Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Faktorer som påverkade beredskap och agerande var dels relaterade till sjuksköterskan som person; attityder och tankar kring sjuksköterskans professionella roll, sjuksköterskans känslor samt personliga och professionella erfarenheter av våld i nära relationer. Dels påverkade också faktorer som var relaterade till sjuksköterskans omgivning och förutsättningar; utbildning och praktiska färdigheter, miljö samt organisation. Slutsats: Fördjupade kunskaper, erfarenhet och en mer öppen, förstående attityd hos sjuksköterskor visade sig kunna vara avgörande för kvaliteten på vården av kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Klinisk betydelse: Utbildning inom våld i nära relationer skulle kunna utvecklas, attityder diskuteras och handlingsplaner införlivas på ett tydligare sätt i vården. / Background: Intimate partner violence involves physical, psychological and/or sexual violence. It is viewed as a major health problem that mainly affects women and has physical, psychological and social consequences. The health care system has a great responsibility in identifying and helping subjected women and in preventing intimate partner violence, yet many women feel that they do not get adequate support and help from the health care services. Aim: To illuminate factors affecting nurses‟ preparedness for and interaction with women who may be or are subjected to intimate partner violence. Method: General literature review with analysis and synthesis of ten research articles with both qualitative and quantitative data. Results: Factors were partly related to the nurse in person; attitudes and conceptions about the nurses‟ professional role, the nurses‟ feelings, and personal and professional experiences of intimate partner violence. Other factors were related to the nurses‟ environment and conditions; education and practical skills, environment and organization. Conclusion: Enhanced knowledge, experience and more open-minded and understanding attitudes among nurses could be determining for the quality of care of women subjected to intimate partner violence. Clinical significance: Education about intimate partner violence could be developed, attitudes discussed and guidelines implemented in a more explicit manner in healthcare.

Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och det första nationella målet lyder: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.”   Räddningstjänst organiseras med brandmän i tre olika anställningsformer, varav deltidsanställda brandmän är en av dem och idag är den formella benämningen Räddningspersonal i beredskap, RiB. Ungefär 67% av Sveriges brandmän utgörs av RiB och redan år 1999 uppmärksammades svårigheter med personalförsörjningen. Vid kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting fanns kännedom om rekryteringssituationen, men den exakta omfattningen var okänd.   Denna studie består av en undersökning av den nuvarande situationen avseende rekrytering för RiB i Sverige. Undersökningen jämförs med den svenska regeringens undersökning från år 2003. I jämförelsestudien medverkar samtliga respondenter från den tidigare utredningen, vilket medför en svarsfrekvens på 100%. Jämförelsen påvisar att nyrekrytering och upprätthållande av beredskap har en negativ trend, trots att grundutbildningen gjorts om samt att kommunerna har moderniserat och utvecklat rekryteringsmetoderna. I den nationella sammanställningen, för år 2018 som omfattar 111 respondenter och representerar drygt 60% av Sveriges kommuner, framkommer att majoriteten av räddningstjänsterna upplever svårigheter vid nyrekrytering. Totalt är det 331 vakanser för fasta RiB-tjänster samt 194 vakanser för vikarietjänster och drygt hälften, 52%, av respondenterna klarar inte att kontinuerligt upprätthålla den beslutade beredskapen.   Den största orsaken till rekryteringssituationen är de demografiska förhållandena, vilket har samband med att 200 av Sveriges 290 kommuner uppfyller Europeiska kommissionens generaldirektorat för statistisk information, Eurostats, definition för landsbygd. Det som är mest alarmerande är att det påverkar kommunernas förmåga att upprätthålla beredskap.   Det finns möjlighet att förbättra och stärka situationen genom olika slags förbättringsåtgärder och/eller en kombination av dessa. Det finns ingen entydig lösning på problemet i och med att förutsättningarna är olika från kommun till kommun. Det som är tydligt är att det är upp till våra politiker och staten att försöka stötta räddningstjänsterna på ett annat sätt än vad som görs idag och att investera mer i landsbygden. Målsättningen borde vara att leda Sverige till att bli ett ledande land som ligger i framkant när det gäller att utveckla, främja och stödja landsbygden. / The Swedish civil protection service activities are governed by ‘Lag (2003:778) om skydd mot olyckor’ and the first national objective reads: ‘The provisions of this law aim to make people's lives and health as well as property and environment throughout the country a satisfactory and equivalent protection against accidents, taking into account the local conditions.’   Emergency services are organized with firefighters in three different types of employment. One of these is part time firefighters, and the formal term for this employment is ‘Räddningspersonal i beredskap’, RiB. About 67% of Sweden's firefighters consist of RiB and as early as 1999, difficulties with staffing was noted. In contact with the Swedish Civil Contingencies Agency and Swedish Association of Local Authorities and Regions, the problems with recruitment of RiB was known, but the vast extent of these problems had not yet been discovered.   This study consists of a survey of the current situation regarding the recruitment situation for RiB in Sweden. The survey is controlled and compared against the Swedish government's investigation from 2003. The compilation study involves all participants from the previous investigation which results in a response rate of 100%. The study shows that new recruitment and maintenance of preparedness has a negative trend, even though the basic education has been modified and the municipalities have modernized and developed recruitment methods. In the national compilation, of year 2018 involving 111 respondents representing more than 60% of Sweden's municipalities, it appears that the majority of emergency services experience difficulties in recruitment, a total of 331 vacancies for permanent RiB services and 194 vacancies for temporary employment and more than half, 52%, of the respondents fail to maintain the determined preparedness continously.   The main reason for the recruitment situation is the demographic conditions, which is linked to the fact that 200 of Sweden's 290 municipalities meet the European commission’s definition of rural areas. What is most alarming is that it directly affects municipalities' abilities to maintain preparedness.   There is an opportunity to improve and strengthen the situation through various kinds of improvement actions and/or a combination of these. There is no clear solution to the problem. As conditions are different in most municipalities, it is also difficult to provide a simple and general way for how to proceed. What is clear is that it is up to our politicians and the state to try to support the emergency services in a different way than today, alternatively, investing in rural areas. The goal should be to lead Sweden to become a leading country at the forefront of developing, promoting and supporting rural areas.

Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Sverige arbetar flera myndigheter, på uppdrag av regeringen med att förbättra samhällets beredskap på flera olika sätt. Ett sätt att säkerställa att de aktörer som blir involverade vid någon typ av kris är förberedda är att låta dem träna i simulerade miljöer. Denna studie hade som uppgift att specificera räddningstjänstens roller, uppgifter och verktyg för att sedan kunna utveckla en modul för träningsverktyget Emergo Train SystemÒsom tillåter utökade träningsmöjligheter för räddningstjänstpersonal, enskilt eller i samverkan med övriga blåljusaktörer. Detta gjordes genom att samla in information från fokusgrupper med räddningstjänsten och sedan analysera detta med hjälp av hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet är tabeller som specificerar roller, hierarkiska uppgiftsanalyser som beskriver räddningstjänstens uppgifter samt tabelluppgiftsanalyser som specificerar dessa i kombination med verktyg. Resultatet kan användas av ETS för att skapa symboler och simuleringsövningar för räddningstjänsten där deras prestation kan mätas såväl som utvecklas. / Due to the changed security policy situation in Sweden, several authorities work on behalf of the government to improve society's preparedness in several different ways. One way to ensure that the actors involved in any kind of crisis are prepared is to let them train in simulated environments. The aim of this study was to specify the roles, tasks and tools of the emergency services to develop a module for the Emergo Train SystemÒtraining tool, which allows for increased training opportunities for emergency staff, individually or in collaboration with other first responders. This was done by collecting information from focus groups with the rescue service and then analyzing it with hierarchical task analyzes. The result is tables that specify roles, hierarchical task analyzes that describe the tasks of rescue services and tabular data analyzes that specify these in combination with tools. The result can be used by ETS to create symbols and simulation exercises for the emergency services where their performance can be measured as well as developed.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier. Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna bestod av begränsad erfarenhet, förhållningssätt och bemötande, stöd från omgivningen samt befintlig kunskap och beredskap. Slutsats: Deltagarna föreföll känna trygghet i att den kunskap och beredskap som fanns på enheten som helhet räckte till även om den inte fanns specifikt hos den enskilde. Stöd fanns från kollegor och organisationen. Ett behov av mer kunskap och praktisk erfarenhet antyddes. Att ha reflekterat över det egna förhållningssättet framkom som en del i beredskapen. Klinisk betydelse: En antydan ges om vissa kunskapsluckor vilket skulle kunna beaktas vid introduktion av nyutexaminerade. Studien visar på att tillfällen till praktisk erfarenhet är få vilket betonar vikten av att regelbundet erbjuda kurser och utbildningar för att stärka intensivvårdssjuksköterskan i sin profession. / Background: Few cases of organ donations occur in Sweden today. Therefore it may be difficult to obtain and maintain professional competence. Research has shown perceptions that potential donors may be missed due to organizational weaknesses such as structure and guidelines. Past research has also unveiled lack of knowledge and a need for education. Aim: To examine how intensive care nurses perceive their knowledge and preparedness regarding the process of organ donation. Methods: An empirical qualitative approach was used. The data collection was conducted through the mean of a focus group interview. The sample consisted of intensive care nurses working in a general intensive care unit. Content analysis was used to process the material. Results: Four main categories and nine subcategories were identified. The main categories were limited experience, approach and attitude, the support of colleagues and existing knowledge and preparedness Conclusions: The participants appeared secure about the knowledge and preparedness that existed in the unit. It was considered as sufficient even if it wasn’t possessed at the individual level. Support from colleagues and organization was available, however a need for more knowledge and practical experience was expressed. Self-reflection about personal attitudes emerged as a part of the preparedness. Relevance to clinical practice: It is suspected that some knowledge gaps exist and an introduction to newly graduates about the issue should be made. The study shows that opportunities for practical experience are few which emphasize the importance of providing intensive care nurses with continuing education about the issue in order to strengthen their professionalism.

En pandemisk influensa medför en stor risk för samhället där både sociala och ekonomiska aspekter tar skada. Risker kräver beredskap på såväl internationella som individuella nivåer och kan påverka hur stor konsekvensen av en risk blir. Denna studie syftar till att undersöka den individuella beredskapen kring det nya coronaviruset, covid-19. Med stöd av ramverket Protection Motivation Theory som beskriver människors olika beteenden inför en risk och vad som motiverar individer till att vidta en eller flera skyddande åtgärder. Vilka faktorer som påverkar en individs riskperception och hur detta i sin tur kan påverka den individuella beredskapen undersöks i studien. Även betalningsviljan för ett eventuellt vaccin mot covid-19 undersöks.   Metoden som används för att undersöka individernas riskperception av covid-19 är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten konstruerades till stor del utifrån ramverket och dess faktorer som sägs påverka en individs beteende men också utifrån studiens forskningsfråga och för att uppfylla uppsatsens syfte. Enkäten genomfördes av studenter på tre olika program på Karlstads Universitet.   Studiens resultat visar att Karlstads Universitetsstudenter inte uppfattar smittan eller spridningen av covid-19 som något stort hot vid den tiden då undersökningen genomfördes, mellan 24 februari och 11 mars. Detta har även lett till att skyddande åtgärder inte vidtagits i någon stor omfattning för att stoppa smittan eller spridningen av coronaviruset. De skyddande åtgärderna har inte heller, enligt majoriteten av studenterna, uppfattats som effektiva för att undvika smitta eller spridning av covid-19 trots att de rekommenderats av svenska myndigheter.  Betalningsviljan för vaccinering är enligt denna studie hög i jämförelse med vad tidigare vaccineringar mot pandemisk influensa har kostat trots att viljan för vaccination mot covid-19 endast finns hos hälften av respondenterna.   Slutligen kan det konstateras att riskperceptionen påverkar den individuella beredskapen gentemot en risk och att detta bidrar till vilka åtgärder som vidtas eller inte. Uppfattningen av en risk kan påverka vilken information som tas upp av en individ, vilka åtgärder som vidtas och under en pandemisk influensa kan den individuella beredskapen påverka spridningen av ett virus och därmed ett helt samhälle. / A pandemic flu poses a great risk to society where both social and economic aspects are harmed. Risks require preparedness at both international levels and individual levels and can affect the extent of the risk. This study aims to investigate the individual preparedness of the new coronavirus, covid-19. With support from the framework Protection Motivation Theory which describes people's various behaviors at risk and what motivates individuals to take one or several protective measures. The factors that affect an individual's risk perception and how they in turn influence the individual preparedness are examined in the study. The willingness to pay for a possible covid-19 vaccine is also being investigated.   The method used to investigate individuals' risk perception of covid-19 is a quantitative survey. The questionnaire was constructed mainly on the basis of the framework and its factors that states to have influence on individual behavior. Also, the questionnaire was constructed to answer the study's research question and fulfill the purpose of the essay. The survey was conducted by students in three various programs at Karlstads University.   The study's results show that students at Karlstads University do not perceive the infection or extent of covid-19 as a major threat at the time the survey was conducted. This has shown that protective measures have not been taken to prevent the spread of coronavirus. The protective measures have not been considered effective to avoid the virus or the spread of covid-19 although they have been recommended by Swedish authorities. According to this study, the willingness to pay for vaccination is high in comparison with what previous vaccines against pandemic flu has cost, although the willingness for vaccination against covid-19 is found only in half of the respondents.   Finally, it can be found that risk perception affects individual preparedness in a crisis and that this contributes to what measures are taken. The perception of a risk can affect how information is taken up by an individual, what measures are taken and during a pandemic flu the individual preparedness can affect the extent of a virus spread and by that an entire society.

Titel: Beredskap för AI implementering: En fallstudie om beredskapsfaktorer för AI implementeringar på svenska IT-företag Forskningsfråga: Vilka beredskapsfaktorer krävs för implementering av AI på svenska IT-företag? Syfte: Undersöka vilka beredskapsfaktorer svenska IT-företag behöver för att skapa en lyckad AI implementering. Genomförande: Studien genomfördes som en fallstudie. En litteraturstudie utfördes för att sammanfatta tillgänglig och relevant vetenskaplig forskning inom området och fungerade som forskningsöversikt till studien. Datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika företag. Material från litteraturstudie jämförs med insamlade och bearbetade data från respondenterna för att kunna hitta likheter och skillnader för att på så sätt kunna besvara studiens frågeställning. Metod: Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ inriktning som karaktäriseras av analytiska tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. Resultat: Utifrån analysen, en jämförelse av tidigare litteratur och insamlade data, nåddes resultat i form av identifierade beredskapsfaktorer som företag borde prioritera för att lyckas med sin AI implementering. Beredskapsfaktorer som identifierats är data, kunskap, syfte, involvering av anställda, resurser samt etik.Slutsats: Studiens slutsats visar på att beredskapsfaktorerna som tagits fram kan hjälpa företag att bättre förbereda sig inför en AI implementering och därigenom också öka möjligheterna för att åstadkomma en lyckad AI implementering på svenska IT-företag. / Title: Readiness for AI Implementation: A case study on readiness factors for AI implementations in Swedish IT companies search Question: Which readiness factors are required for an implementation of AI in Swedish IT companies? Purpose: Investigate which readiness factors Swedish IT companies need to create a successful AI implementation. Implementation: The study was performed as a case study. A literature study was conducted to summarize available and relevant research in the research area and served as a research overview for the study. The data collection consisted of eight semistructured interviews with respondents from seven different IT companies. Data from the literature study were compared with data collected and processed from the respondents, in order to find similarities and differences to answer the study's research question. Method: The study had an inductive approach with a qualitative focus, characterized by analytical interpretations based on literature and interviews. Findings: Based on the analysis, a comparison of previous literature and collected data, readiness factors required for AI implementations were identified. Readiness factors identified were data, knowledge, purpose, employee involvement, resources and ethics of which companies should prioritize to succeed with their AI implementation. Conclusion: The conclusion of the study indicates that the readiness can help companies to better prepare for an AI implementation and thereby also increase the opportunities for achieving a successful AI implementation in Swedish IT companies.

Introduktion Afrika har haft flera utbrott av ebola (EVD). Det Västafrikanska EVD-utbrottet 2014-2016 var det mestförödande med mer än 28 000 fall och mer än 11 000 dödsfall. Utbrottet började i Guinea och spredsöver gränsen till Sierra Leone och Liberia. 2018-2020 var det ett utbrott av EVD i DemokratiskaRepubliken Kongo (DRC) som spreds till Uganda. På grund av utbrotten av EVD har de drabbadeländerna byggt upp kapacitet att hantera epidemier. Syfte Syftet med studien är att beskriva den kapacitet som byggts upp i respons till EVD-utbrott, och hurkapaciteten har varit till nytta för staterna under deras första sex månaders respons till covid-19 iLiberia, Guinea, Sierra Leone, Uganda, samt DRC. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie. Resultat De tre Västafrikanska länderna var hårt drabbade av EVD på grund av svaga hälsosystem, en historiaav interna konflikter, porösa gränser och det faktum att EVD kunde spridas till fler områden innan detupptäcktes. De Västafrikanska staterna kunde med internationell hjälp bygga upp kapacitet för atthantera epidemier, vilken har använts i arbetet mot covid-19. EVD-utbrottet i DRC hade en snabbarerespons eftersom det hade byggts upp kapacitet både på en afrikansk- och internationell nivå sedandet Västafrikanska utbrottet. Slutsats De Afrikanska länderna i denna studie har kunnat använda sig av kapacitet som de byggt upp för atthantera EVD i sin hantering av covid-19. Detta trots att de fortfarande har fortfarande svagahälsosystem och saknar resurser. / Introduction Africa has had several outbreaks of Ebola (EVD). The West African EVD outbreak 2014-2016 was themost devastating with more than 28 000 cases and more than 11 000 deaths. It started in Guinea andspilled over the border to Sierra Leone and Liberia. In 2018–2020, there was an outbreak of EVD inDemocratic Republic of Congo (DRC), which spilled over the border to Uganda. Due to the outbreaksof EVD, the affected countries have built capacity to respond to epidemics.AimThe aim of the study is to describe the capacity that was built-up to respond to EVD outbreaks andhow the capacity has aided the countries in their first six months of response to COVID-19 in Liberia,Guinea, Sierra Leone, Uganda and DRC. Methods The study is a systematic literature study. Results The three West African countries were severely affected by EVD because of weak health systems, ahistory of civil conflicts, porous borders and the fact that the EVD could spread to several locationsbefore it was discovered. The West African countries have with international help built up capacityagainst epidemics that has been used in response to COVID-19. The EVD outbreak in DRC had a moreswift response since there has been capacity building on an African and International level since theWest African outbreak. Conclusion The African countries in this study have been able to use capacity that was built-up to respond to EVDin their response to COVID-19, despite of the fact that they still have weak health systems with lack ofresources.

Vatten är en av de viktigaste tillgångarna vi har och är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera. Det moderna samhället lämnar oss sårbara på flera nivåer där dricksvattenproduktionen hotas av åtskilliga typer av risker såsom vattenbrist, klimatförändringar och krig. För att kunna säkerställa tillgången på dricksvatten måste området förstärkas för att kunna skapa en robust verksamhet samt implementera säkerhet i ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad det innebär för kommuner att höja standarden inom dricksvattenförsörjningen och det civila försvaret, samt vad som förväntas uppnås av kommunen i arbetet med att säkra tillgången till dricksvatten utifrån regeringens målsättning. För att kunna besvara syftet har studien tagit avstamp utifrån tre frågeställningar som fokuserat på vad det innebär för kommunen att arbeta med att förstärka dricksvattenförsörjningen, vilka målsättningarna är samtriskuppfattningar kring dricksvattensverksamheten. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fallstudie som design. Under studien har åtta personer intervjuats som på olika nivåer arbetar med dricksvattenförsörjning och beredskap. Urvalet av deltagare är avsiktligt för att uppnå bredd och djup i material. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien uppfattar utmaningen och hoten mot dricksvattenförsörjningen på olika sätt. De upplever att detta påverkar arbetet med att nå en långsiktighet i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen, samt att det är diffust vad som verkligen är målsättningen i kommunernas arbete. Kommunernas förutsättningar att kunna bygga upp det civila försvaret och skapa en säker dricksvattenverksamhet bygger på att regeringen förser dem med konkreta riktlinjer samt ekonomiska medel för att kunna ta fram beredskapsplaner och nödvattenberedskap. Att kommunerna ska kunna nå upp till vissa målbilder som skapats på högre nivåer är idag inte realistisktutifrån de olika förutsättningarna de har. Arbetet med att skapa ett starkt civilt försvar och en säker dricksvattenförsörjning kommer att kräva stora resursinvesteringar både när det kommer till infrastruktur, IT och kompentensutveckling. / Water is one of the most important resources we have and it is a prerequisite for society in order to function. Modern society leaves us vulnerable on several levels where drinking water production isthreatened by several types of risks such as water shortages, climate change and war. In order to ensure the supply of drinking water, the operation must be strengthened to create a robust operation and implement safety in a long-term perspective. The purpose of the study was to investigate what it means to raise the standard in drinking water supply and civil defense and also what is expected to be achieved by the municipality in the work to secure access to drinking water based on government goals. In order to be able to answer the purpose, the study has been based on three issues that have focused on what it means for the municipalities to work to strengthen the drinking water supply, what the objectives are and also the riskperceptions regarding the drinking water business. The study is a qualitative interview study with a case study as a design. During the study, eight people were interviewed who at different levels work with drinking water supply and emergency preparedness,the selection of participants is intentional to achieve width and depth in material. The collected data has been transcribed and analyzed with qualitative content analysis. The participants in the study perceive the challenge and threats to the drinking water supply in different ways. They feel that this affects the work of achieving a long-term perspective in the work of securing the drinking water supply and that it is unclear what the goal in the municipalities' work really is. The municipalities' ability to building civil defense and creating safe drinking water operations is based on the government providing them with concrete guidelines and financial means to be able to produce contingency plans and emergency water preparedness. That the municipalities should be able to reach certain target images that exist from higher levels is today not realistic based on the different conditions they have. The work of creating a strong civil defense and a secure drinking water supply will require large resource investments both when it comes to infrastructure, IT and skills development.

During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.