Two parallel processes which both aim to enhance certain aspects of the functionality of the municipal Fire and Rescue Services have been undertaken, and are to an extent still ongoing, in Sweden. One of these processes aim to improve the ability of said services to handle larger scale incidents which require coordination between multiple municipal Fire and Rescue services. The other process focuses on enabling the same services to operate efficiently in a wartime scenario. Upon an initial viewing of how these processes have taken form there appears to be reasons to question how well they have been coordinated. This despite the two partially overlapping in the sense that they both set out with the intent to introduce changes, and alter specific capabilities, within the same organizations. This paper aims to shed light on the validity of this presumptive lack in coordination, identify potential reasons as to why this could be the case, and finally to offer up suggestions on how such complications could be potentially avoided in similar future situations.

Forskningsfråga Vilka huvudsakliga faktorer påverkar om en organisation är redo attimplementera AI-teknologier eller inte? Syfte Studien syftar till att underlätta förändringsarbete gällande acceptans ochberedskap för AI-teknologier inom organisationer. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetodik därsemistrukturerade intervjuer hölls med åtta AI-experter som hade olikaerfarenheter och kompetenser. Studien utgick från de etablerade ramverkenISTAM och AI-readiness. Slutsats Studien indikerar att de teoretiska modellerna (AI-readiness och ISTAM)besitter en hög grad relevans, studien fann stöd för samtliga faktorer inommodellerna. Framförallt transparens, tillit och data indikeras att vara högstviktiga för beredskap och acceptans av intelligenta system.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi.   Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod.   Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet.   Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande.     Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. / Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology.   Method: Semi-structured in-depth interviews.   Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking.   Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten. Trots detta gav företaget aldrig ekonomisk avkastning och hade också svårt att nå upp till den förväntade produktionsmängden. Uppsatsen syfte är att försöka ge förståelse för varför ett företag av SSABs karaktär drevs vidare under så lång tid trots de stora kostnaderna för staten. Från uppstarten 1941 fram till beslutet om nedläggning 1961 ändrades argumentation kring fortsatta satsningar på SSAB. Från början var försörjningen av marinens grundläggande behov av drivmedel och smörjolja behov det viktigaste. Detta vidgades till att efter några år se SSABs då mer diversifierade produktion som nödvändig för beredskapen på fler varuområden. Mot slutet anfördes att den inhemsk oljeproduktion skulle kunna minska importbehovet och därmed bättra på handelsbalansen. I slutsatsen för uppsatsen argumenteras för att investeringar för SSABs utbyggnad och fortlevnad i första hand motiverades med att säkra beredskapen för drivmedel, men att investeringarna villkorades av att det fanns potential för framtida avkastning. Genom att använda forskning kring modernitetsmyten och myten om neutralitet kommer uppsatsen dra slutsatsen att den svenska neutralitetspolitiken och tron på den tekniska utvecklingen, samt att de investerade intressena var faktorer som var viktiga i SSABs fortlevnad.

När människor i en svår livssituation behöver professionell behandling, är det centralt, att den behandlande verksamheten kan möta individernas problembild. Syftet med föreliggande studie är att undersöka den organisatoriska beredskapen inom LVM-vården (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för att ta emot och behandla individer med en multipel och således komplex samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att en individ har mer än en sjukdomsbild samtidigt och det blir mer komplext ju fler sjukdomar individen har. I det aktuella kunskapsläget finns det en brist på studier med inriktning på verksam behandlingsmiljö och organisatorisk beredskap kring multipel samsjuklighet. Syftet besvaras med hjälp av tolv semistrukturerade intervjuer, fyra med ledningspersonal och åtta med behandlingspersonal på ett LVM-hem i Sverige. Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan lednings- och behandlingspersonalens utsagor kring arbetsförhållanden, möjlighet att klara av uppdraget och kompetens. Det fanns även skillnader inom behandlingspersonalens utsagor kring till exempel upplevt stöd inom organisationen. Det framkommer i studien att det i nuläget inte med säkerhet kan sägas att den organisatoriska beredskapen är tillräcklig för att kunna ta emot och behandla individer som har missbruk och multipel samsjuklighet. Studien ämnar bidra med kunskap kring de organisatoriska förhållanden som finns och skapas i relation till en komplex klientgrupp. Studien kan således anses ha en hög relevans både för socialt arbete men även andra kontexter som bemöter klienter vilka har en multipel eller komplex samsjuklighet. / When people in a difficult life situation need professional treatment, it is crucial that the organization can reach and address the individual’s problem. The aim of the present study is to investigate the organizational preparedness in LVM-care (the care of substance abusers, special provisions, Act) to encounter and treat individuals with multiple and thus complex comorbidity. Comorbidity means that an individual has more than one illness at the same time and it becomes more complex the more illnesses there is. In the current state of knowledge, there is a lack of studies focusing on an effective treatment environment and organizational preparedness for multiple comorbidity. The empirical data is based on twelve interviews, four with management staff and eight with treatment staff at an LVM-home in Sweden. The results show that there are both similarities and differences between management and treatment staff’s statements regarding working conditions, the possibility of completing the assignment and competence. There were also differences within the treatment staff's statements regarding, for example, support experienced within the organization. In the present study it shows that, it cannot be said with certainty that organizational preparedness is sufficient to treat individuals who have an addiction and multiple comorbidity. The study contributes knowledge about the organizational conditions that exist and are created in relation to a complex client group. The study can therefore be considered to have a high importance for both social work, and for other contexts that cater to clients who have a complex comorbidity.

Då det svenska omvärldsläget de senaste tio åren blivit sämre till följd av främst Rysslands agerande samt att samhället påfrestats av kriser, likt flyktingkrisen 2015, har bidragit till att totalförsvaret ska återtas. En viktig del av samhällets motståndskraft inom totalförsvaret är att hushåll innehar en rekommenderad hemberedskap för att klara sig självförsörjande en viss tid. Trots en kommunicerad omvärldsbild, ny nationell säkerhetsstrategi och informationskampanjer visar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) mätningar att mindre än hälften av hushållen innehar en rekommenderad hemberedskap.Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.Denna undersökning har endast nyttjat granskade vetenskapliga artiklar som identifierats genom en sökstrategi i databaserna Onesearch, Scopus och PAIS. Av 82st funna artiklar har 8st inkluderats i denna undersökning. Då fältet för denna undersökning är brett har en tvärvetenskaplig ansats tagits, detta innebär att hänsyn till olika forskningstraditioner fått göras i analysen. Analysen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av funna artiklar. Denna analys har gett oss ett resultat bestående av fyra huvudkategorier – Avsändare, Mottagare, Målgrupp samt Risk- och krisinformation.Som ytterligare hjälp att tolka resultatet för att finna hur hushåll motiveras nyttjas teorierna ”Relational theory of risk” och ”Protection motivation theory” för att reflektera över resultatet.Resultatet påvisar att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier behöver ta hänsyn till att reviderade och aktuella planverk inom förvaltningen är kända på alla nivåer som kommunikations- och informationsstrategierna utgår ifrån. Strategierna behöver vidare utgå från att målgrupperna som ska nås av informationen är kända och att budskapen är anpassade för dem och den aktuella situationen. Den offentliga förvaltningen behöver tillse att risk- och kriskommunikation sker kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.Staten, regioner och kommuner behöver tillse att tillräcklig kunskap och riskmedvetenhet finns i samhället kring hemberedskapen genom kampanjer och att utveckla utbildningsplaner inom grundskola och gymnasium för att en majoritet av allmänheten ska motiveras att inneha en hemberedskap enligt gällande rekommendation. / For the last ten years the security situation has deteriorated in Sweden’s surroundings. Swedish society has also dealt with crisis such as the refugee crisis during 2015. To cope with this new situation, the Swedish parliament decided in 2015 to reinforce Swedish resilience toward crisis and armed conflict. An important part of this decision was to increase resilience within society. A major part of the society resilience is that households are prepared to be self-dependent a certain amount of time. However, even though authorities have communicated the new security situation, established a new national security strategy, and released information campaigns, public polls show that less than half of the population has a household preparedness according to the authority’s recommendations.The aim of this systematic review is to investigate which focus areas authority’s information and communication strategies need to address during the prediction and warning phase to effectively encourage households to have a preparedness according to its recommendation.The systematic review has only used peer review articles that has been identified through a systematic search within the databases Onesearch, Scopus and PAIS. The analysis of the articles has taken an interdisciplinary approach which means that we must acknowledge and adapt to the fact that results from the different articles could be influenced by different science traditions. The analysis consists of a qualitative content analysis of the discovered articles. These analyses have shown four main categories, Sender of information, the Recipient, Targeted groups for the communication and the Risk and crisis communication.As additional support in the interpretation of the results we have used the Relational theory of risk and the Protection motivation theory.The result shows that the government, authorities, counties, and municipalities need to see that the level of knowledge and risk awareness needed among the public regarding household preparedness and its importance for the resilience within society is reached. This can be accomplished by information campaigns and through the educational system to make sure that a majority of the public is motivated to obtain a household preparedness according to recommendations.

Till följd av Covid-19-pandemin har sjukvården i Sverige fått bära mycket stor belastning, samtidigt som den globala efterfrågan och användningen av personlig skyddsutrustning (PPE) kraftigt ökat. Under våren 2020 har den globala handeln upplevt störningar, vilket haft inverkan på leveransen av PPE till sjukvården. Studiens mål var att undersöka vad den inhemska industrin behöver för att ställa om en produktion till att leverera kvalitetssäkrade skyddsprodukter till samhällsviktiga funktioner i ett läge av kris. Metoden har gått ut på litteratur- och fallstudie av en medicinteknisk (MD) operationsrock, samt en intervjustudie med ett antal nyckelpersoner kopplade till produktionsomställning (PO) under pandemins utveckling. Studien resulterade i följande verktyg inför en PO för att snabbt leverera kritiska produkter i en tid av kris.- Beredskapspyramid kopplad till samordning av produktionen.- Producenttriangel kopplad till behov och förutsättningar för den inhemska produktionsindustrin.- Textilteknisk analys av produktionsprocessen för engångs operationsrockar. En slutsats från studien var att för en snabb PO, behövs en tydlig behovsbild med klara ansvarsfördelningar. Den inhemska industrin har skilda förutsättningar för omställning till de höga kvalitetskraven vilka följer produktionen av PPE och MD. Genom att analysera produktionsprocessen för efterfrågade produkter i kris förtydligas vilka parter eller processer som behöver samordnas för en inhemsk produktion. Vidare arbete kan vara utformning av strategisk plan, redo att användas när krisen bryter ut. En samordnad, proaktiv och resurseffektiv beredskap anses öka möjligheten till en miljövänlig PO, då producenter kan anpassa sin omställning enligt prioriterade krav. / As a result of the Covid-19 pandemic, the Swedish healthcare system has had to carry a heavy burden, while the global demand and use of personal protective equipment (PPE) has increased. During the spring of 2020, global trade experienced disruptions, which has had an impact on the delivery of PPE to the healthcare system. The study's goal was to investigate what the domestic industry needs to initiate a production changeover to deliver quality-assured products to the socially important functions in a crisis situation. The method is based on a literature- and case study together with an interview study with key personnel linked to production changeovers (PO) during the pandemic. The study resulted in the following tools for a PO to quickly deliver critical products in a time of crisis:- A contingency pyramid regarding coordination of production.- A producer triangle regarding the needs and prerequisites for the domestic production industry.- A textile-technical analysis of the production process for single-use surgical gowns. Conclusions from the study were that in order to coordinate a fast and resource efficient PO, a clear overview of demands with clear responsibilities is needed. The changeover conditions for the domestic industry varies following the high-quality requirements for producing PPE and MD. By analysing the production process for requested products in various crises, the conditions for which parties or processes need to be coordinated for domestic production are clarified. Further studies can be development of a strategic plan ready to implement when the crisis breaks out. A coordinated, proactive and effective contingency is considered enabling an environmentally friendly PO, as producers can adapt their changeover according to prioritized demands.

Climate change affects Sweden by causing mild winters and increased precipitation during the winter season. This will affect the risk for flooding in areas close to water. Flood warnings mean to mitigate and prevent damages that may occur due to flooding.  The purpose of this study is to research how Swedish municipalities and county administrations communicate flood risks and risk preparedness with each other and the Swedish meteorological and hydrological institute (SMHI) to avoid damages. The study also researches how a consequence based early warning system affects the communication and preparedness for flood risks between municipalities, county administrations and SMHI. The subjects of the study are four municipalities and two county administrations that have a significant risk of flooding around the lake Vänern. The methods used are semi-structured interviews for data collection and qualitative data analysis. The result is discussed in relationship to the theoretical frameworks risk governance, risk society and risk communication.  The results of the study show that there is a difference between how municipalities and county administrations perceive the communication between them and SMHI which is the official source of weather-related warnings in Sweden. The relationship between the municipalities and county administrations is mostly good while the relationship between municipalities and SMHI is less so. The communication between county administrations and SMHI is better than that between SMHI and the municipalities. The county administrations believe a new, consequence based early warning system may have a positive impact on the communication between the stakeholders while the municipalities believe the impact will be small or none. The municipalities and county administrations agree that a consequence based early warning system will have a positive effect on the preparedness for floods. / Klimatförändringarna påverkar Sverige med mildare vintrar och en ökad nederbörd under vinterhalvåret som kommer påverka översvämningsrisken i vattennära områden. Översvämningsvarningar är en åtgärd för att mildra och förebygga skador som kan uppstå till följd av höga vattenflöden, höga vattennivåer och skyfall. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner och länsstyrelser kommunicerar med varandra och med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om översvämningsrisker och beredskap för att anpassa och undvika skador. Studien undersöker även hur ett konsekvensbaserat varningssystem påverkar översvämningsberedskap och kommunikation mellan kommuner, länsstyrelser och SMHI. Undersökningens urval består av fyra kommuner och två länsstyrelser med utpekad översvämningsrisk i området kring Vänern. I studien används metoderna semi-strukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys som datainsamlings- och analysmetoder och dess resultat diskuteras utifrån de teoretiska ramverken om riskstyrning, risksamhället och riskkommunikation.  Resultatet pekar mot att det finns en dissonans mellan kommuner och länsstyrelsers uppfattning av den kommunikation som bedrivs mellan dem och SMHI som utfärdar vädervarningar i Sverige. Kommunernas relation till länsstyrelserna är mestadels god medan deras relation till SMHI är mindre god. Kommunikationen mellan Länsstyrelse och SMHI är bättre än den mellan kommun och SMHI. Kommunerna upplever inte att ett konsekvensbaserat varningssystem kommer påverka kommunikationen mellan dem, länsstyrelserna och SMHI. Länsstyrelserna tror däremot att den nya kommunikationskedja som följer med det konsekvensbaserade varningssystemet kan ha en positiv effekt på kommunikationen. Både kommuner och länsstyrelser anser att ett konsekvensbaserat varningssystem kan påverka översvämningsberedskapen positivt.

Bakgrund: Konfusion är ett övergående akut förvirringstillstånd som många patienter med höftfraktur drabbas av varje år efter att de genomgått en operation. De främsta orsakerna är det kirurgiska traumat, anestesin, smärta, sömnbrist, läkemedel och stress. Kvinnor är mest drabbade av konfusion men det kan vara en skrämmande upplevelse oavsett vem som drabbas. Syfte: Syftet med studien var att studera hur patienter som genomgått höftoperation kan undgå att drabbas av konfusion, genom att studera vad sjuksköterskor behöver för att uppnå god beredskap att förebygga eller lindra konfusion. Metod: Detta arbete är en litteraturöversikt som grundar sig på 11 kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes på databaserna PubMed, PsycInfo samt CINAHL. Samtliga studier kvalitetsgranskades med Fribergs (2017) granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes i två tabeller, en för vardera av de frågeställningar som kompletterade litteraturöversiktens syfte. I resultatet framkom det att sjuksköterskor saknade kompetensen att i kliniken identifiera tecken på konfusion hos patienterna. Sjuksköterskor utbildade i konfusion hade lägre konfusionsincidenter bland sina patienter. Hade patienten haft konfusion tidigare var detta viktig information för personal som sköter vården postoperativt. Det var också en fördel om kompletterande kompetenser, till exempel i form av geriatriksjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, kunde finnas tillgängliga vid behov. Patienter som fick lyssna på lugn klassisk musik fick en bättre utveckling på den kognitiva funktionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det behövs mer kunskap, instrument och verktyg för sjuksköterskor för att förebygga, identifiera och behandla konfusion tidigt. En god kompetens, snabb identifiering och information till patientens andra vårdgivare kan leda till bättre vård för patienten och en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskan. / Background: Delirium is a transient acute state of confusion that thousands of hip fracture patients suffer from each year after undergoing surgery. The main causes are surgical trauma, anesthesia, pain, lack of sleep, medication and stress. Women are most affected by delirium but it can be a scary experience no matter who is affected. Aim: The aim of the study was to study how patients who have undergone hip surgery can avoid being affected by delirium, by studying what nurses need to achieve good readiness to prevent or alleviate delirium. Method: This work is a literature review based on 11 quantitative scientific original articles. The literature search was performed on the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All studies were quality reviewed with Friberg’s (2017) review template for quantitative studies. Result: The results of the articles were compiled in two tables, one for each of the questions that complemented the purpose of the literature review. The results showed that nurses lacked the competence to identify signs of delirium in the patients in the clinic. Nurses trained in delirium had lower delirium incidents among their patients. If the patient had had delirium before, this was important information for staff who provide care postoperatively. It was also an advantage if complementary competencies, for example in the form of geriatric nurses, physiotherapists and occupational therapists, could be available if needed. Patients who were allowed to listen to calm classical music had a better development of cognitive function. Conclusion: The results of the study show that more knowledge, instruments and tools are needed for nurses to prevent, identify and treat delirium early. Good competence, quick identification and information to the patient's other care providers can lead to better care for the patient and a better working environment for the nurse.