar bland annat tal och språk. Av dessa är det de lågmaligna/låggradiga gliomen (LGG) som oftast är aktuella för resektion i vaket tillstånd. Genom att utföra operationen när patienten är vaken tillåts intraoperativ testning av tal och språk vilket leder till säkrare resektion. Alla patienter som ska genomgå denna typ av operation utför preoperativ tal- och språkbedömning hos logoped, som senare används som referenspunkt för den intra- och postoperativa bedömningen. I denna studie analyserades pre- och postoperativa resultat för 20 patienter med gliom som opererats vid 23 olika tillfällen på Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan verksamheten startade juni 2013. Två frågeställningar skulle besvaras: Hur har tumörresektionen påverkat tal- och språkförmågan hos patienter som genomgått kirurgi i vaket tillstånd? Finns det något samband mellan språkliga symptom och tumörlokalisation? Resultatet visade stora variationer i huruvida patienterna förbättrades och/eller försämrades i sin tal- och språkfunktion efter operation. Generellt noterades dock fler försämringar än förbättringar. Benämning och verbalt ordflöde var de två parametrar där störst svårigheter påvisades både pre- och postoperativt. Korrelationsanalys visade att patienter med tumörer i insula hade större svårigheter med benämning än patienter med övriga tumörlokalisationer. Förutom att beskriva det språkliga utfallet för de patienter som genomgått kirurgi i vaket tillstånd så har denna studie resulterat i en översikt av hur logopedbedömningarna sett ut pre- och postoperativt sedan vakenkirurgin infördes i Uppsala, och även förslag på hur de kan förbättras i framtiden.   Nyckelord: Lågmaligna gliom, vakenkirurgi, pre- och postoperativ tal- och språkbedömning, logopedi, benämning, verbalt ordflöde, insula

Bakgrund: Tidigare forskning om avkodningsförmåga i relation till olika språkliga och kognitiva förmågor har i huvudsak fokuserat på avkodning i tidiga skolår och genomförts i en engelskspråkig kontext. Vi känner inte till några studier som undersökt sambanden mellan fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, arbetsminne och ordavkodning i senare skolår i en transparent ortografi som svenska.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan fonologisk respektive ortografisk avkodning och fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne i senare skolår i den transparenta ortografin svenska.   Metod: Studien inkluderade 44 deltagare. Data började samlas in på höstterminen 2015 när deltagarna gick i klass 8 och samlades in över en period på 11 månader. All data var insamlad när eleverna gick i åk 9, höstterminen 2016. De beroende variablerna var fonologisk avkodning och ortografisk avkodning och de oberoende variablerna var fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, verbalt arbetsminne och visuospatialt arbetsminne. Korrelations- och regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan de beroende och oberoende variablerna.   Resultat: Resultaten visade att fonologisk medvetenhet och ordflöde var de enda variablerna som korrelerade signifikant med både fonologisk- respektive ortografisk avkodning.   Slutsatser: Vårt resultat stärker vikten av tidig träning av fonologisk medvetenhet eftersom det visar att fonologisk medvetenhet fortsätter korrelera signifikant med avkodning även i senare skolår i en transparent ortografi som svenska. Vårt resultat ger även stöd åt fortsatt klinisk användning av ordflödestest då vi kan se att ordflöde korrelerar signifikant med avkodning i senare skolår. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Bakgrund och syfte. Ordflödestest undersöker en persons förmåga att generera så många ord som möjligt under en minut. Orden kan börja på en viss bokstav eller tillhöra en särskild kategori. FAS är ett vanligt ordflödestest där orden som ska genereras börjar på bokstäverna F, A och S. Exempel på kategoriska ordflödestest är djurflöde, som går ut på att säga så många djur som möjligt, samt verbflöde där instruktionen är att säga så många saker man kan göra (handlingar). Forskare har undersökt vilka mentala färdigheter som ligger till grund för ordflödesförmågan, framför allt planerande och reglerande (exekutiva) funktioner samt språklig förmåga. I forskning används ofta FAS och djurflöde för att undersöka olika delar av den språkliga förmågan. Även verbflöde har undersökts i dessa sammanhang, men inte i lika stor utsträckning. Däremot har verbflöde en större roll i forskning på planerande och reglerande funktioner hos äldre personer som har exempelvis Alzheimers eller Parkinson. Forskningen har lett till att ordflödestest används i kliniska sammanhang som en del i utredningen av dessa sjukdomar. I praktiken används även FAS och djurflöde vid utredningar av dyslexi, språkstörning och koncentrations-/hyperaktivitetssvårigheter (ADHD). Forskning har visat motstridiga resultat om vilka typer av ordflödestest som är nedsatta vid dyslexi och språkstörning, eller vilka mentala förmågor som är viktiga vid genomförande av ordflödestest. I denna studie undersöks FAS, djurflöde och verbflöde hos studenter inom högre utbildning med och utan dyslexi. Syftet är att utreda om ordflödesförmågan är nedsatt hos studenter med dyslexi. Studien undersöker om ordflöde kan bidra till att förklara spridningen i läsförmåga. Metod. I undersökningen deltog 42 studenter, varav 16 hade dyslexidiagnos och 26 kontroller utan dyslexidiagnos. Deltagarna genomförde test som undersöker läsförmåga, fonologisk förmåga, snabb benämning samt ordflöde av FAS, djur och verb. Resultat. Prestationen på ordflödesförmåga var signifikant nedsatt hos studenter med dyslexi jämfört med kontrollgruppen. En multipel regression med bakåteliminering genomfördes för att undersöka om FAS, djurflöde och verbflöde kunde förutsäga spridningen i läsförmåga när fonologisk medvetenhet och snabb benämning kontrollerades för. Regressionsanalysen visade att verbflöde, tillsammans med fonologisk medvetenhet, kunde förutsäga läsförmåga hos studenter med och utan dyslexi. Diskussion. Den nedsatta ordflödesförmågan hos studenter med dyslexi diskuteras utifrån faktorer som utbildning och andra mentala förmågor. Resultatet pekar på ett unikt samband mellan verbflöde och läsförmåga hos studenter med och utan dyslexi. De strukturer i hjärnan som aktiveras vid verbflöde är även strukturer som ligger till grund för andra mentala förmågor. Dessa mentala förmågor har även visats vara nedsatta hos personer med dyslexi. Generellt indikerar dessa nya fynd att verbflöde har en betydelse i förhållande till läsförmåga och dyslexi som behöver undersökas vidare. Resultatet diskuteras även utifrån ett kliniskt perspektiv. / Verbal fluency is commonly measured in cognitive assessments and has been shown to measure aspects of verbal ability and executive function, as well as to involve specific cortical areas during performance. Verbal fluency tasks, in which participants generate words during a given time limit, have been used in research and assessments of neurobiological disorders and impairments. Dyslexia is a neurobiologically based reading disorder that is characterized by difficulties in word decoding and spelling. Research on verbal fluency in individuals with dyslexia shows that semantic and letter fluency is impaired. However, studies show inconsistent results. This study examines performance on semantic fluency (animals), action fluency (verbs), and letter fluency (FAS) in 42 students with developmental dyslexia (DD, n = 16) and a control group with typical reading development (TD, n = 26). Participants also perform a test battery that measures reading and phonological abilities, amongst others. Additionally, it is examined if verbal fluency performance can contribute to predicting reading ability, when phonological awareness and rapid automatized naming (RAN) are taken into account. Results show that verbal fluency performance was impaired in the DD group, and that action and letter fluency were relatively more impaired than semantic fluency. A backward elimination regression showed that action fluency and phonological awareness were significant predictors of reading ability, together explaining 48 % of the variance. The impaired verbal fluency ability is discussed in relation to factors such as education and cognitive abilities. Further, the findings point to a possible unique connection between action fluency and reading ability in students, in addition to phonological awareness. The possibility that the relationship between action fluency and reading may be partly explained by common neurocognitive underpinnings is discussed. These novel findings indicate that action fluency has a pertinent role in reading ability and dyslexia, which should be further examined.