No description available.

I en tid av minskande tilltro till objektiv sanning och expertis blir konsten att övertala och kontrollera information avgörande i samhällsdebatten och en utmaning för demokratin. Inom den retoriska traditionen gör man dock en etisk distinktion mellan påverkan med den ömsesidiga nyttan som mål (argumentation) respektive påverkan med syfte att manipulera (propaganda). Retoriken utger sig också ha potential att vitalisera det demokratiska samtalet. Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur samhället kan arbeta mot informationspåverkan och forskningen är tämligen frikopplad från den retoriska traditionen. Samtidigt finns ett retoriskt intresse för beredskapsretorik och för politisk retorik som med moderna medier når oss i det privata. Mot denna bakgrund kommer denna uppsats att studera kampanjen Bli inte lurad framtagen av Myndigheten för psykologiskt försvar, som är en beredskapskampanj om att möta informationspåverkan. För att synliggöra retoriken som präglar denna folkbildningskampanj används en retorisk analysmetod. Genom analysen och den teoretiska bakgrunden i klassisk retorik och modern visuell retorik kunde argumentationen, det publika tilltalet och den ickeverbala kommunikationen synliggöras. Argumentationen som analysen synliggör är informativ och söker vinna tillit genom ett starkt pathos som uppmålar en hotfull situation och genom ett starkt ethos som framställer myndigheten som folklig, men argumenterar mindre utifrån logos, utan underminerar motståndarnas trovärdighet. Det publika tilltalet som analysen synliggör framhäver medborgarnas demokratiska ansvar och hävdar rationalitet och social sammanhållning som gemensamma värderingar. Medborgarna uppmuntras både till källkritik och källtillit med anspelningar på samvetet och solidaritet. Den ickeverbala kommunikation som synliggörs i analysen förtydligar känslor och attityder i symboliska illustrationer samt kopplar problematiken till vardagliga upplevelser. Illustrationer och layout skapar en viss distans till problematiken och förmedlar trygghet. Att kampanjen på hemsidan presenteras i samarbete med magikerna Brynolf och Ljung skapar intresse, men kan förstärka en ogrundad misstänksamhet mot främmande perspektiv av rädsla att bli lurad. / In an era of decreased trust towards objective truth and expertise the art of convincing and controlling information becomes paramount to the public debate and to the democracy. Within the rhetorical tradition there is an ethical distinction between influence towards the common good (argumentation) and influence with the intent to manipulate (propaganda). The rhetorical tradition also claims potential to invigorate the democratic discourse. There is today limited research on how society can counter information influence and the research is quite disconnected from the rhetorical tradition. Meanwhile there is a rhetorical interest in emergency preparedness and for political rhetoric that through modern media reach us in our privet life. Against this background this essay will study the campaign Don’t be fooled, created by the Swedish Psychological Defense Agency, which is an emergency preparedness campaign about countering information influence. To make visible the rhetoric that marks this popular education campaign a rhetorical method of analysis is applied. Through the analysis and the theoretical framework of classical rhetoric and modern visual rhetoric the argumentation, the public appeal and the nonverbal communication could be made visible. The argumentation that the analysis show is informative and seeks to gain trust through a strong pathos which describes a threatening situation and through a strong ethos that depicts the agency as affable, though argue less from logos, but undermine the credibility of the opponent. The public appeal that the analysis show holds up the citizens democratic responsibility and claim rationality and social cohesion as common values. The citizens are encouraged to both source criticism and source trust with reference to the conscience and solidarity. The nonverbal communication that the analysis shows illustrates feelings and attitudes through symbolic illustrations and connect the problems to everyday situations. Illustrations and layout create somewhat of a distance to the problems and mediate safety. The choice to present the campaign through the website with the magicians Brynolf and Ljung creates interest but can also reinforce an ill-founded suspicion towards different perspectives by fear to be fooled.

How do the strategic documents of the Republic of Lithuania contribute to the efforts of its institutions and organisations to build societal resilience to threats? Although the need for overall preparedness is recognised, the division of responsibilities remains unclear and fragmented. This thesis identifies the gaps between policy and its implementation by examining the strategic documents and expert opinions. The results show that the policies are summarising, visionary and directional. This leads to a lack of clarity for the institutions or to haphazard initiatives. By explaining the relationship between policy expectations and the actual willingness of the public to contribute to the defence of the state, this study contributes to the study of warfare. It also provides theoretical and empirical data for building and strengthening societal resilience in Lithuania. Promoting active dialogue, strengthening coordination between institutions and non-governmental organisations can strengthen societal resilience and thus promote better prepared national defence. / Hur bidrar Republiken Litauens strategiska dokument till dess institutioners och organisationers ansträngningar att bygga samhällelig resiliens mot hot? Även om behovet av allmän beredskap erkänns, förblir ansvarsfördelningen oklar och fragmenterad. Denna avhandling identifierar klyftorna mellan politik och dess genomförande genom att undersöka de strategiska dokumenten och expertutlåtanden. Resultaten visar att policyn är sammanfattande, visionär och riktgivande. Detta leder till en brist på tydlighet för institutionerna eller till slumpmässiga initiativ. Genom att förklara sambandet mellan policyförväntningar och allmänhetens faktiska vilja att bidra till statens försvar, bidrar denna studie till krigsvetenskap. Den tillhandahåller också teoretiska och empiriska data för att bygga och stärka samhällelig resiliens i Litauen. Att främja aktiv dialog och stärka samordningen mellan institutioner och icke-statliga organisationer kan stärka samhällelig resiliens och därigenom främja en bättre förberedd nationellt försvar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) stärker samhället i att förebygga och hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig. MSB:s webbplats (www.msb.se) tillhandahåller omfattande information och riktlinjer om hur individer kan förbereda sig inför krig samt aktuell information om pågående händelser, varningar och rekommendationer från myndigheten. För att alla människor ska kunna ta del av informationen och resurserna på MSB:s webbplats krävs det att sidan är tillgänglig för alla användare. Digital tillgänglighet kan vara helt avgörande för att personer med funktionsnedsättningar (exempelvis nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga) ska kunna ta del av information eller utföra ärenden på offentliga webbplatser. Syftet med studien är att bidra till att förbättra tillgängligheten på MSB:s webbplats genom att identifiera tillgänglighetsbrister och ge rekommendationer. Detta uppnås genom att undersöka och beskriva de upplevelser och utmaningar som personer med funktionsnedsättningar möter när de interagerar med webbplatsen. Resultaten från studien kan användas som grund för att utforma andra webbplatser med särskilt fokus att öka tillgängligheten för alla användare. I denna studie används en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning för att bilda en djupare förståelse om tillgänglighetsbristerna på MSB:s webbplats. Genom att kombinera kvantitativa metoder, såsom automatiserade testverktyg och manuell granskning, med kvalitativa metoder, såsom användartester och intervjuer, strävar studien efter att skapa en holistisk bild av tillgängligheten på webbplatsen samt hur den kan förbättras. Slutsatserna i denna studie visar på att MSB:s webbplats har flera tillgänglighetsbrister som innebär hinder och utmaningar för användare med funktionsnedsättningar. Bland dessa brister ingår bland annat otydliga och missvisande länktexter, interaktiva element som är svåra att upptäcka och förstå att man kan integrera med, utmaningar med navigation och att hitta specifik information, kontrastbrister mellan inputfält och omgivande yta samt bristande överensstämmelse mellan rubriker och innehåll. Det rekommenderas att åtgärda samtliga identifierade tillgänglighetsbrister i resultaten från granskningen och användartesterna för att säkerställa att MSB:s webbplats blir tillgänglig för alla användare.

Some earlier studies have explored the peripheralization of sparsely populated municipalities and the urban-rural divide, both in Sweden and abroad. However, few studies have explored if central actors in the Swedish crisis management system puts these municipalities in their peripheralization according to the ones who conduct the crisis management in the sparsely populated municipalities. Therefore, this study aims to help fill that knowledge gap by capturing the attitudes and experiences from the ones working with crisis preparedness in those municipalities, regarding the handbooks and the other support the Swedish Civil Contingencies Agency offers. The study is conducted by semi-structured interviews with those who work with crisis preparedness on a municipal level, in sparsely populated regions. After the interviews a narrative method, together with analysis tools from Michael Foucault’s theories about power dynamics is applied. Although many good things were said about the handbooks, the results presented two narratives. The first about the peripheralization of the rural areas and the other about an understanding of the urban perspective. An application of the analysis tools made it clear that power dynamics where visible in the narratives. The urban areas have the power to create norms and exclude the rural perspective, while at the same time making it fair and reasonable according to the ones who are affected by it. Which clearly illustrates the power dynamics at play.

This thesis enhances our undertanding of the intricate relationship between communication, change management, and organizational change, offering practical insights and theoretical advancements for the field. This thesis investigates the role of communication and change management during organizational change through a comprehensive case study conducted in an Indonesian telecommunication company. The research aims to explore the facilitative function of change management in driving organizational change and to identify the critical success factors associated with the change. The research adopts a quantitative research approach supplemented by secondary data analysis. A structured survey questionnaire employing a 5-point Likert scale is employed to collect primary quantitative data. The findings of the study reveal that communication plays a pivotal role in fostering the readiness forchange, commitment, and essential behavioral aspects required for successful organizational change. Specifically, communication exhibits a direct correlation with the desired behavioral outcomes encompassing compliance, cooperation, and championing. The contributions of this research are twofold. Firstly, it offers valuable recommendations for strategic interventions and decision-making aimed at enabling the successful implementation of organizational change within the telecommunication company under study. Secondly, it presents an innovative conceptual framework that elucidates the direct impact of communication on the requisite change-oriented behaviors. This thesis significantly contributes to the existing body of knowledge by advancing our understanding ofthe intricate interplay between communication, change management, and organizational change. The insights derived from this study hold practical implications for practitioners and offer theoretical advancements for the academic field. / Denna uppsats undersöker rollen för kommunikation och förändringshantering under organisationsförändring genom en omfattande fallstudie genomförd i ett indonesiskt telekommunikationsföretag. Syftet med forskningen är att utforska den facilitativa funktionen hos förändringshanteringen vid genomförandet av en organisatorisk förändring samt att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för förändringen. Arbetet använder sig av en kvantitativ forskningsansats kompletterad med sekundärdataanalys. En strukturerad enkätundersökning som använder en 5-gradig Likert-skala används för att samla in primär kvantitativ data. Studiens resultat avslöjar att kommunikation spelar en avgörande roll för att främja beredskap förförändring, engagemang och de väsentliga beteendemässiga aspekterna som krävs för en framgångsrik organisatorisk förändring. Specifikt visar kommunikationen en direkt koppling till de önskade beteendemässiga utfallen som omfattar efterlevnad, samarbete och förespråkande. Bidragen från denna forskning är tvåfaldiga. För det första erbjuder den värdefulla rekommendationer för strategiska interventioner och beslutsfattande som syftar till att möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av organisationsförändring inom det undersökta telekommunikationsföretaget. För det andra presenterar den en innovativ konceptuell ram som belyser den direkta påverkan av kommunikation på de nödvändiga förändringsinriktade beteendena. Denna uppsats bidrar betydligt till den befintliga kunskapsbasen genom att främja vår förståelse för det komplexa samspelet mellan kommunikation, förändringshantering och organisationsförändring. Insikterna från denna studie har praktiska implikationer för yrkesverksamma och erbjuder teoretiska framsteg inom det akademiska fältet.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.

In an increasingly interconnected, and electricity-reliant world, households are asked to build up their resilience to crises. Local, distributed electricity production within a microgrid with capability to operate disconnected from the larger grid has been shown to be an effective tool for increasing power system resilience in the past. The energy production of local renewable sources is, however, not sufficient in meeting normal household energy demand. This thesis explores whether the forming of communities can be utilised to reduce energy demand and as a result, increase the resiliency of both the community and urban environments. The analysis of household energy use and the subsequently developed toolbox provide insights into energy use both under normal societal function and during a crisis. Through living and cooking together as a community, significant energy-efficiency gains were possible, exceeding those reasonably achieved within each individual household. Community was further determined to be important in the planning and development of more resilient combinations of renewable energy, going beyond solar power. When implemented in theoretical scenarios, energy communities at a building and block level could provide sufficient energy for the households’ most immediate needs without major sacrifices of wellness. The scheme proposed is argued to require not only monetary investments, but also larger societal shifts. Producing sufficient quantities of electricity within urban environments will mean a large change in how cities are experienced. Public understanding and acceptance for such a change is likely to be necessary. Through the implementation, the role of the municipality would go from action-taking to mostly laying the groundwork for the formation of communities, as well as advising these as they achieve higher household resilience. Most critically, however, there is a need for the broader population to embrace working together in communities.

Den här uppsatsen avser undersöka hur Försvarsmaktens roll inom den civila krisberedskapen uppfattas av de civila aktörerna som ingår i krisberedskapsorganisationen (kommuner, landsting, bevakningsansvariga myndigheter, samt länsstyrelser) samt vilken formell roll Försvarsmakten ska spela, utifrån hur myndigheten styrts politiskt genom undersökning av Försvarsbeslutet 2015 samt efterföljande regleringsbrev och direktiv, under perioden 2015 - 2017. Uppsatsen avser endast undersöka Försvarsmaktens stöd till civila (icke-beväpnade) insatser, och således är ex. stöd till Polisen i samband med terrorismbekämpning inte undersökt. / This bachelor thesis examines the role of the Swedish Armed Forces (SAF) in civilian crisis management. The Swedish crisis management system is based upon the principle of responsibility (Ansvarsprincipen), which means that an actor responsible for a certain function of society during a normal state also is responsible for maintaining this function during disturbance or crisis. This gives each actor a clear role to plays in times of crisis. The SAF has no clear peacetime role within the frame of national defense except for maintaining readiness to face an armed assault or violation of Swedish territory by foreign powers. The SAF is also supposed to give support to other parts of society when needed, but this support is to be given within already existing abilities and resources. The task is also non-dimensional, which means the SAF is not expected to organize itself primarily for this task.  The analysis will focus only on the role of the SAF, and not on the roles of other actors within civilian crisis management, and only on unarmed operations. A consequence of this demarcation is that the SAF's role within anti-terrorist operations will be left out. Demarcation in time is the period of 2015 - 2017.