Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska skyddet mot olyckor i Sverige vara tillfredsställande och likvärdigt med hänsyn till lokala förhållanden. Kommuner är skyldiga att i ett handlingsprogram för räddningstjänst ange bland annat de risker för olyckor vilka finns i kommunen, förmågan att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser som finns för att upprätthålla den förmågan. Detta kräver en bemanning som är anpassad till riskbilden. I dagsläget upplevs det finnas brister och problem kopplade till Jämtlands räddningstjänstförbunds (JRF:s) placering och omfattning av personal på dess deltidsstationer, då underlag saknas till varför bemanningen är fördelad som den är. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med syftet att undersöka vilka ingångsparametrar som påverkar beredskapsgruppers storlek och att ta fram en process som kan nyttjas som beslutsunderlag kring bemanning på stationerna i förbundet med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB). Litteraturstudien utfördes för att inhämta och kartlägga information om räddningstjänsten Jämtland, relevanta begrepp och regelverk samt för att få en grundläggande förståelse för vilka parametrar som kan påverka bemanningen. Intervjustudien genomfördes med personal inom JRF, sex olika räddningstjänster i Sverige, myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet med intervjuerna var att från olika organisationers perspektiv undersöka vilka faktorer som bör vägas in i beslut gällande vilken bemanning en station bör ha. De faktorer vilka identifierades som viktiga att beakta var riskbild, förstärkande styrkor, politiska ambitioner, regelverk och riktlinjer, nyckeluppgifter, effektivitet, arbetsmiljö, framtida exploateringar, likriktning, likvärdighet samt gränsöverskridande påverkan. De kan sammanfattas i fyra steg; nyckeluppgifter, styrkeuppbyggnad, likvärdighet och övriga förutsättningar. Ett förslag på metodik att använda vid analysering av bemanning på RiB-stationer gavs därefter. En undersökning av bemanning på JRF:s samt Åres stationer gjordes förenklat med hjälp av den framtagna metodiken för att besvara frågan på om JRF har en bemanning anpassad efter dess riskbild, vilket mynnade ut i förslag på att förändra bemanningen på tio av de 34 RiB-stationerna.

I takt med att det försvarspolitiska läget omkring Sverige försämrats, har regeringen sedan 2015 beslutat att man för första gången sedan kalla krigets slut aktivt ska jobba med planering av civilförsvaret. Redan 1995 kom dock en ny lag om det civila försvaret som flyttade ansvaret för räddningstjänst under höjd beredskap till kommunerna. Innan hade ansvaret varit statligt. Vilka uppgifter som ska lösas av räddningstjänsten under höjd beredskap regleras i LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor), och innefattar, förutom de uppgifter som ska lösas under fredstid, även uppgifter om att indikera och sanera kemiskt eller nukleärt kontaminerade områden, samt att röja farliga områden från exempelvis oexploderad ammunition. Utöver att reglera vilka uppgifter som ska lösas vid höjd beredskap står det även i LSO att räddningstjänster ska tillvarata möjligheten att samarbeta med varandra, vilket kan bli problematiskt vid höjd beredskap, då räddningstjänsten är en kommunal resurs.  Syftet med rapporten har varit att belysa vissa svårigheter som kan komma att uppstå vid förhöjd beredskap, till en följd av sammanslagningar av till exempel räddningstjänster, och nedrustningen av civilförsvaret. Vidare har även studien syftat till att presentera hur landets räddningstjänster, räddningstjänstförbund och länsstyrelser idag jobbar med frågan. Rapporten har dock enbart berört den kommunala räddningstjänsten och omfattar inte fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, vilka alla är statliga resurser.  Dagligen råder det grundberedskap över hela Sverige, och då fungerar och leds samhället på det sätt man är van vid idag. Regeringen som är det högsta beslutande organet i Sverige kan vid behov besluta om att landet ska gå upp i höjd beredskap. Detta kan ske vid kriser eller i yttersta fall vid krig. Beredskapen behöver inte höjas i hela landet samtidigt utan kan höjas enbart på de ställen det behövs. Som en följd av beredskapsförändringen börjar vissa andra lagar gälla i Sverige och ledningsförhållandena i kommuner, regioner och staten ändras. Det är alltså hur planeringen inför eventuell beredskapshöjning ser ut som undersökts i denna rapport. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till delar av landets räddningstjänster och länsstyrelser, där de fick besvara fyra frågor gällande planering av höjd beredskap. Majoriteten av de som svarat på enkäterna som skickats ut har svarat att de behöver styrningar från staten för att kunna genomföra planeringen på ett korrekt sätt. Vidare efterfrågas även fler resurser, både personella, materiella, ekonomiska och extra kompetens för att kunna lösa de tillkommande uppgifterna. Enkätfrågorna berör också ett nytt ledningssystem som börjat gälla 1/1 2022, som enligt svaren från enkäterna inte innehåller någon information om hur ledningen vid höjd beredskap ska fungera. Många menar också att det har gått för snabbt från det att regeringen ordersatt planering av höjd beredskap, till dess att planeringen påbörjades, varför det skiljer sig mycket mellan olika kommuner och län med hur planeringsarbetet går till. Därför har rapportens frågeställningar inte kunnat besvaras med något annat än att det i dagsläget inte finns något tydligt svar på hur planeringen och prioriteringar fungerar utan är en fråga som måste lösas på högre statlig nivå innan kommunerna kan starta upp och driva arbetet vidare.

Two parallel processes which both aim to enhance certain aspects of the functionality of the municipal Fire and Rescue Services have been undertaken, and are to an extent still ongoing, in Sweden. One of these processes aim to improve the ability of said services to handle larger scale incidents which require coordination between multiple municipal Fire and Rescue services. The other process focuses on enabling the same services to operate efficiently in a wartime scenario. Upon an initial viewing of how these processes have taken form there appears to be reasons to question how well they have been coordinated. This despite the two partially overlapping in the sense that they both set out with the intent to introduce changes, and alter specific capabilities, within the same organizations. This paper aims to shed light on the validity of this presumptive lack in coordination, identify potential reasons as to why this could be the case, and finally to offer up suggestions on how such complications could be potentially avoided in similar future situations.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi.   Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod.   Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet.   Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande.     Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. / Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology.   Method: Semi-structured in-depth interviews.   Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking.   Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten. Trots detta gav företaget aldrig ekonomisk avkastning och hade också svårt att nå upp till den förväntade produktionsmängden. Uppsatsen syfte är att försöka ge förståelse för varför ett företag av SSABs karaktär drevs vidare under så lång tid trots de stora kostnaderna för staten. Från uppstarten 1941 fram till beslutet om nedläggning 1961 ändrades argumentation kring fortsatta satsningar på SSAB. Från början var försörjningen av marinens grundläggande behov av drivmedel och smörjolja behov det viktigaste. Detta vidgades till att efter några år se SSABs då mer diversifierade produktion som nödvändig för beredskapen på fler varuområden. Mot slutet anfördes att den inhemsk oljeproduktion skulle kunna minska importbehovet och därmed bättra på handelsbalansen. I slutsatsen för uppsatsen argumenteras för att investeringar för SSABs utbyggnad och fortlevnad i första hand motiverades med att säkra beredskapen för drivmedel, men att investeringarna villkorades av att det fanns potential för framtida avkastning. Genom att använda forskning kring modernitetsmyten och myten om neutralitet kommer uppsatsen dra slutsatsen att den svenska neutralitetspolitiken och tron på den tekniska utvecklingen, samt att de investerade intressena var faktorer som var viktiga i SSABs fortlevnad.

När människor i en svår livssituation behöver professionell behandling, är det centralt, att den behandlande verksamheten kan möta individernas problembild. Syftet med föreliggande studie är att undersöka den organisatoriska beredskapen inom LVM-vården (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för att ta emot och behandla individer med en multipel och således komplex samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att en individ har mer än en sjukdomsbild samtidigt och det blir mer komplext ju fler sjukdomar individen har. I det aktuella kunskapsläget finns det en brist på studier med inriktning på verksam behandlingsmiljö och organisatorisk beredskap kring multipel samsjuklighet. Syftet besvaras med hjälp av tolv semistrukturerade intervjuer, fyra med ledningspersonal och åtta med behandlingspersonal på ett LVM-hem i Sverige. Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan lednings- och behandlingspersonalens utsagor kring arbetsförhållanden, möjlighet att klara av uppdraget och kompetens. Det fanns även skillnader inom behandlingspersonalens utsagor kring till exempel upplevt stöd inom organisationen. Det framkommer i studien att det i nuläget inte med säkerhet kan sägas att den organisatoriska beredskapen är tillräcklig för att kunna ta emot och behandla individer som har missbruk och multipel samsjuklighet. Studien ämnar bidra med kunskap kring de organisatoriska förhållanden som finns och skapas i relation till en komplex klientgrupp. Studien kan således anses ha en hög relevans både för socialt arbete men även andra kontexter som bemöter klienter vilka har en multipel eller komplex samsjuklighet. / When people in a difficult life situation need professional treatment, it is crucial that the organization can reach and address the individual’s problem. The aim of the present study is to investigate the organizational preparedness in LVM-care (the care of substance abusers, special provisions, Act) to encounter and treat individuals with multiple and thus complex comorbidity. Comorbidity means that an individual has more than one illness at the same time and it becomes more complex the more illnesses there is. In the current state of knowledge, there is a lack of studies focusing on an effective treatment environment and organizational preparedness for multiple comorbidity. The empirical data is based on twelve interviews, four with management staff and eight with treatment staff at an LVM-home in Sweden. The results show that there are both similarities and differences between management and treatment staff’s statements regarding working conditions, the possibility of completing the assignment and competence. There were also differences within the treatment staff's statements regarding, for example, support experienced within the organization. In the present study it shows that, it cannot be said with certainty that organizational preparedness is sufficient to treat individuals who have an addiction and multiple comorbidity. The study contributes knowledge about the organizational conditions that exist and are created in relation to a complex client group. The study can therefore be considered to have a high importance for both social work, and for other contexts that cater to clients who have a complex comorbidity.

Då det svenska omvärldsläget de senaste tio åren blivit sämre till följd av främst Rysslands agerande samt att samhället påfrestats av kriser, likt flyktingkrisen 2015, har bidragit till att totalförsvaret ska återtas. En viktig del av samhällets motståndskraft inom totalförsvaret är att hushåll innehar en rekommenderad hemberedskap för att klara sig självförsörjande en viss tid. Trots en kommunicerad omvärldsbild, ny nationell säkerhetsstrategi och informationskampanjer visar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) mätningar att mindre än hälften av hushållen innehar en rekommenderad hemberedskap.Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.Denna undersökning har endast nyttjat granskade vetenskapliga artiklar som identifierats genom en sökstrategi i databaserna Onesearch, Scopus och PAIS. Av 82st funna artiklar har 8st inkluderats i denna undersökning. Då fältet för denna undersökning är brett har en tvärvetenskaplig ansats tagits, detta innebär att hänsyn till olika forskningstraditioner fått göras i analysen. Analysen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av funna artiklar. Denna analys har gett oss ett resultat bestående av fyra huvudkategorier – Avsändare, Mottagare, Målgrupp samt Risk- och krisinformation.Som ytterligare hjälp att tolka resultatet för att finna hur hushåll motiveras nyttjas teorierna ”Relational theory of risk” och ”Protection motivation theory” för att reflektera över resultatet.Resultatet påvisar att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier behöver ta hänsyn till att reviderade och aktuella planverk inom förvaltningen är kända på alla nivåer som kommunikations- och informationsstrategierna utgår ifrån. Strategierna behöver vidare utgå från att målgrupperna som ska nås av informationen är kända och att budskapen är anpassade för dem och den aktuella situationen. Den offentliga förvaltningen behöver tillse att risk- och kriskommunikation sker kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.Staten, regioner och kommuner behöver tillse att tillräcklig kunskap och riskmedvetenhet finns i samhället kring hemberedskapen genom kampanjer och att utveckla utbildningsplaner inom grundskola och gymnasium för att en majoritet av allmänheten ska motiveras att inneha en hemberedskap enligt gällande rekommendation. / For the last ten years the security situation has deteriorated in Sweden’s surroundings. Swedish society has also dealt with crisis such as the refugee crisis during 2015. To cope with this new situation, the Swedish parliament decided in 2015 to reinforce Swedish resilience toward crisis and armed conflict. An important part of this decision was to increase resilience within society. A major part of the society resilience is that households are prepared to be self-dependent a certain amount of time. However, even though authorities have communicated the new security situation, established a new national security strategy, and released information campaigns, public polls show that less than half of the population has a household preparedness according to the authority’s recommendations.The aim of this systematic review is to investigate which focus areas authority’s information and communication strategies need to address during the prediction and warning phase to effectively encourage households to have a preparedness according to its recommendation.The systematic review has only used peer review articles that has been identified through a systematic search within the databases Onesearch, Scopus and PAIS. The analysis of the articles has taken an interdisciplinary approach which means that we must acknowledge and adapt to the fact that results from the different articles could be influenced by different science traditions. The analysis consists of a qualitative content analysis of the discovered articles. These analyses have shown four main categories, Sender of information, the Recipient, Targeted groups for the communication and the Risk and crisis communication.As additional support in the interpretation of the results we have used the Relational theory of risk and the Protection motivation theory.The result shows that the government, authorities, counties, and municipalities need to see that the level of knowledge and risk awareness needed among the public regarding household preparedness and its importance for the resilience within society is reached. This can be accomplished by information campaigns and through the educational system to make sure that a majority of the public is motivated to obtain a household preparedness according to recommendations.

Till följd av Covid-19-pandemin har sjukvården i Sverige fått bära mycket stor belastning, samtidigt som den globala efterfrågan och användningen av personlig skyddsutrustning (PPE) kraftigt ökat. Under våren 2020 har den globala handeln upplevt störningar, vilket haft inverkan på leveransen av PPE till sjukvården. Studiens mål var att undersöka vad den inhemska industrin behöver för att ställa om en produktion till att leverera kvalitetssäkrade skyddsprodukter till samhällsviktiga funktioner i ett läge av kris. Metoden har gått ut på litteratur- och fallstudie av en medicinteknisk (MD) operationsrock, samt en intervjustudie med ett antal nyckelpersoner kopplade till produktionsomställning (PO) under pandemins utveckling. Studien resulterade i följande verktyg inför en PO för att snabbt leverera kritiska produkter i en tid av kris.- Beredskapspyramid kopplad till samordning av produktionen.- Producenttriangel kopplad till behov och förutsättningar för den inhemska produktionsindustrin.- Textilteknisk analys av produktionsprocessen för engångs operationsrockar. En slutsats från studien var att för en snabb PO, behövs en tydlig behovsbild med klara ansvarsfördelningar. Den inhemska industrin har skilda förutsättningar för omställning till de höga kvalitetskraven vilka följer produktionen av PPE och MD. Genom att analysera produktionsprocessen för efterfrågade produkter i kris förtydligas vilka parter eller processer som behöver samordnas för en inhemsk produktion. Vidare arbete kan vara utformning av strategisk plan, redo att användas när krisen bryter ut. En samordnad, proaktiv och resurseffektiv beredskap anses öka möjligheten till en miljövänlig PO, då producenter kan anpassa sin omställning enligt prioriterade krav. / As a result of the Covid-19 pandemic, the Swedish healthcare system has had to carry a heavy burden, while the global demand and use of personal protective equipment (PPE) has increased. During the spring of 2020, global trade experienced disruptions, which has had an impact on the delivery of PPE to the healthcare system. The study's goal was to investigate what the domestic industry needs to initiate a production changeover to deliver quality-assured products to the socially important functions in a crisis situation. The method is based on a literature- and case study together with an interview study with key personnel linked to production changeovers (PO) during the pandemic. The study resulted in the following tools for a PO to quickly deliver critical products in a time of crisis:- A contingency pyramid regarding coordination of production.- A producer triangle regarding the needs and prerequisites for the domestic production industry.- A textile-technical analysis of the production process for single-use surgical gowns. Conclusions from the study were that in order to coordinate a fast and resource efficient PO, a clear overview of demands with clear responsibilities is needed. The changeover conditions for the domestic industry varies following the high-quality requirements for producing PPE and MD. By analysing the production process for requested products in various crises, the conditions for which parties or processes need to be coordinated for domestic production are clarified. Further studies can be development of a strategic plan ready to implement when the crisis breaks out. A coordinated, proactive and effective contingency is considered enabling an environmentally friendly PO, as producers can adapt their changeover according to prioritized demands.