Sammanfattning I augusti 2016 skickade kommunstyrelsen i Stockholm ut ett förslag som remiss om att barn till föräldralediga skulle få rätt till 40 timmar i veckan i förskola, istället för 30 timmar. I december fattade kommunfullmäktige beslut i enlighet med förslaget. Utgångspunkten för denna masteruppsats är det förslaget, kommunfullmäktiges beslut samt remissvaren från 14 stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Kommunal, Lärarförbundet, SEFIF, Pysslingen förskolor och Fristående skolors riksförbund. Syftet med uppsatsen är att genom argumentationsanalys undersöka barnperspektivets roll jämfört med andra perspektiv i den politiska processen i samband med remissförslaget om utökad vistelsetid för barn till föräldralediga i Stockholm. Huvudfrågeställningar är: Hur argumenterar olika parter för och emot utökad vistelsetid i förskolan för barn till föräldralediga i Stockholm? Vilka olika perspektiv kan urskiljas i argumentationen? Hur kopplas argumentationen till barnperspektivet och barns bästa? För att svara på dessa frågor undersöks den politiska processen och en textanalys görs i form av en argumentationsanalys. Resultatet visar att barnperspektivet var det mest framträdande i den politiska processen, även om också andra perspektiv fanns som ekonomiskt perspektiv, föräldraperspektiv och personalperspektiv. Studien visar också att barnperspektivet kunde användas på olika sätt utifrån olika syn på betydelsen av barns bästa.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

Den 1 april 2016 blev det i Sverige lagligt att skaffa barn för ensamstående kvinnor med hjälp av assisterad befruktning. Tidigare har denna möjlighet endast funnits utomlands. Kvinnor som genomgått denna process kallas i litteraturen för solomammor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur solomammor resonerar och fattar beslut i processen kring att bli förälder på egen hand och hur det upplevs när barnet har fötts. Åtta kvinnor mellan 30-43 år, från olika delar av Sverige, intervjuades med en induktiv semistrukturerad ansats. Efter en tematisk analys framkom tre huvudteman samt tio underteman. Resultatet visade att det initialt är en känsla av stress i olika former som får respondenterna att börja fundera på att bli solomammor. De flesta såg det först som en plan b, ett andrahandsval, men omvärderade det sedan till en plan a. Normer och etiska aspekter kring att barnet inte kommer ha en biologisk pappa försvårade beslutet. En sårbarhet och ensamhet i att vara den enda föräldern men en stor glädje över barnet och en stöttande omgivning kännetecknade känslorna när barnet kommit. Att vården har en medvetenhet om att det är ett beslut som fattas i flera steg är av största vikt. Det är en process som fortgår efter att barnet är fött och att samhället, exempelvis via förskola och skolor, informerar om att det finns olika sätt att bilda familj på ökar möjligheterna till att både kvinnor och barn i den här familjeformen känner sig inkluderade.

Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal skall omedelbart utföra hjärt- och lungräddning (HLR) om en person plötsligt får ett oväntat hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande att detta inte skall utföras, detta ställningstagande benämns som ej HLR. Studier visar dock att både sjukvårdspersonal och patienter saknar kunskap kring HLR och dess riktlinjer. Oftast är det äldre personer, personer med demens samt kvinnor som har ett ej HLR-beslut. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av ej HLR-beslut. Metod: En litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas under sex olika teman; etik, relation mellan sjuksköterskor och läkare, relation mellan sjuksköterskor och patienter/anhöriga, kommunikation, beslutsprocessen och dokumentation och riktlinjer/policy. Temat kommunikation har två underteman; kommunikation mellan sjuksköterska och patient och kommunikation i vårdteamet. Konklusion: Det finns en okunskap hos både sjukvårdspersonal, patienter och anhöriga kring ej HLR-beslut. Detta visar på att det krävs mer utbildning kring HLR-beslut samt att kommunikationen bland sjukvårdspersonal behöver förbättras. Riktlinjer behöver bli mer tydliga likaså sjuksköterskans roll i processen. / Background: Healthcare professionals should immediately perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) if a person suddenly gets an unexpected cardiac arrest, unless there is a documentary statement that this is not to be done. This statement is termed DNR (do-not resuscitate). It appears that healthcare professionals and patients lack knowledge about CPR and its guidelines/policy. Most often, older people, people with dementia and women usually have a non-CPR decision. Aim: The aim of this literature study was to highlight nurses’ experiences of do-not-resuscitate orders. Method: A literature study based on ten scientific studies with a qualitative approach. Result: The results have been identified under six different themes; ethics, relationship between nurses and doctors, relationship between nurses and patients/relatives, communication, decision-making and documentation and guidelines/policy. Communication has two under-themes; communication between nurse and patient and communication in the care team. Conclusion: There is a lack of knowledge among healthcare professionals, patients and relatives regarding do-not-resuscitate orders. This demonstrates the need for education and that communication improvements have to be made. Guidelines need to be clearer as well as the role of the nurse in the process.

Titel: Strategiska beslut bakom reshoring- en studie om hur strategi påverkar reshoringbeslut Författare: Simon Nilsson, Christian Persson och Gustav Andersson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder   Bakgrund och problem Svenska företag har flyttat sin produktion till låglöneländer under många år. Under de senaste åren har det däremot blivit vanligare att företag flyttar tillbaka sin produktion till Sverige igen. Problem som kan uppstå utomlands kan vara kvalitetsproblem, minskad kontroll och flexibilitet vilket bara är ett par exempel om varför företag flyttar hem. Vid strategiska beslut måste företagets strategi tas i beaktande, vilket är ett mindre utforskat område inom ämnet reshoring.  Syfte Syftet med studien är att undersöka hur strategiska beslut ser ut bakom reshoring i svenska tillverkande företag. Uppsatsen ämnar att med djupare förståelse beskriva varför produktion har flyttats hem, bakomliggande faktorer bakom besluten samt hur väl de strategiska besluten är förankrade i bolagens strategier. Metod Denna kandidatuppsats utgår ifrån en kvalitativ ansats med flerfallsstudier. Data kommer att samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt att företagen har valts ut med ett målstyrt urval. Slutsats Företagens strategiska beslut ser i viss grad lika ut bakom reshoring men det finns även skillnader. Vissa aspekter menar företagen är viktigare än andra vid hemflytt av produktion till Sverige. Företagets strategi är starkt kopplad till de bakomliggande strategiska beslut som ligger bakom reshoring. / Title: Strategic decisions underlying reshoring- a study about how strategy affects reshoring decisions Authors: Simon Nilsson, Christian Persson and Gustav Andersson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Pia Nylinder Background and problem  Swedish companies have moved production to low-wage countries for many years. During the last years it has been common that companies move their production back to Sweden again. Problems can occur abroad and a few examples are quality-issues, lack of control and flexibility which are just some reasons of why companies move back home. At strategic decisions, the companies strategies have to be taken into account, which is a less investigated area within the reshoringsubject. Purpose The purpose of this study is to investigate how does the strategic decisions behind reshoring in Swedish manufacturing companies look like. The thesis is intended, with a deeper understanding, to describe why production moves back, explain the underlying decisions and how the strategic decisions are established in the companies strategies.   Method This bachelor thesis emanates from a qualitative approach with a multiple-case study. The data will be collected from semi-structured interviews and also where the companies have been selected by targeted selection.   Conclusion The companies strategic decisions are, to a certain extent, similar regarding reshoring although there are some differences. Some aspects according to the companies are more important than others in the move of production to Sweden. The companies strategies are strongly connected with the underlying strategic decisions that are at hand to reshoring.

Helikopter 14 är ett helikoptersystem inom Försvarsmakten som har drabbats av stora leveransförseningar, samt en låg operativ tillgänglighet. Varför situationen har uppstått är komplext med många inblandade parter och händelser som i varierande grad har bidragit. Händelseförloppet består bland annat av ett flertal olika beslut tagna av olika instanser. Detta arbete avsåg att finna de främsta besluten som orsakat den låga svenska tillgängligheten hos Helikopter 14. Som teoretiskt underlag för mätningsbart kriterium av konsekvens användes Försvarsmaktens definition av tillgänglighet. Som teori för att finna orsakssamband mellan utlösande faktor och konsekvens användes teorin om INUS-villkor. Det empiriska innehållet är en historisk redogörelse av den svenska anskaffningsprocessen av Helikopter 14, samt tre andra helikoptersystem som påverkade eller påverkades av Helikopter 14-projektet. Genom analysen konstaterades att försvarsbeslutet 2004 med stor sannolikhet utgjorde det eftersökta beslutet. Försvarsmakten var vid tiden för försvarsbeslutet en pressad organisation under omorganisering. Försvarsbeslutet 2004 innebar bland annat att Försvarsmakten fick en ny inriktning och nya uppgifter. Bland annat deltagande i multinationella samarbeten som Nordic Battlegroup och senare International Security Assistance Force i Afghanistan, vilka båda krävde helikopterresurser. Resultatet blev att Försvarsmakten tvingades till att förändra leveransplanen av Helikopter 14 för att försöka påskynda processen. Systemet levererades därefter i prototypserier för att Försvarsmakten skulle kunna påbörja utbildning av personal i ett tidigare skede, i förhållande till systemets tekniska mognad. För att Helikopter 14 senare skulle uppnå fullvärdig status krävdes bland annat en retrofitkampanj vilket kom att sänka systemets operativa tillgänglighet under tiden. / Helicopter 14 is a helicopter system operated by the Swedish Armed Forces based on the NHI NH90. The helicoptersystem has suffered from delays and a low operational availability. The causes of these events are complex with a large amount of participants. There is a number of decisions taken during the event and this survey intended to find the ones with the largest impact on the operational availability year 2020. The survey used two theoretical bases, the Swedish Armed Forces definition of availability as a measure of the consequences and INUS condition as the theoretical base for the root cause analysis. The empirical content is consisting of a historical account of the events regarding the Helicopter 14-project, and three other Swedish military helicopter systems. The analysis found that the Swedish government 2004 Defense act was the main decision that, together with industrial delays, caused the events. The Swedish Armed Forces was at the time of the 2004 Defense Act operating under a considerable burden caused by reorganisations. The 2004 Defense Act gave the Swedish Armed Forces a new alignment and new assignments. Including participation in EU quick response force Nordic Battlegroup and International Security Assistance Force Afghanistan, both assignments required helicopter units. The Swedish Armed Forces was therefore required to replace the original delivery schedule with a prototype-based delivery. This to be able to start-up earlier personnel training with reference to the systems technical readiness level. To then later reach fully operational capability with the helicopter system an retrofit campaign had to be done inter alia, which would lower the operational availability during the time.

Den här studien syftar till att undersöka hur riskhantering fungerar som ett stödsystem vid beslutssituationer. Människor kan ofta ta snedsteg och förenkla bedömningar och beslut. Inom organisationer kan man av den anledningen implementera stödsystem. Den här studien utgår från frågan: Hur påverkar riskhantering bedömningar i beslutssituationer? Genom en kvalitativ studie har tre organisationer undersökts utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattar riskhantering, systemets verktyg och kognitiva bedömningsprocesser. Resultatet visar att det främst är genom regleringar och ansvar som riskhantering som system kan påverka bedömningar och dess utförande. Andra typer av verktyg kan aktualisera risker som ett problem, men ha varierande effekt på bedömningarna i sig. Verktygen kunde vid osäkerhet förlita sig på organisationens aktörer, hur detta verkligen fungerar och gruppdynamikens förmåga att ifrågasätta individuella uppfattningar är relevanta frågor för framtida forskning inom riskhantering.

I den politiska elitens motiveringar till det svenska deltagandet i MINUSMA framförs varierande motiv som hänvisar till olika föreställningar och förväntningar kring hur Sverige bör agera. Motiveringarna kan ses som uttryck för och referenser till strategisk kultur vid fattande av strategiska beslut. De officiella motivförklaringarna förändras dock över tid, vilket antyder att betydelsen av olika aspekter av strategisk kultur har förändrats över tid och i relation till nationella och internationella kontextuella förändringar. Sammantaget väcker det frågor kring hur eliten refererar till strategisk kultur för att motivera säkerhetspolitiska beslut och hur refererandet till strategisk kultur förändras över tid. Studien syftar till att, med fokus på MINUSMA, bringa klarhet i hur den svenska strategisk kulturen framställs av den politiska eliten vid motiveringar till säkerhetspolitiska beslut om internationella truppinsatser samt bringa klarhet i hur den politiska elitens referenser till den strategiska kulturen, i de officiellt framställda motiveringarna, förhåller sig till förändringar i den strategiska kontexten. Undersökningen visar att den politiska elitens motiveringar tar sin utgångspunkt i egna eller gemensamma övertygelser som genom refererande till den strategiska kulturens inneboende normer ger de säkerhetspolitiska besluten till insatsen relevans och legitimitet. Vidare visar studien att vilka normer den politiska eliten väljer att referera till förändras över tid i harmoni med ett bredare utrikes- och säkerhetspolitiskt skifte i Sverige.

Syftet med fallstudien och denna uppsats är att förstå orsakerna till varför företag använder eller inte använder BI. Men även för att använda kunskapen till att utveckla BI på ett sätt som uppfyller företagens förväntningar. Forskningsfrågan för denna uppsats är att identifiera i vilken utsträckning används BI som ett strategiskt beslutsstödsystem hos IT organisationer? Studien följer en kvalitativ metod i form av en fallstudie, där data har hämtats från tre olika företag. Studien har använt sig av en deduktiv ansats som tillvägagångssätt vilket innebär att litteraturöversikter har använts för att samla in kunskap om studieområdet. Detta har också använts för att bestämma hur väl befintlig kunskap är i linje med resultatet från studien. I studien har semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på forskningsfrågan som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Resultatet från intervjun tyder på att BI används i olika utsträckningar inom organisationer vid strategiska beslut. Studien visar att företag borde bli mycket bättre på att använda Business Intelligence som ett beslutsfattande verktyg när det kommer till att fatta strategiska beslut. Resultatet från studien visar att företag är på god väg att nå detta mål men att det fortfarande måste göras mycket, till exempel chefer på företag behöver förstå vikten av BI och vad den kan uppnå samt finns det chefer som är mycket ekonomiskt orienterade som inte förstår värdet på BI och fördelarna med det. De använder bara BI som ett stöd för att göra finansiella rapporter och detta är något som förhindrar utvecklingen av BI och även mognaden. Detta är en av anledningarna till att företag fortfarande har mycket att göra när det gäller BI i kombination med strategiska beslut.