Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

En masskadehändelse innebär en stor belastning för akutsjuksköterskan på akutmottagningen som behöver prioritera och fördela resurser för att främja patienters liv och hälsa. Det är en utmanande uppgift som kräver såväl god planering som effektiv respons och hög kompetens, i vilken akutsjuksköterskan har en betydelsefull roll. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka kompetenser som är nödvändiga hos akutsjuksköterskan för att främja liv och hälsa i samband med masskadehändelse. En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och 13 vetenskapliga artiklar med ursprung från olika delar av världen inkluderades. I resultatet framkommer flera nödvändiga kompetenser som presenteras i två huvudrubriker: möta patientens vårdbehov och kontroll på situationen. I resultatet framkommer åtta subkategorier där olika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt presenteras. Resultatet bekräftar tidigare internationell forskning inom ämnet, men bidrar även med nya perspektiv och ökad förståelse för vilka kompetenser som krävs för att främja patienters liv och hälsa, samt minska lidande. Litteraturstudien kan således ligga till grund för utbildning, kompetensutveckling och förberedelser inför framtida masskadehändelser. Resultatet uppmärksammar även aktuella behov av ytterligare forskning och interventioner.

Fenomenet med nationella riskbedömningar är relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen år 2013. Syftet i uppsatsen är att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv på nationella riskbedömningar kan se några indikatorer som hindrar policy transfer inom riskområdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jämföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda något mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk närhet och liknande interna förutsättningar kunde tänkas innebära att man även har en liknande syn på risker som länder i ens närområde. Storbritannien var ett av de första länderna att utveckla nationella riskbedömningar. En jämförande fallstudie görs mellan Sverige och Norge som fokuserar på helt olika risker, och för att kunna undersöka faktorer till detta ur ett policy-transfer perspektiv så analyseras om länderna har tagit lärdom och om det finns tecken på policy transfer inom riskområdet från Storbritannien. Resultatet visar att länderna använder sig av olika bedömningsprocesser, och kombinationen av teorin om policy transfer och lärande förklarar att det skett en policy transfer på olika nivåer, dock inte i avseendet vilka risker man har fokuserat på.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det system för ekonomisk beredskap som utvecklades iSverige inbegrep den inhemska textilindustrin. Uppsatsen beskriver om och på vilket sätt dennaindustri subventionerades av statliga medel. Undersökningen visar att under perioden 1972-1984erhöll svensk textilindustri minst 280 st avskrivningslån från Överstyrelsen för ekonomiskt försvarsom hjälp till finansiering av investeringar. Huvudsakligen avsåg investeringarna uppdatering avföretagens maskinpark vilket bidrog till att säkerställa Sveriges beredskap och försörjning av textilier iett läge av krig eller avspärrning.

The popularity of Artificial Intelligence (AI) technologies in various industries is increasing now more than ever before due to the ability of improving efficiency, enhancing decision-making and automating workflows. This demands that organizations need to be prepared to adopt these technologies to keep their competitive advantage and utilize the benefits in today's fast-paced business environment. There is a lack of guidance for organizations to adopt AI and further research of the organizational readiness factors is therefore needed to make sure the adoption of it is successful. The purpose of this research was to expand the knowledge of key factors that matter when organizations in the software industry want to create the best conditions before adopting the AI technologies in their business processes. The main contexts and factors were investigated with the technology-organizational-environmental (TOE) framework in synthesis with the technological readiness index (TRI) to get the perspective of both readiness and adoption. To answer the research questions that originated from the purpose, a qualitative research method was chosen where semi-structured interviews were conducted with managers with knowledge and experience in the field, as part of the empirical findings process. The most important contributing factor for readiness was communication, and the most obstructing factor was the discomfort of technological innovations such as AI. The main factors for a successful adoption were found to be the availability of slack resources and skilled labor and that the conditions of AI readiness are dealt with before adoption. The factor that could be classified as a main hindering factor in the adoption process was found to be a shortage of skilled labor in the market, with the right kind of knowledge and experience. / Populariteten för teknologier inom artificiell intelligens (AI) ökar nu mer än någonsin tidigare i olika branscher på grund av förmågan att förbättra effektiviteten, förbättra beslutsfattandet och möjligheten att automatisera arbetsflöden. Detta kräver att organisationer måste vara beredda att använda dessa teknologier för att behålla sina konkurrensfördelar och utnyttja fördelarna i dagens affärsmiljö där beslut fattas fort. Det finns dock en brist på vägledning för organisationer att ta till sig AI och ytterligare forskning om organisatoriska beredskaps faktorer behövs därför för att säkerställa att implementeringen av dessa teknologier blir framgångsrik. Syftet med denna forskning var att utöka kunskapen om nyckelfaktorer som verkligen betyder något när organisationer inom mjukvaruindustrin vill skapa de bästa förutsättningarna innan de tar till sig AI-teknologierna i sina affärsprocesser. De huvudsakliga sammanhangen och faktorerna undersöktes med hjälp av technology-organizational-environmental (TOE) ramverket i syntes med technological readiness index (TRI) för att få perspektiv på både beredskap och implementering av AI. För att besvara forskningsfrågorna valdes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att samla in empirisk data. Dessa intervjuer genomfördes med chefer inom mjukvaruindustrin som hade erfarenhet kring implementering av AI. Den viktigaste bidragande faktorn för beredskapen var kommunikation, och den mest hindrande faktorn var obehaget för innovationer som AI. De huvudsakliga faktorerna för en framgångsrik implementering visade sig vara tillgången på överskotts resurser och kvalificerad arbetskraft och att villkoren för AI-beredskap hanteras innan implementering. Den faktor som kunde klassificeras som en huvudsaklig hämmande faktor i implementeringsprocessen visade sig vara brist på kvalificerad arbetskraft på marknaden, med rätt sorts kunskap och erfarenhet.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen. Det som mentalt skulle hanteras för att lyckas med ett scenframträdande var att kunna vara i nuet och att omvandla nervositet till en kreativ energi. / The purpose of this study is to develop knowledge about how professional classical singers prepare for and handle performances. The questions of the study have been what classical singers regard about the importance of mental preparation before a performance, and what functions mental training and stage preparation have at different levels in vocal education. To find the answers to these questions I interviewed four professional classical singers.The result shows the importance of an accurate learning of the music, technique and expression prior to performance. The study also demonstrated that the informants had well- developed routines for the day of their performance. To make a mentally well-controlled performance, the informants had to be present on the stage, and be able to transform stage fright into creative energy.

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus & Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus & Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer gjordes med barnmorskor på en förlossningsavdelning i västra Sverige. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna är; Olika strategier hjälper barnmorskor att hantera en oväntad förlossningssituation, Föräldrar är oförberedda på att resultat från fosterdiagnostik inte stämmer och Barnmorskor har insikt om begränsningar i sin egen roll och att föräldrars feedback är utvecklande för dem. Barnmorskor använder sig av olika strategier för att bemöta olika människor och dess olika behov. De upplever att föräldrarna blir invaggade i falsk trygghet på grund av fosterdiagnostik och övriga kontroller. Föräldrars livserfarenhet har betydelse för hur de hanterar förlossningssituationen. Barnmorskor uttrycker en osäkerhet kring hanteringen av förlossningssituationerna då de inte vet om de agerat rätt eller fel. De önskar feedback och professionell handledning för att utvecklas inför kommande oväntade händelser. Erfarenhet ger dem insikter om sin profession som barnmorska. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund : Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld. Undersökningen Slagen dam visar att cirka hälften av Sveriges kvinnor har blivit utsatta för sexuella-och fysiska hot någon gång efter de fyllt 15 år. Våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och är ett av världshälsoproblemen. Kvinnor som har blivit utsatta för våld söker sig ofta till vården. Därför har hälso-sjukvården en nyckelroll till att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilken beredskap som finns för sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor. Metod : Designen är en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna Cinahl, Pubmed och Web OF Science. Resultat : Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visar tre huvudområden: Vikten av utbildning, Sjuksköterskans beredskap i mötet med den våldsutsatta kvinnan och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att vårdpersonal har brist på utbildning och beredskap för att kunna möta kvinnor som har blivit utsatta för våld. Förutom att det finns brist på beredskap finns det också tidsbrist samt kommunikationsbrist mellan myndigheterna något som ytterligare motverkade chansen till att stödja våldsutsatta kvinnor. Slutsats : Utifrån föreliggande litteraturöversikt kan slutsatsen dras att tydliga riktlinjer, utbildning, övning, beredskap behövs och program/ rutiner för att kunna stödja den våldsutsatta kvinnan. Det är vidare avgörande att få stöd från organisatorisk ledare för att kunna uppnå förändring. / Background: Studies show that one of three women worldwide is expose to partner violence. The study slagen dam shows that almost half of the women in Sweden have been exposed to sexual and physical threats sometime after they reach the age of 15. Violence upon women is major public health problem that you can find in every social group in society. Women who are expose to partner violence are more likely to seek hospital help. Purpose: The aim of the literature review was to collocate knowledge and preparedness of nurses when they are encountering women who are exposed to violence. Method: The method is a literature review. Data collection has taken place in databases Cinahl and PubMed and Web of science. Results: The finding is based on 15 scientific articles and 3 key areas: The importance of education, nurse’s preparation for meetings regarding abused women, and organization elements. The result articles illustrate that health-care professional has limited knowledge and preparedness to help and counting women who were victims of abuse. Lack of time and lack of communication between different authorities created a barrier to identify women who were exposed to violence. Conclusions: From this study, the clue can drown that guidelines, knowledge, and training are need, in order to help women who are living with partner violence.

<p>Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken. Krav, kontroll, stöd och KASAM vara alla signifikant relaterade till beredskapsfaktorerna. Endast KASAM hade samband med riskupplevelser. Personer med hög KASAM och högt stöd i kombination upplevde generellt mindre risk samt bedömde beredskapen som bättre. Höga värden på dessa faktorer bidrar till en tryggare arbetsmiljö och bör således prioriteras.</p> / <p>Risk and preparedness issues are currently of interest for many sectors. This study investigated how staff in Örebro’s childcare viewed risk and preparedness and how a sense of coherence (SOC) and requirements, control and support in work influenced these views. The study was based on polls containing items from the questionnaire OPS-nordic 34+, 13 SOC questions and original questions. 53 people participated. The result shows assessed preparedness as high compared to perceived risk. Requirements, control, support and SOC were significantly related to preparedness. Only SOC was related to perceptions of risk. Combined high levels of SOC and support generally make for lower perceived risk and higher assessment of preparedness. This contributes to a safer workplace and should be prioritized.</p>